Browsing IS Individual and Society by Issue Date

Gatha - Gita. A Genre Study
Lindh, Anders Journal article in Temenos : Finnish Society for the Study of Comparative Religion (1992)	peer-reviewed scientific ARTICLE

Violence prevention and conflict resolution
Utas Carlsson, Karin : Dept. of Educational and Psychological Research, Malmö School of Education Studia psychologica et paedagogica. Series altera;144 (1999)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

The objectives of the study were (1) to contribute to development of a theoretical basis for teaching violence prevention and conflict resolution, connecting the micro (inter-personal and intergroup) and macro (national, international and transnational) levels; and (2) to contribute to development of teaching methods with the aim of giving children skills in handling conflicts constructively. The perspective of the study is a social-psychological one where Human Needs Theory (Burton) plays an important role. This means that satisfaction of “basic human needs” is suggested as a goal or “navigation point” when building society at all levels. The empirical study was conducted from 1993 through 1996. Teaching methods — inspired by two teaching guides from the U.S. — were tried out in seven different classes where data collection was more extensive in one of them than in the other ones. It consisted of interviews with the children, their class teacher and a questionnaire to the parents. Diaries from the lessons were kept in all the classes. Individual and group response by the children, aged 10–12, was observed, analysed and interpreted. Opportunities for and obstacles to teaching violence prevention and conflict resolution are discussed on the basis of the findings. Important opportunities found were: a good theoretical framework; drawing from experiences of teaching programmes in other parts of the world; children’s interest in role plays (including forum plays); and a situation at school where many conflicts occur which provide ample opportunities for practice. One important obstacle was a discrepancy between skills taught in our lessons and children’s daily experiences. Lack of visions of change was another, related obstacle. This applies to adults and children alike. The author suggests training of pre-school and school teachers at all levels.

peaceed.pdf (1.637Mb)

En bildpedagogisk studie : lärare undervisar och elever gör bilder
Wetterholm, Hans : Inst. för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö Studia psychologica et paedagogica. Series altera;158 (2001)	DOCTORAL THESIS

Swedish abstract:

Bildundervisningen i grundskolan har dokumenterade brister. Lärare har i nationella utvärderingar redovisat sin osäkerhet och bristande kunskaper i ämnet. Osäkerheten beror på lärarnas egna ämnesbrister men också på uppfattningen att bildämnet behöver utvecklas såväl pedagogiskt som didaktiskt. I avhandlingens bakgrundskapitel ges en historisk återblick och med den en tänkbar förklaring till den rådande situationen. Där beskrivs hur bildämnet under ämnesnamnet teckning tidigt visade exempel på förhållningssätt som kunde skilja det från andra skolämnen. Med inslag av estetisk fostran vändes blickarna mot kulturlivet utanför skolan. Det var samhällsdebattörer och inte skolans egna företrädare som initierade idéerna. På samma sätt bidrog konstnärer och psykologer med tankar från utvecklingspsykologin till den ämnesinriktning som låg till grund för det fria skapandet. Lärare i teckning vid läroverken anammade nyheterna medan folkskolan följde en annan tradition. I den obligatoriska skolan med klasslärarundervisning betraktades teckningsämnet som ett redskap först i åskådningsundervisningen och senare i aktivitetspedagogiken. När den svenska grundskolan utvecklades och gymnasieskolan omdanades möttes de båda traditionerna från folkskola och läroverk. Mötet blev komplicerat. Den massmediala bildens utveckling och utbredning i samband med betydande samhällsförändring bidrog till att accentuera åsiktsskillnaderna mellan olika fraktioner. Samhällskritiska teckningslärare betonade inslag av massbildanalys medan andra traditionellt antingen bedrev en konstinspirerad undervisning mot estetisk bakgrund eller anammande det fria skapandet med psykoanalytiskt innehåll. Folkskollärarna fortsatte i allmänhet att se teckningsämnet som ett redskap för annan undervisning även sedan yrkestiteln blev grundskollärare och deras hemvist ersattes med en ny skolform. Teckningsämnet bytte namn och kallades bild utan att de olika ämnestraditionerna empiriskt förenades. Den teori som präglade nya kursplaner förankrades i allmänhet inte i praktiken i grundskolans tidigare årskurser. Bildlärarna med aktuell teoriförankring och med undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan har länge haft sin yrkesutbildning skild från annan lärarutbildning. Det förhållandet har inte bidragit till bildämnets integration i skolkulturen. Påståendet att bildämnet har marginaliserats i undervisningen när bilden expanderat i samhället är befogat och ämnets egen historia ger en del av förklaringen här till. Övergripande tanke med denna studie är att ge bidrag till en bättre situation för bildämnet i grundskolans tidigare år. Delsyften är således att identifiera problem, studera lärarnas undervisning samt att analysera de bilder lärarnas elever framställer. Den tidigare forskningen som ägt rum inom bildämnet är i huvudsak riktad mot två områden. Dels har intresse visats yngre barns bilduttryck och dels har forskningen behandlat bildteoretiska problem. Att så som i denna studie fokusera bildpedagogiken ur ett didaktiskt perspektiv är ovanligt. Studiens teoretiska bakgrund har vuxit fram kring bildämnets struktur med de fyra funktionerna, att se och iaktta, att framställa bilder, att se och tolka bilder samt att använda bilder. Dessa har beskrivits i ämnesteoretiska och didaktiska kategorier. Fyra aspekter på ämnets inriktning har angivits och de är att lära sig avbilda, att lära sig göra bilder av pragmatiska skäl, att uttrycka sina känslor i bild samt att lära sig använda bilden som konstnärligt uttryck. Studiens forskningsmetodiska ansats är hämtad från Action Research, aktionsforskning. I en första fas genomfördes aktionen tillsammans med de medverkande lärarna. I denna prövades bland annat hypoteser för ämnesutveckling i lärarnas undervisning. Datainsamling genomfördes i en andra fas där lärarnas undervisning dokumenterades dels i deras dagböcker och dels i de bildportföljer där elevernas bild- framställningar förvarades. Avslutningsvis fördes samtal med de medverkande lärarna. Lärarnas dagböcker liksom elevbilderna analyserades. Resultat av studien presenteras dels genom en sammanställning av dagboksanalyser. I dessa har förekomsten av bildpedagogisk verksamhet noterats kvantitativt enligt de kategorier som beskriver bildämnets fyra funktioner. De 669 elevbilderna har analyserats så som 27 presenterade analysexempel visar. Det innebär att bakgrundsvariabler och deskriptiva variabler redovisas samt att sambandsanalyser genomförts. Analyserna av dagböckerna visar att de båda lärarna kan genomföra undervisning enligt läroplanens intentioner samt att bildämnets innehåll blir tillgodosett. Bildframställningarna ger besked om att eleverna visar respons på undervisningen och att de kan använda bildspråkets uttrycksmöjligheter. Däremot visar inte det analyserade materialet några tydliga tecken på att undervisningen ger iakttagbara utslag i elevernas ökade kunskaper i att framställa bilder under det läsår studien pågick.

