Browsing Doctoral Theses /LS IS by Issue Date

Now showing items 1-19 of 19

En bildpedagogisk studie : lärare undervisar och elever gör bilder
Wetterholm, Hans : Inst. för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö Studia psychologica et paedagogica. Series altera;158 (2001)	DOCTORAL THESIS

Swedish abstract:

Bildundervisningen i grundskolan har dokumenterade brister. Lärare har i nationella utvärderingar redovisat sin osäkerhet och bristande kunskaper i ämnet. Osäkerheten beror på lärarnas egna ämnesbrister men också på uppfattningen att bildämnet behöver utvecklas såväl pedagogiskt som didaktiskt. I avhandlingens bakgrundskapitel ges en historisk återblick och med den en tänkbar förklaring till den rådande situationen. Där beskrivs hur bildämnet under ämnesnamnet teckning tidigt visade exempel på förhållningssätt som kunde skilja det från andra skolämnen. Med inslag av estetisk fostran vändes blickarna mot kulturlivet utanför skolan. Det var samhällsdebattörer och inte skolans egna företrädare som initierade idéerna. På samma sätt bidrog konstnärer och psykologer med tankar från utvecklingspsykologin till den ämnesinriktning som låg till grund för det fria skapandet. Lärare i teckning vid läroverken anammade nyheterna medan folkskolan följde en annan tradition. I den obligatoriska skolan med klasslärarundervisning betraktades teckningsämnet som ett redskap först i åskådningsundervisningen och senare i aktivitetspedagogiken. När den svenska grundskolan utvecklades och gymnasieskolan omdanades möttes de båda traditionerna från folkskola och läroverk. Mötet blev komplicerat. Den massmediala bildens utveckling och utbredning i samband med betydande samhällsförändring bidrog till att accentuera åsiktsskillnaderna mellan olika fraktioner. Samhällskritiska teckningslärare betonade inslag av massbildanalys medan andra traditionellt antingen bedrev en konstinspirerad undervisning mot estetisk bakgrund eller anammande det fria skapandet med psykoanalytiskt innehåll. Folkskollärarna fortsatte i allmänhet att se teckningsämnet som ett redskap för annan undervisning även sedan yrkestiteln blev grundskollärare och deras hemvist ersattes med en ny skolform. Teckningsämnet bytte namn och kallades bild utan att de olika ämnestraditionerna empiriskt förenades. Den teori som präglade nya kursplaner förankrades i allmänhet inte i praktiken i grundskolans tidigare årskurser. Bildlärarna med aktuell teoriförankring och med undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan har länge haft sin yrkesutbildning skild från annan lärarutbildning. Det förhållandet har inte bidragit till bildämnets integration i skolkulturen. Påståendet att bildämnet har marginaliserats i undervisningen när bilden expanderat i samhället är befogat och ämnets egen historia ger en del av förklaringen här till. Övergripande tanke med denna studie är att ge bidrag till en bättre situation för bildämnet i grundskolans tidigare år. Delsyften är således att identifiera problem, studera lärarnas undervisning samt att analysera de bilder lärarnas elever framställer. Den tidigare forskningen som ägt rum inom bildämnet är i huvudsak riktad mot två områden. Dels har intresse visats yngre barns bilduttryck och dels har forskningen behandlat bildteoretiska problem. Att så som i denna studie fokusera bildpedagogiken ur ett didaktiskt perspektiv är ovanligt. Studiens teoretiska bakgrund har vuxit fram kring bildämnets struktur med de fyra funktionerna, att se och iaktta, att framställa bilder, att se och tolka bilder samt att använda bilder. Dessa har beskrivits i ämnesteoretiska och didaktiska kategorier. Fyra aspekter på ämnets inriktning har angivits och de är att lära sig avbilda, att lära sig göra bilder av pragmatiska skäl, att uttrycka sina känslor i bild samt att lära sig använda bilden som konstnärligt uttryck. Studiens forskningsmetodiska ansats är hämtad från Action Research, aktionsforskning. I en första fas genomfördes aktionen tillsammans med de medverkande lärarna. I denna prövades bland annat hypoteser för ämnesutveckling i lärarnas undervisning. Datainsamling genomfördes i en andra fas där lärarnas undervisning dokumenterades dels i deras dagböcker och dels i de bildportföljer där elevernas bild- framställningar förvarades. Avslutningsvis fördes samtal med de medverkande lärarna. Lärarnas dagböcker liksom elevbilderna analyserades. Resultat av studien presenteras dels genom en sammanställning av dagboksanalyser. I dessa har förekomsten av bildpedagogisk verksamhet noterats kvantitativt enligt de kategorier som beskriver bildämnets fyra funktioner. De 669 elevbilderna har analyserats så som 27 presenterade analysexempel visar. Det innebär att bakgrundsvariabler och deskriptiva variabler redovisas samt att sambandsanalyser genomförts. Analyserna av dagböckerna visar att de båda lärarna kan genomföra undervisning enligt läroplanens intentioner samt att bildämnets innehåll blir tillgodosett. Bildframställningarna ger besked om att eleverna visar respons på undervisningen och att de kan använda bildspråkets uttrycksmöjligheter. Däremot visar inte det analyserade materialet några tydliga tecken på att undervisningen ger iakttagbara utslag i elevernas ökade kunskaper i att framställa bilder under det läsår studien pågick.