Bildpedagogisk_studie.pdf (20.91Mb)

Klassrummets moraliska ordning : iscensättningen av lärare och elever...
Permer, Karin; Permer, Lars Göran : Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Studia psychologica et paedagogica. Series Altera;147 (2002) Med sammanfattning på engelska	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The perspective of this dissertation is grounded in the ideas and concepts of Michel Foucault. In analysing our empirical material we used his notions of discourse and discoursive practice, power, governmentality and subjectification. We were also inspired by Thomas Popkewitz, Jennifer Gore and Nicolas Rose. The aim of this dissertation is to elucidate how teachers and students are constructed as moral and ethical subjects. It is our intention to bring into sight the moral order of classrooms, exemplified through the concept of responsibility. We used participant observations, in-depth interviews and governmental committees’ reports to answer our research questions. The study was carried out in six Swedish schools, grades 5-11, where lessons were videotaped. When asked about the meaning of responsibility teachers and students spoke of order, social functioning and self formation. Teachers said that the construction of responsibility is dependent upon the atmosphere in the classroom, and that it may require training, but some saw it as inherent in human nature or constructed by students themselves. According to students, understanding, interest and fun facilitate their assumption of responsibility. Power relations in action were analyzed from the videotapes. The power techniques we called Invitation and Normalizing judgements were crucial for the construction of the responsibility governed by the self. Teachers were confronted with their own classroom practices by means of stimulated recall episodes. Our analysis focused on the rules and standards by which the meaning of teachers’ work was constructed. References to psychological conceptions were frequent, populational reasoning occurred, and historical assignments were inscribed in the ways in which they spoke about their roles. Our results display three different discourses on responsibility: a behavioristic, a naturalistic and a humanistic discourse. There are traces of a behavioristic discourse at the macro level in government reports written in the 1970s but the naturalistic discourse is predominant during that period. In reports written in the 1990s the humanistic discourse is central.
Swedish abstract:	Syftet med avhandlingen är att belysa hur det går till när lärare och elever görs till moraliska och etiska individer i klassrummet. Vi vill visa detta utifrån begreppet ansvar. Vi har observe-rat lektioner och intervjuat lärare och elever för att få reda på hur man talar om ansvar och hur man går tillväga för att skapa ansvariga individer. Vi har också studerat offentliga utredningar för att få svar på vilken inställning till ansvar som förs fram i sådana texter. Studien har ge-nomförts i sex svenska skolor (skolår 5-11), där lektioner spelats in med videokameror. Lärare talar om ordningsaspekter, sociala aspekter och självaspekter när de talar om ansvar. Enligt eleverna är ansvarstagande beroende av om man förstår innehållet i verksamheten, om man är intresserad eller om man tycker det är roligt. Utifrån videobanden har pågående maktrelationer analyserats där åtta olika makttekniker kunde beskrivas. Lärare konfronterades med sin egen klassrumspraktik genom att de fick se episoder från inspelat material. Dessa episoder kommenteras ofta utifrån psykologiska eller statistiska utgångspunkter. Våra resultat pekar på tre olika vägar för att skapa ansvar. En väg koncentrerar sig på att forma det yttre beteendet hos andra, en annan utgår ifrån att ansvar finns naturligt hos människan och en tredje betonar att individen själv skapar sig till en ansvarig person. Den första vägen fanns det antydningar om i dokument från 1970-talet men den andra vägen dominerade dessa dokument. Den tredje vägen syns tydligast i dokument från 1990-talet.

Lärares förtroendearbetstid
Lindqvist, Per : Lärarutbilndingen, Malmö högskola Studia psychologica et paedagogica, Series Altera;165 (2002) Med sammanfattning på engelska	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of this study is to generate a grounded theory about the work done by teachers. The initial area of data collection was the work done by teachers in their non-regulated hours, in which the teachers are expected to carry out professional activities like planning, preparation, correcting and spontaneous contacts with students, parents and colleagues. Data was collected and analysed according to the Grounded Theory method. 50 teachers wrote diaries about their non-regulated work. Then seven teachers from the diary-writers were selected for interviews and 84 teachers were asked to answer questions in a questionnaire concerning their perceptions of their non-regulated work. Finally, when the theoretical ideas were sufficiently grounded in empirical data, relevant literature were woven into the grounded theoretical drafts. The finding shows that teachers’ work is characterised by the absence or delay of expected results. Hence, teachers seldom feel a sense of completeness. Such a sense of unfinished business contributes to a rise of a mental state of alertness, which can be interpreted both as positive, thoughts as companions, and negative, thoughts as bonds. The latter has a ruminative and obsessive character, concerning teachers’ attempt to solve often insoluble dilemmas. The unfinished character of the work seems to be handled by different teachers in different ways depending on what they direct their attention towards. It seems like the focus of attention can be divided into two types: Success-oriented and activity-oriented. These two types seems to have a strong influence on how the teachers perceive the mental state of alertness. In the activity-oriented focus the teachers’ attention seems to be on their own performance. There is an unspecified one does one’s best’ character over such expressions. Teachers’ ability to take action is related to what is possible and reasonable, not to what is ideal. There seems to be a tolerance of a delay in the fulfilling of goals. The success-oriented focus, on the other hand, is directed towards the result of the activity. Such a focus is characterised by striving for immediate or early conclusions to goal fulfilment. Expressions within the success-oriented focus have a not enough’ character. The ideal, that which ought to be done, has great significance. The work of teachers is enclosed within a context of complexity, uncertainty and intensification. A strong emphasis upon fulfilment of goals in the national curriculum can, in such a context, contribute to painful reminders of continual failures. Which, in it’s turn, alters work to drudgery.
Swedish abstract:	Det övergripande området för min studie är lärararbetet. Initialt riktar jag blickarna mot lärare som verkar i den svenska grundskolan. Den övergripande forskningsfrågan lyder: Hur är lärararbetet? Även om det i grundad teori framstår som önskvärt att forskaren ska ge sig ut på fältet utan förutfattade idéer och perspektiv som tvingar data in i förutbestämda analyser, ges en öppning för att i ett inledningsskede formulera frågor eller problemområden. För att hitta en väl avgränsad ingång till min beskrivning av lärararbetet definierades det initiala området ur vilket empiri ska insamlas enligt följande: lärares arbete under förtroendearbetstiden. Med arbete menas de tankar och handlingar som lärare utför och som är direkt relaterade till läraryrket. För att definiera begreppet förtroendearbetstid väljer jag att använda mig av den definition som de fackliga organisationerna och arbetsgivare avtalat. Den del av årsarbetstiden som överstiger 1360 timmar utgör förtroendearbetstid. För den genomsnittliga läraren innebär den 407 timmar. Begreppet förtroendearbetstid, i fortsättningen förkortat till förtroendetid, syftar på en formulering i arbetstidslagen, där arbetstagare med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor ”har förtroendet att själva disponera sin arbetstid” Förtroendetiden är, enligt avtalet, i första hand avsedd för för- och efterarbete. Även s.k. spontana elev- och föräldrakontakter samt tid för egen utveckling ingår i förtroendearbetstiden. Syftet med denna studie är att alstra en grundad teori kring lärares arbete, med utgångspunkt i arbetet under förtroendetid. En grundad teori används för att förklara mänskligt beteende därför består en sådan teori främst av relationssatser. De uttrycker vilka relationer som råder mellan två eller flera av de existerande företeelserna. En grundad teori är inte rigoröst prövad, utan kan mer liknas vid antaganden eller hypoteser som söker förklara handlingar inom ett faktiskt och konkret område. I en sådan studie finns inte problemet initialt, utan det växer fram. Genom att lyssna och se på aktörerna kan handlingar förstås utifrån aktörernas sätt att se på saken. Förståelsen kretsar kring det som väsentligen berör och angår aktörerna på fältet. Kärnkategorin i en grundad teori söker förklara aktörernas återkommande ansträngningar att bearbeta det som berör och angår. En grundad teori vill upptäcka det centrala problem som människor ställs inför och hur de försöker hantera detta på bästa sätt samt spåra upp de underliggande mönstren bakom dessa ansträngningar. Forskningsmetoden grundad teori utvecklades av Glaser och Strauss under 60-talet. Det övergripande syftet med metoden är att den ska användas för att generera teorier som är ordentligt förankrade i data. Teorierna kan vara av två slag, faktiska eller formella. Båda två måste grundas i data Den föreliggande studien har sitt fokus på generering av faktisk teori och innehåller därför jämförande analyser mellan eller inom grupper som befinner sig på samma empiriska arena. En grundad teori ska kunna tillämpas av lekmän i den vardagliga verksamheten. För att uppfylla detta krav bör den grundade teorin innehålla