Bildpedagogisk_studie.pdf (20.91Mb)

Klassrummets moraliska ordning : iscensättningen av lärare och elever...
Permer, Karin; Permer, Lars Göran : Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Studia psychologica et paedagogica. Series Altera;147 (2002) Med sammanfattning på engelska	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The perspective of this dissertation is grounded in the ideas and concepts of Michel Foucault. In analysing our empirical material we used his notions of discourse and discoursive practice, power, governmentality and subjectification. We were also inspired by Thomas Popkewitz, Jennifer Gore and Nicolas Rose. The aim of this dissertation is to elucidate how teachers and students are constructed as moral and ethical subjects. It is our intention to bring into sight the moral order of classrooms, exemplified through the concept of responsibility. We used participant observations, in-depth interviews and governmental committees’ reports to answer our research questions. The study was carried out in six Swedish schools, grades 5-11, where lessons were videotaped. When asked about the meaning of responsibility teachers and students spoke of order, social functioning and self formation. Teachers said that the construction of responsibility is dependent upon the atmosphere in the classroom, and that it may require training, but some saw it as inherent in human nature or constructed by students themselves. According to students, understanding, interest and fun facilitate their assumption of responsibility. Power relations in action were analyzed from the videotapes. The power techniques we called Invitation and Normalizing judgements were crucial for the construction of the responsibility governed by the self. Teachers were confronted with their own classroom practices by means of stimulated recall episodes. Our analysis focused on the rules and standards by which the meaning of teachers’ work was constructed. References to psychological conceptions were frequent, populational reasoning occurred, and historical assignments were inscribed in the ways in which they spoke about their roles. Our results display three different discourses on responsibility: a behavioristic, a naturalistic and a humanistic discourse. There are traces of a behavioristic discourse at the macro level in government reports written in the 1970s but the naturalistic discourse is predominant during that period. In reports written in the 1990s the humanistic discourse is central.
Swedish abstract:	Syftet med avhandlingen är att belysa hur det går till när lärare och elever görs till moraliska och etiska individer i klassrummet. Vi vill visa detta utifrån begreppet ansvar. Vi har observe-rat lektioner och intervjuat lärare och elever för att få reda på hur man talar om ansvar och hur man går tillväga för att skapa ansvariga individer. Vi har också studerat offentliga utredningar för att få svar på vilken inställning till ansvar som förs fram i sådana texter. Studien har ge-nomförts i sex svenska skolor (skolår 5-11), där lektioner spelats in med videokameror. Lärare talar om ordningsaspekter, sociala aspekter och självaspekter när de talar om ansvar. Enligt eleverna är ansvarstagande beroende av om man förstår innehållet i verksamheten, om man är intresserad eller om man tycker det är roligt. Utifrån videobanden har pågående maktrelationer analyserats där åtta olika makttekniker kunde beskrivas. Lärare konfronterades med sin egen klassrumspraktik genom att de fick se episoder från inspelat material. Dessa episoder kommenteras ofta utifrån psykologiska eller statistiska utgångspunkter. Våra resultat pekar på tre olika vägar för att skapa ansvar. En väg koncentrerar sig på att forma det yttre beteendet hos andra, en annan utgår ifrån att ansvar finns naturligt hos människan och en tredje betonar att individen själv skapar sig till en ansvarig person. Den första vägen fanns det antydningar om i dokument från 1970-talet men den andra vägen dominerade dessa dokument. Den tredje vägen syns tydligast i dokument från 1990-talet.