fyra egenskaper. För det första måste den passa in på det (faktiska) område i vilket den ska användas. Data ska ständigt jämföras med varandra för att förtjäna sin plats i den grundade teorin. För det andra måste den fungera. Teorin måste kunna förklara vad som inträffat och förutse vad som kommer att inträffa. För det tredje måste den vara relevant för aktörerna och aktionerna inom området. En grundad teori tvingar inte fram ett förutbestämt problem, utan tillåter det att växa fram. För det fjärde måste teorin vara modifierbar. Teorin måste kunna förändras i takt med att empirin förändras. Insamlade data bildar grunden till framväxande idéer. Sådana idéer ger upphov till teorier som till en början inte är fullständiga eller uttömmande. Det uppstår alltid tomrum som forskaren bör sträva efter att fylla med hjälp av nya datainsamlingar. De grundläggande frågeställningar som hjälper forskaren att finna nya data i jakten på den framväxande teorin är: Vilka grupper vänder man sig till i nästa datainsamling? I vilket teoretiskt syfte? Eller med andra ord, vilken teoretisk relevans för utvecklandet av de framväxta kategorierna har data från de nya grupperna? Insamlandet av data upphör när man erhållit teoretisk mättnad. Med detta menas att ytterligare insamlad data inte ger upphov till nya egenskaper hos en kategori. De kategorier som innehåller de mest förklarande och upplysande krafterna, de teoretiska kärnkategorierna, bör grundas och mättas i så hög utsträckning som möjligt. För att generera en teori använder man sig hela tiden av jämförande analyser. Genom jämförelse av data genereras begrepp som sorteras i kategorier. Syftet med att använda den ständigt jämförande metoden är att systematiskt generera teori. Metoderna för de ständiga jämförelserna är utarbetade till hjälp för forskaren i strävan efter att generera teorier som är integrerade, överensstämmande, rimliga, grundade i data och tillräckligt klara för att kunna testas. Den inledande datainsamlingen bestod av att 50 lärare under sju dagar skrev dagbok om den del av deras lärararbete som utfördes under. förtroendetiden. Efter att dagböckerna samlats in påbörjades en arbetsprocess enligt de första etapperna i grundad teori. Inledande frågor som ställdes till data var: Vad finns att upptäcka i materialet? Hur kan detta sorteras? Avhängigt av vad orden eller fraserna i dagböckerna har indikerat kodades de, d.v.s. sorterades de in under begrepp som gav en uppfattning om olika underliggande meningar eller mönster. Utfallet av analysen skrevs sedan ner i teoretiska utkast, vilka kom att utgöra ledtrådar för den fortsatta datainsamlingen. Det påföljande urvalet av informanter styrdes av behovet att kontrollera och modifiera de ännu så länge, ’lösa’ idéerna i det inledande teoretiska utkastet. Sålunda valdes sju lärare ut från dagboksstudien. Valet grundade sig på att dessa lärare bidragit med uttryck som antingen talade mycket för, eller mycket emot, de begrepp som kodningen av data i den inledande datainsamlingen hade gett upphov till Intervjustudien gav upphov till en modifiering och utveckling av de teoretiska utkasten. För att bygga vidare på den grundade teorin beslöts att samla in ytterligare data med hjälp av enkäter. 84 lärare från grundskolan besvarade frågor gällande deras upplevelser av arbetet. Vid bruket av grundad teori som metod är det viktigt att vänta med läsningen av teori kring problemområdet. Ett teoretiskt utkast ska vara grundat i empirin innan andra teorier eller forskningsresultat, med relevans för den grundade teorin, kan användas. Eftersom de teoretiska utkasten, efter tre datainsamlingar, ansågs ha en tillräckligt grundad karaktär bestod den fjärde och avslutande datainsamlingen av litteratur. Med hjälp av litteraturen vävdes teorier och tidigare forskning in i de teoretiska utkasten. Detta utfördes enligt tidigare förfarande, med hjälp av en jämförelse med tidigare teoretiska utkast grundade i data. Lärarnas handlingar sker till stor del i ett socialt sammanhang, där lärarna är beroende av information från omgivningen och där få, felaktiga eller motstridiga vinkar ges om förväntade resultat. Sambandet mellan undervisning och inlärning är oklart, klassrumskontexten präglas av oförutsägbarhet och omedelbarhet och målen framstår som oklara och mångtydiga. Under arbetsdagen ska lärarna vara tillgängliga för såväl arbetsuppgifter som personer. Arbetsdagen får på så sätt en förtätad karaktär, lärarnas intentioner blockeras, allt som lärarna tänkt sig göra hinns inte med och allt mindre tid återstår för vila och återhämtning. Lärararbetet omgärdas med andra ord av en komplex och osäker kontext vilken också påverkar relationerna mellan de i studien ingående kategorierna. Lärarnas arbete utmärks av att förväntade resultat av handlingar sällan eller med fördröjning infaller eller uppfattas. Av detta följer att lärarna också i liten utsträckning känner sig klara med arbetet. Målsättningar ligger ofta utom räckhåll. Lärararbetet kan liknas vid en oändlig historia. Endast i undantagsfall verkar lärarna se ett avslut i arbetet. Anledningen till det oavslutade lärararbetet står att finna i den dåliga överensstämmelsen mellan förväntade och faktiska resultat av lärarhandlingar. Denna diskrepans av socio-kognitiv karaktär uppfattar lärarna, till stor del, via respons från elever. Det förväntade resultatet av lärarhandlingar infaller då elever uppvisar förväntad respons. Om en sådan elevrespons uteblir eller är för otydlig att uppfatta uppstår den nyss nämnda diskrepansen. Det oavslutade lärararbetet uppfattas av de allra flesta lärare och bidrar till att en mental beredskap infinner sig. Den mentala beredskapen behöver inte innebära att samma tankar tänks repetitivt och idisslande, om och om igen. Tillståndet är mer ett uttryck för att arbetets villkor spiller över och tränger in i det privata livet. Dessa arbetstankar som invaderar lärarnas medvetande kan uppfattas såväl positivt och framåtskridande som negativt och stillastående. Ett slags tankeinnehåll uppfattas negativt, tankar-som-fotboja. Ett annat slag uppfattas positivt, tankar-som-färdkamrat. Den mentala beredskapen kan alltså i sig vara en källa till negativa sinnesstämningar, då den förlorade kontrollen över egna mentala aktiviteter kan upplevas obehagligt. Att inte ha kontroll över tankarna är ett generellt och kanske också ett oundvikligt problem för lärarna. Ett mer specifikt problem utgörs av företeelsen tankar-som-fotboja. Ett sådant ohanterligt flöde av oroliga tankar har en ältande karaktär. Att ha tankar-som-fotboja är ett obehagligt tillstånd som kraftigt berör och angår de lärare som är utsatta. Villkoret för relationerna mellan det oavslutade lärararbetet och den mentala beredskapen är att lärarna får arbetstillfredsställelse via förväntad respons på att eleverna lär sig, arbetar för att lära sig eller trivs. Sådan respons hanteras, beroende av vad lärarna inriktar uppmärksamheten på, av olika lärare på olika sätt. Uppmärksamhetens inriktning äger stor förklaringskraft till lärarnas olika upplevelser av den mentala beredskapen. Uppmärksamheten kan delas in i två typer, framgångsinriktad och handlingsinriktad uppmärksamhet. Dessa båda utgör två motsatta och extrema typer vilka också fungerar som abstrakta mönster som lärarnas handlingar och tankar kan placeras in i. Läsaren ska alltså observera att det inte är frågan om en kategorisering av lärare, utan av handlingar och tankar. En och samma lärare kan alltså samtidigt uppvisa handlingar och tankar som har sina rötter i såväl framgångsinriktad som handlingsinriktad uppmärksamhet. Den handlingsinriktade uppmärksamheten tar sikte på lärarnas utförande av handlingen. Elevrespons som lärarna riktar in sig på söks i samband med planeringen och implementeringen av lärarnas intentioner. En sådan inriktning på uppmärksamheten tar med de dåliga oddsen i beräkningen, i och med att den förväntade elevresponsen ligger nära själva genomförandet av lärarhandlingen och inte resultatet av densamma. Upplevelsen av den mentala beredskapen ges därmed större chans att få karaktären av tankar-som-färdkamrat. Den framgångsinriktade uppmärksamheten, som också utgör studiens kärnkategori, riktas däremot mot resultatet av handlingen. Lärarna söker utan fördröjning diagnostisera de egna handlingarnas effekter på elevernas inlärning, arbete för inlärning och trivsel. En sådan riktning av uppmärksamheten löper större risk att utsätta lärarna för företeelsen tankar-som-fotboja eftersom lärarna inte har kontroll över alla de faktorer som påverkar elevernas lärande och trivsel. I den handlingsinriktade uppmärksamheten ligger målsättningen närmare handlingen, på så sätt att målets ouppnåelighet tas med i beräkningen. En sådan medveten eller omedveten kalkyl av det komplexa och osäkra påverkar att målsättningen får en mer ospecificerad, ’att-göra-så-gott-man-kan’, karaktär. I en komplex verksamhet verkar sådana ospecificerade målsättningar leda till effektiva målinriktade handlingar. Målsättningen i den framgångsinriktade uppmärksamheten har däremot en starkare koppling till resultatet av handlingen och är av en mer distinkt och målinriktad karaktär. Undervisningens framgång betonas, d.v.s., undervisningen ges en stark koppling till elevernas inlärning. En distinkt målsättning i en komplex kontext verkar leda till att de målinriktade handlingarna får en låg grad av effektivitet. I den handlingsinriktade uppmärksamheten finns en tolerans för att måluppfyllelsen kan infalla med en viss fördröjning. Uppfyllandet av mål i den framgångsinriktade uppmärksamheten karakteriseras däremot av en strävan efter omedelbara eller tidiga avslut. Handlingsstrategin inom den handlingsinriktade uppmärksamheten kännetecknas av uthållighet. Lärarna håller, under en längre tid, fast vid utvalda handlingsmönster och uppvisar vid tillfälliga motgångar en elastisk återhämtning till den ursprungliga strategin. Inom den framgångsinriktade uppmärksamheten uppvisas i stället en handlingsstrategi som utmärks av otålighet. Man söker osystematiskt efter första bästa lösning och byter på så sätt kontinuerligt strategier för att kunna förutsäga resultatet. Inom den handlingsinriktade uppmärksamheten ställs handlingskraft i förhållande till det möjliga och rimliga inte det ideala. Diskrepansen mellan det faktiska och det möjliga är av en mer hoppfull karaktär och ger därmed lärarna en större chans att skapa tillit till den egna handlingen. I och med att den framgångsinriktade uppmärksamheten betonar det förväntade resultatet och den förväntade responsen på handlingar, fokuseras det idela, det som ’borde’ göras. Följden blir att den egna handlingskraften dräneras och känslor av otillräcklighet infinner sig. Den grundade teorin relateras i diskussionen till teorier om stress. Teorin visar att lärararbetet tillhör de gränslösa arbetena, i vilka oförutsägbarhet och osäkerhet är två ingredienser som medverkar till att känslor av överbelastning och stress lätt kan utvecklas. Lärararbetet har troligen alltid haft en oavslutad karaktär och därmed alltid tillhört de gränslösa arbetena. Lärare har hittills kunnat hantera en sådan arbetssituation men i en skola där lärarna görs alltmer ansvariga för att eleverna skall uppfylla mål blir det oavslutade arbetet alltmer ohanterligt. Dock identifieras i studien ett antal lärare som har en handlingsstrategi som går ut på att göra ’good enough’ och inte ’not enough’. Att göra så gott man kan verkar i komplexa situationer inte bara medverka till att skydda lärarna från ett destruktivt tanke- och handlingsmönster, det innebär också att mer kraft kan riktas mot handlingen så att lärande och trivsel kommer till stånd. Den grundade teorin manar till viss försiktighet och eftertanke vad gäller ett okritiskt användande av reflektion som instrument för lärares professionella utveckling. Med tanke på den grundade teorin verkar det närmast löjeväckande att hävda vikten av att lärare bör reflektera mer. Enligt studien är det just sådana mentala aktiviteter som i stort sett samtliga lärare nästan oavbrutet utför.