Lärares förtroendearbetstid
Lindqvist, Per : Lärarutbilndingen, Malmö högskola Studia psychologica et paedagogica, Series Altera;165 (2002) Med sammanfattning på engelska	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of this study is to generate a grounded theory about the work done by teachers. The initial area of data collection was the work done by teachers in their non-regulated hours, in which the teachers are expected to carry out professional activities like planning, preparation, correcting and spontaneous contacts with students, parents and colleagues. Data was collected and analysed according to the Grounded Theory method. 50 teachers wrote diaries about their non-regulated work. Then seven teachers from the diary-writers were selected for interviews and 84 teachers were asked to answer questions in a questionnaire concerning their perceptions of their non-regulated work. Finally, when the theoretical ideas were sufficiently grounded in empirical data, relevant literature were woven into the grounded theoretical drafts. The finding shows that teachers’ work is characterised by the absence or delay of expected results. Hence, teachers seldom feel a sense of completeness. Such a sense of unfinished business contributes to a rise of a mental state of alertness, which can be interpreted both as positive, thoughts as companions, and negative, thoughts as bonds. The latter has a ruminative and obsessive character, concerning teachers’ attempt to solve often insoluble dilemmas. The unfinished character of the work seems to be handled by different teachers in different ways depending on what they direct their attention towards. It seems like the focus of attention can be divided into two types: Success-oriented and activity-oriented. These two types seems to have a strong influence on how the teachers perceive the mental state of alertness. In the activity-oriented focus the teachers’ attention seems to be on their own performance. There is an unspecified one does one’s best’ character over such expressions. Teachers’ ability to take action is related to what is possible and reasonable, not to what is ideal. There seems to be a tolerance of a delay in the fulfilling of goals. The success-oriented focus, on the other hand, is directed towards the result of the activity. Such a focus is characterised by striving for immediate or early conclusions to goal fulfilment. Expressions within the success-oriented focus have a not enough’ character. The ideal, that which ought to be done, has great significance. The work of teachers is enclosed within a context of complexity, uncertainty and intensification. A strong emphasis upon fulfilment of goals in the national curriculum can, in such a context, contribute to painful reminders of continual failures. Which, in it’s turn, alters work to drudgery.
Swedish abstract:	Det övergripande området för min studie är lärararbetet. Initialt riktar jag blickarna mot lärare som verkar i den svenska grundskolan. Den övergripande forskningsfrågan lyder: Hur är lärararbetet? Även om det i grundad teori framstår som önskvärt att forskaren ska ge sig ut på fältet utan förutfattade idéer och perspektiv som tvingar data in i förutbestämda analyser, ges en öppning för att i ett inledningsskede formulera frågor eller problemområden. För att hitta en väl avgränsad ingång till min beskrivning av lärararbetet definierades det initiala området ur vilket empiri ska insamlas enligt följande: lärares arbete under förtroendearbetstiden. Med arbete menas de tankar och handlingar som lärare utför och som är direkt relaterade till läraryrket. För att definiera begreppet förtroendearbetstid väljer jag att använda mig av den definition som de fackliga organisationerna och arbetsgivare avtalat. Den del av årsarbetstiden som överstiger 1360 timmar utgör förtroendearbetstid. För den genomsnittliga läraren innebär den 407 timmar. Begreppet förtroendearbetstid, i fortsättningen förkortat till förtroendetid, syftar på en formulering i arbetstidslagen, där arbetstagare med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor ”har förtroendet att själva disponera sin arbetstid” Förtroendetiden är, enligt avtalet, i första hand avsedd för för- och efterarbete. Även s.k. spontana elev- och föräldrakontakter samt tid för egen utveckling ingår i förtroendearbetstiden. Syftet med denna studie är att alstra en grundad teori kring lärares arbete, med utgångspunkt i arbetet under förtroendetid. En grundad teori används för att förklara mänskligt beteende därför består en sådan teori främst av relationssatser. De