Det är ju ett annat jobb : Förskollärare, grundskollärare och lärarst...
Persson, Sven; Tallberg Broman, Ingegerd Journal article in Pedagogisk forskning i Sverige;4 Årg 7 : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet (2002)	ARTICLE

English abstract:

In this article the task of the teaching profession in relation to the role of the family, both at present and in historical terms, is discussed. Considerable changes in the tasks teachers are given have occurred within recent years. Schools have been given increasing responsibility not only for education but also for the upbringing of children. This has confronted teachers with a variety of new tasks and problems. Giving teachers much of the responsibility that parents traditionally had for the bringing up of children can be viewed against the background of a critical attitude which the pluralistic society of today has shown toward the role of parents and of the family. In the social and educational professions as these have developed, criticisms of parents and of their manner of bringing up their children have been voiced repeatedly (Donzelot 1997, Johansson 1993). This has been accompanied by an increasing professionalism in the care of children. Criticisms of the parental role have paved the way for an increase in the tasks the schools are given. Schools are expected to create a holistic context and a sense of citizenship based on the values generally accepted in society. This is seen as calling for more comprehensive work on the part of teachers. As a result, teachers are faced with difficult and complex problems today. The postmodern pluralism of childhood, with the many different forms it can take, calls into question the demands for homogeneity, stability and normality that institutionalised ideologies make. This confrontation between schools as they presently exist and postmodern conceptions of childhood leads to a questioning of the goal of creating normality (Hargreaves 1994). The basic aim of the project in which we are engaged is to analyze how the responsibility for reproducing the goals and content of society is divided up at present, and has been divided up earlier, between the home and the school. The results of two investigations are presented: - In the one study, elementary school and preschool teachers from schools in two areas of differing socioeconomic level described in open-ended interviews their thoughts regarding their professional task, as well as children generally, childhood and the role of parents. That study had a clear perspective of change. Those interviewed have also been asked to report their views on the changes that had occurred in the teaching task and in the content of their profession. - The other investigation was a questionnaire study of teacher-training students in either their first or their final semester of training. The questions involved were based on statements the teachers who had taken part in the interview investigation had made. The statements made in the interview by the teachers from schools in the two areas of differing socioeconomic level, regarding their tasks being much broader than they had been earlier, were very much alike. It thus seems to be factors other than those of the character of the area involved that affect how changes in the role of teachers are experienced. It appeared that the flexibility of the women teachers was taken advantage of. The new expectations placed on teachers were seen to involve a redefinition of the teaching profession that those interviewed were unwilling to accept. As they expressed it the content of their work was being transformed from working with children to working increasingly with groups of adults and they explained of there being no adequate rationale for the changes that had occurred. They considered that the demands placed on them failed to correspond to certain deeply rooted conceptions of their profession, representing a clear threat to their professional identity, creating a sense of insecurity in their day-by-day work. They also regarded it as being a change for the worse in their professional status through its degrading their position from their being educators to their providing children help and support on an individual basis (Johansson & Pramling 2000). Those teaching at both the preschool and the primary school level provided a negative account of childhood and parenting today, describing children as being less empathetic and less concentrated today than earlier. The preschool teachers in particular felt that children had difficulties in playing with each other, whilst the elementary school teachers emphasised marked difficulties children had in following norms. The preschool and the elementary school teachers from the ecnomically less privileged area agreed closely with each other in describing children as being unconcentrated, being inept in their use of language, showing a lack of empathy and having difficulties in playing with each other. Although the elementary school and preschool teachers from schools in the economically prosperous area likewise considered childhood to be particularly problematical today, their major criticisms differed from the views just reported. They described children as having an overly scheduled and planned existence, one that differed from what they considered to be a happy childhood situation. They considered children to have too structured an existence and to be overly exposed to stress. The teachers as a whole felt that the conditions with which parents are faced today have changed. Parents do not have the same possibilities for bringing up their children as earlier and have partly given up the responsibilities in this respect that they once took. This result was independent of the socioeconomic status of the parents. At the same time, two differing conceptions of the problems with which parents are faced were evident. Parents from the more well-to-do area were considered to be subjected to a high degree of stress, to have very strong demands placed on them, and to work so much that they were unable to spend sufficient time with their children. Parents from the more economically depressed area were considered to likewise neglect their children, although in a different way - many of them having social problems and letting their children fend for themselves to a large extent. It was felt that the conditions for the upbringing of children in the home had declined. Teachers felt they were increasingly involved in the children's and the families' private lives and that their responsibilities toward children had increased. There appeared to be no comparable increase in the involvement of parents in matters of the preschool and elementary school education of their children. In summary, one can say that the preschool teachers and primary school teachers from schools in both socioeconomic areas were engaged in compensatory efforts to reconstruct for their pupils more of what they regarded as being ideal childhood conditions, involving children being provided with a calm and relaxed environment, having more free time, having more outdoor activities, developing a greater degree of fantasy and greater empathy, being better able to play with each other, being more active physically and having greater respect both for adults and for other children. What was regarded as the most important task of the elementary school and the preschool was to provide children with a sense of self-confidence, joy and a desire to learn. The teacher's task was seen as being a difficult one if this was combined, in these times of reductions in educational resources, with the need of conducting psychologically problematical discussions both with children and with their parents. Regarding the questionnaire results, a particular concern of the teacher trainees for the problems of both children and their parents and their belief that giving children a sense of security was the foremost function of the pre-school and the elementary school alike could be noted. Among those preparing to be preschool teachers, those in their last semester of training showed a more critical attitude towards children and their parents than those in their first semester of training. No such differences were noted, however, among those preparing to be elementary school teachers, although there were differences between the first and last semester groups in the problems they emphasized and in their conceptions regarding the teaching profession and the school as an institution. We plan to relate the various patterns we discovered to questions of the content of teacher training. How do those involved in teacher training view the broadened tasks that teachers are faced by today? How is the extended responsibility for children on the part of teachers dealt with in teacher training? Are the relations of teachers to the families of the children discussed in a critical way? What position is taken toward the rights of parents to influence the schools? Teacher training has been criticized for its failure to emphasize either the importance of caring for the emotional needs of the individual child or the important role that many socioemotional relations teachers develop play (Gannerud 1999). It is often felt that during teacher training too little attention is directed at these highly important aspects of teacher work. Regardless of the socioeconomic context in which their teaching took place, the teachers who were interviewed told of the teaching profession having changed in the direction of greater emphasis being placed on social dimensions and of the teacher's task being broadened. Despite this increase in the teachers' social responsibilities, both in preschools and elementary schools, this matter appeared not to have been dealt with either in their socialization to the role of being a teacher or in their teacher training. They described a conflict between professional ideologies they had come to accept, both during their teacher training and on the basis of traditions propagated generally in their profession, and the demands and expectations placed on them by the changed tasks they were confronted by, one which led to a sense of uncertainty in their professional identity. The conceptions they had of what a happy childhood involves collided with how they experienced the childhood of those children with whom they had contact in their teaching. The statements of the teachers in our interviews concern a teaching profession caught up in change. The professional identity of teachers is being challenged. It is also difficult for teachers to set limits to the tasks with which they are faced. Many of the statements the teachers made can be considered to represent strategies for defining their profession, directing criticism at the family being one way of dealing with the challenges involved and of defining their task. Strong protests against being confronted with tasks of a more social character, involving the need of giving the individual children particular support and understanding, can be noted. Criticism of this sort was particularly strong on the part of the elementary school teachers, who considered the changes involved to constitute a lowering of their professional status. A sense of security was a central concept we noted in the material, a concept clearly integrated into the institutional and professional ideology of both the preschool and the elementary school teachers, who obviously considered that providing children with it was a major goal of their work. The tendency to think in these terms could be examined in relation to gender, to class or to ethnicity. Both those involved in teaching and those preparing for it are predominately women, who are given a social, collective and normative task. Providing a sense of security can be regarded as an antidote to a sense of disorder and to the development of an increasingly pluralistic society caught up in a process of rapid change. Endeavoring to achieve a sense of security can also be viewed as a typical Swedish or Nordic cultural trait, one that is strongly emphasized by both teachers and parents (Gullestad 1997, Iwarsson Jansson 2001, Kvalbein 1998, Nikolova 2001). One can note, finally, that discussions of problems in a personal and thoroughgoing way with both children and their parents, as well as considering the most important goal of education to be that of providing children a sense of security through use of educational methods that are very much individually oriented, represent a sociopedagogical approach that is partly new. It is one that requires a considerable degree of rethinking on the part of many educators.