uttrycker vilka relationer som råder mellan två eller flera av de existerande företeelserna. En grundad teori är inte rigoröst prövad, utan kan mer liknas vid antaganden eller hypoteser som söker förklara handlingar inom ett faktiskt och konkret område. I en sådan studie finns inte problemet initialt, utan det växer fram. Genom att lyssna och se på aktörerna kan handlingar förstås utifrån aktörernas sätt att se på saken. Förståelsen kretsar kring det som väsentligen berör och angår aktörerna på fältet. Kärnkategorin i en grundad teori söker förklara aktörernas återkommande ansträngningar att bearbeta det som berör och angår. En grundad teori vill upptäcka det centrala problem som människor ställs inför och hur de försöker hantera detta på bästa sätt samt spåra upp de underliggande mönstren bakom dessa ansträngningar. Forskningsmetoden grundad teori utvecklades av Glaser och Strauss under 60-talet. Det övergripande syftet med metoden är att den ska användas för att generera teorier som är ordentligt förankrade i data. Teorierna kan vara av två slag, faktiska eller formella. Båda två måste grundas i data Den föreliggande studien har sitt fokus på generering av faktisk teori och innehåller därför jämförande analyser mellan eller inom grupper som befinner sig på samma empiriska arena. En grundad teori ska kunna tillämpas av lekmän i den vardagliga verksamheten. För att uppfylla detta krav bör den grundade teorin innehålla fyra egenskaper. För det första måste den passa in på det (faktiska) område i vilket den ska användas. Data ska ständigt jämföras med varandra för att förtjäna sin plats i den grundade teorin. För det andra måste den fungera. Teorin måste kunna förklara vad som inträffat och förutse vad som kommer att inträffa. För det tredje måste den vara relevant för aktörerna och aktionerna inom området. En grundad teori tvingar inte fram ett förutbestämt problem, utan tillåter det att växa fram. För det fjärde måste teorin vara modifierbar. Teorin måste kunna förändras i takt med att empirin förändras. Insamlade data bildar grunden till framväxande idéer. Sådana idéer ger upphov till teorier som till en början inte är fullständiga eller uttömmande. Det uppstår alltid tomrum som forskaren bör sträva efter att fylla med hjälp av nya datainsamlingar. De grundläggande frågeställningar som hjälper forskaren att finna nya data i jakten på den framväxande teorin är: Vilka grupper vänder man sig till i nästa datainsamling? I vilket teoretiskt syfte? Eller med andra ord, vilken teoretisk relevans för utvecklandet av de framväxta kategorierna har data från de nya grupperna? Insamlandet av data upphör när man erhållit teoretisk mättnad. Med detta menas att ytterligare insamlad data inte ger upphov till nya egenskaper hos en kategori. De kategorier som innehåller de mest förklarande och upplysande krafterna, de teoretiska kärnkategorierna, bör grundas och mättas i så hög utsträckning som möjligt. För att generera en teori använder man sig hela tiden av jämförande analyser. Genom jämförelse av data genereras begrepp som sorteras i kategorier. Syftet med att använda den ständigt jämförande metoden är att systematiskt generera teori. Metoderna för de ständiga jämförelserna är utarbetade till hjälp för forskaren i strävan efter att generera teorier som är integrerade, överensstämmande, rimliga, grundade i data och tillräckligt klara för att kunna testas. Den inledande datainsamlingen bestod av att 50 lärare under sju dagar skrev dagbok om den del av deras lärararbete som utfördes under. förtroendetiden. Efter att dagböckerna samlats in påbörjades en arbetsprocess enligt de första etapperna i grundad teori. Inledande frågor som ställdes till data var: Vad finns att upptäcka i materialet? Hur kan detta sorteras? Avhängigt av vad orden eller fraserna i dagböckerna har indikerat kodades de, d.v.s. sorterades de in under begrepp som gav en uppfattning om olika underliggande meningar eller mönster. Utfallet av analysen skrevs sedan ner i teoretiska utkast, vilka kom att utgöra ledtrådar för den fortsatta datainsamlingen. Det påföljande urvalet av informanter styrdes av behovet att kontrollera och modifiera de ännu så länge, ’lösa’ idéerna i det inledande teoretiska utkastet. Sålunda valdes sju lärare ut från dagboksstudien. Valet grundade sig på att dessa lärare bidragit med uttryck som antingen talade mycket för, eller mycket emot, de begrepp som kodningen av data i den inledande datainsamlingen hade gett upphov till Intervjustudien gav upphov till en modifiering och utveckling av de teoretiska utkasten. För att bygga vidare på den grundade teorin beslöts att samla in ytterligare data med hjälp av enkäter. 84 lärare från grundskolan besvarade frågor gällande deras upplevelser av arbetet. Vid bruket av grundad teori som metod är det viktigt att vänta med läsningen av teori kring problemområdet. Ett teoretiskt utkast ska vara grundat i empirin innan andra teorier eller forskningsresultat, med relevans för den grundade teorin, kan användas. Eftersom de teoretiska utkasten, efter tre datainsamlingar, ansågs ha en tillräckligt grundad karaktär bestod den fjärde och avslutande datainsamlingen av litteratur. Med hjälp av litteraturen vävdes teorier och tidigare forskning in i de teoretiska utkasten. Detta utfördes enligt tidigare förfarande, med hjälp av en jämförelse med tidigare teoretiska utkast grundade i data. Lärarnas handlingar sker till stor del i ett socialt sammanhang, där lärarna är beroende av information från omgivningen och där få, felaktiga eller motstridiga vinkar ges om förväntade resultat. Sambandet mellan undervisning och inlärning är oklart, klassrumskontexten präglas av oförutsägbarhet och omedelbarhet och målen framstår som oklara och mångtydiga. Under arbetsdagen ska lärarna vara tillgängliga för såväl arbetsuppgifter som personer. Arbetsdagen får på så sätt en förtätad karaktär, lärarnas intentioner blockeras, allt som lärarna tänkt sig göra hinns inte med och allt mindre tid återstår för vila och återhämtning. Lärararbetet omgärdas med andra ord av en komplex och osäker kontext vilken också påverkar relationerna mellan de i studien ingående kategorierna. Lärarnas arbete utmärks av att förväntade resultat av handlingar sällan eller med fördröjning infaller eller uppfattas. Av detta följer att lärarna också i liten utsträckning känner sig klara med arbetet. Målsättningar ligger ofta utom räckhåll. Lärararbetet kan liknas vid en oändlig historia. Endast i undantagsfall verkar lärarna se ett avslut i arbetet. Anledningen till det oavslutade lärararbetet står att finna i den dåliga överensstämmelsen mellan förväntade och faktiska resultat av lärarhandlingar. Denna diskrepans av socio-kognitiv karaktär uppfattar lärarna, till stor del, via respons från elever. Det förväntade resultatet av lärarhandlingar infaller då elever uppvisar förväntad respons. Om en sådan elevrespons uteblir eller är för otydlig att uppfatta uppstår den nyss nämnda diskrepansen. Det oavslutade lärararbetet uppfattas av de allra flesta lärare och bidrar till att en mental beredskap infinner sig. Den mentala beredskapen behöver inte innebära att samma tankar tänks repetitivt och idisslande, om och om igen. Tillståndet är mer ett uttryck för att arbetets villkor spiller över och tränger in i det privata livet. Dessa arbetstankar som invaderar lärarnas medvetande kan uppfattas såväl positivt och framåtskridande som negativt och stillastående. Ett slags tankeinnehåll uppfattas negativt, tankar-som-fotboja. Ett annat slag uppfattas positivt, tankar-som-färdkamrat. Den mentala beredskapen kan alltså i sig vara en källa till negativa sinnesstämningar, då den förlorade kontrollen över egna mentala aktiviteter kan upplevas obehagligt. Att inte ha kontroll över tankarna är ett generellt och kanske också ett oundvikligt problem för lärarna. Ett mer specifikt problem utgörs av företeelsen tankar-som-fotboja. Ett sådant ohanterligt flöde av oroliga tankar har en ältande karaktär. Att ha tankar-som-fotboja är ett obehagligt tillstånd som kraftigt berör och angår de lärare som är utsatta. Villkoret för relationerna mellan det oavslutade lärararbetet och den mentala beredskapen är att lärarna får arbetstillfredsställelse via förväntad respons på att eleverna lär sig, arbetar för att lära sig eller trivs. Sådan respons hanteras, beroende av vad lärarna inriktar uppmärksamheten på, av olika lärare på olika sätt. Uppmärksamhetens inriktning äger stor förklaringskraft till lärarnas olika upplevelser av den mentala beredskapen. Uppmärksamheten kan delas in i två typer, framgångsinriktad och handlingsinriktad uppmärksamhet. Dessa båda utgör två motsatta och extrema typer vilka också fungerar som abstrakta mönster som lärarnas handlingar och tankar kan placeras in i. Läsaren ska alltså observera att det inte är frågan om en kategorisering av lärare, utan av handlingar och tankar. En och samma lärare kan alltså samtidigt uppvisa handlingar och tankar som har sina rötter i såväl framgångsinriktad som handlingsinriktad uppmärksamhet. Den handlingsinriktade uppmärksamheten tar sikte på lärarnas utförande av handlingen. Elevrespons som lärarna riktar in sig på söks i samband med