Hälsovägledning i barnhälsovården: syntetisering av två uppdrag
Olander, Ewy : Lärarutbildningen, Malmö högskola Malmö Studies in Educational Sciences;8 (2003)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	Child Health Services (CHS) form a strategic arena for Swedish health promotion, from a societal as well as individual perspective. The present study focuses on district nurses health counselling in CHS. The aim is to improve understanding of what is important in shaping and accomplishing health promotion, and to generate theory useful in a CHS context. Data were collected at CHS in primary health care. Data sources consist of video-observations with recalled interviews of seven district nurses? meetings with parents and children during open consultations, field notes, notes from group discussions and individual interviews. Data from findings in my earlier study of health counselling in CHS were also used. Data analysis followed the classic Grounded Theory (GT) method. In accordance with GT, concepts and categories were integral parts of a constant comparative analysis. Empirical data indicated that health promotion in CHS has two approaches, a population approach and an individual approach. District nurses thus have two missions: a public health mission (a government demand based on families as parts of the population), and a family health mission (a request from individual families). District nurses' main concern in CHS is to synthesise these two opposing missions and approaches in their practical work at the CHC (Child Health Centres). The category Population-individualisation evolved as the core category. Subcategories are Two-facedness, Individualisation efforts, Normality focus, Case record concern, Communication staging and Action scope promoting. Four dynamic fields between public and family health missions evolved. One is the Population-individualisation field in which general concerns for public health are combined with considering the needs of the specific family. The other fields were labelled Individual support, Population inspection and Routine check-up. Four patterns for synthesis evolved. One is a Hypothetical ideal proceeding. This is a synthesis where both approaches are equally strong. Three patterns with oscillatory movements were evident in praxis: a Sig-sagging pattern with small oscillating movements, a Pendulating pattern with longer movements and a Compensating pattern with different movements compensating each other. Through the generating analysis a substantive theory could be formulated. The generated theory grounded in empirical data within the context of CHS provides us with knowledge that can help district nurses understand and manage their main concern for synthesising these two missions. This theory may also contribute to increased awareness among administrators, decision makers and nurse- and health promotion educators with regard to the double mission in health promotion and the strategies for coping with it. In this way, generated theory should be able to contribute to improve health promotion and health counselling in CHS.
Swedish abstract:	Denna studie fokuserar på distriktssköterskors hälsovägledning i barnhälsovården. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur hälsovägledning utformas och genomförs, samt att generera teori, användbar för praktisk barnhälso-vårdsverksamhet. Data samlades in genom videoobservationer med efterföljande intervjuer, fältanteckningar, anteckningar från gruppdiskussioner och enskilda intervjuer samt genom data från tidigare studier av hälsovägledning i barnhälsovården. Analysen följde den klassiska Grounded Theory metoden för teorigenerering. Studien visar att barnhälsovårdens distriktssköterskor är mycket angelägna om att syntetisera verksamhetens folkhälsouppdrag och familjehälsouppdrag med dess motstående inriktningar, dvs. befolkningsinriktning och individinriktning. Det sammansatta begreppet befolkningsindividualisering är ett teoretiskt begrepp för denna syntetisering. I möten med barn och föräldrar hanterar barnhälsovårdens distriktssköterskor dubbelsidigheten genom oscillerande mönster för att bibehålla en syntetisering. Teorin som genererades kan vara användbar både i den praktiska verksamheten och i utbildningar för att öka förståelsen för hur det komplexa hälsoarbetet i barnhälsovården kan hanteras och syntetiseras. Genom att den belyser hantering av motstående uppdrag, kan den troligen också vara användbar inom andra verksamheter med dubbelsidighet i uppdraget.

ewy_olander.pdf (445.4Kb)

Browsing IS Individual and Society by Issue Date

MUEP

Browsing IS Individual and Society by Issue Date

Search

Browse

All contents

This Community

My Account

Tänk att få en egen vuxen! - Om mentorsprojektet Näktergalen
Rubinstein Reich, Lena Journal article in Barnets rättigheter/ Rapport från Värdegrunden;No. 4 : Värdegrunden, Göteborgs universitet (2002)	ARTICLE

Att spegla sig i kanon. En diskussion kring kvinnlig identitet och mö...
Flisbäck, Marita Journal article in Valör, konstvetenskapliga studier;2 (2002)	scientific ARTICLE

La historia oral en la Universidad de Malmö
Greiff, Mats; Berggren, Lars Journal article in Historia, antropología y fuentes orales;28 : Asociación Historia y Fuente Oral (2002)	peer-reviewed scientific ARTICLE

Språkspel i förskolan: uppfostran vid matbordet
Norman, Jenny : Forskarutbildningen i pedagogik, Malmö högskola Pedagogisk-psykologiska problem;680 (2003)	LICENTIATE THESIS