planeringen och implementeringen av lärarnas intentioner. En sådan inriktning på uppmärksamheten tar med de dåliga oddsen i beräkningen, i och med att den förväntade elevresponsen ligger nära själva genomförandet av lärarhandlingen och inte resultatet av densamma. Upplevelsen av den mentala beredskapen ges därmed större chans att få karaktären av tankar-som-färdkamrat. Den framgångsinriktade uppmärksamheten, som också utgör studiens kärnkategori, riktas däremot mot resultatet av handlingen. Lärarna söker utan fördröjning diagnostisera de egna handlingarnas effekter på elevernas inlärning, arbete för inlärning och trivsel. En sådan riktning av uppmärksamheten löper större risk att utsätta lärarna för företeelsen tankar-som-fotboja eftersom lärarna inte har kontroll över alla de faktorer som påverkar elevernas lärande och trivsel. I den handlingsinriktade uppmärksamheten ligger målsättningen närmare handlingen, på så sätt att målets ouppnåelighet tas med i beräkningen. En sådan medveten eller omedveten kalkyl av det komplexa och osäkra påverkar att målsättningen får en mer ospecificerad, ’att-göra-så-gott-man-kan’, karaktär. I en komplex verksamhet verkar sådana ospecificerade målsättningar leda till effektiva målinriktade handlingar. Målsättningen i den framgångsinriktade uppmärksamheten har däremot en starkare koppling till resultatet av handlingen och är av en mer distinkt och målinriktad karaktär. Undervisningens framgång betonas, d.v.s., undervisningen ges en stark koppling till elevernas inlärning. En distinkt målsättning i en komplex kontext verkar leda till att de målinriktade handlingarna får en låg grad av effektivitet. I den handlingsinriktade uppmärksamheten finns en tolerans för att måluppfyllelsen kan infalla med en viss fördröjning. Uppfyllandet av mål i den framgångsinriktade uppmärksamheten karakteriseras däremot av en strävan efter omedelbara eller tidiga avslut. Handlingsstrategin inom den handlingsinriktade uppmärksamheten kännetecknas av uthållighet. Lärarna håller, under en längre tid, fast vid utvalda handlingsmönster och uppvisar vid tillfälliga motgångar en elastisk återhämtning till den ursprungliga strategin. Inom den framgångsinriktade uppmärksamheten uppvisas i stället en handlingsstrategi som utmärks av otålighet. Man söker osystematiskt efter första bästa lösning och byter på så sätt kontinuerligt strategier för att kunna förutsäga resultatet. Inom den handlingsinriktade uppmärksamheten ställs handlingskraft i förhållande till det möjliga och rimliga inte det ideala. Diskrepansen mellan det faktiska och det möjliga är av en mer hoppfull karaktär och ger därmed lärarna en större chans att skapa tillit till den egna handlingen. I och med att den framgångsinriktade uppmärksamheten betonar det förväntade resultatet och den förväntade responsen på handlingar, fokuseras det idela, det som ’borde’ göras. Följden blir att den egna handlingskraften dräneras och känslor av otillräcklighet infinner sig. Den grundade teorin relateras i diskussionen till teorier om stress. Teorin visar att lärararbetet tillhör de gränslösa arbetena, i vilka oförutsägbarhet och osäkerhet är två ingredienser som medverkar till att känslor av överbelastning och stress lätt kan utvecklas. Lärararbetet har troligen alltid haft en oavslutad karaktär och därmed alltid tillhört de gränslösa arbetena. Lärare har hittills kunnat hantera en sådan arbetssituation men i en skola där lärarna görs alltmer ansvariga för att eleverna skall uppfylla mål blir det oavslutade arbetet alltmer ohanterligt. Dock identifieras i studien ett antal lärare som har en handlingsstrategi som går ut på att göra ’good enough’ och inte ’not enough’. Att göra så gott man kan verkar i komplexa situationer inte bara medverka till att skydda lärarna från ett destruktivt tanke- och handlingsmönster, det innebär också att mer kraft kan riktas mot handlingen så att lärande och trivsel kommer till stånd. Den grundade teorin manar till viss försiktighet och eftertanke vad gäller ett okritiskt användande av reflektion som instrument för lärares professionella utveckling. Med tanke på den grundade teorin verkar det närmast löjeväckande att hävda vikten av att lärare bör reflektera mer. Enligt studien är det just sådana mentala aktiviteter som i stort sett samtliga lärare nästan oavbrutet utför.

Hälsovägledning i barnhälsovården: syntetisering av två uppdrag
Olander, Ewy : Lärarutbildningen, Malmö högskola Malmö Studies in Educational Sciences;8 (2003)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	Child Health Services (CHS) form a strategic arena for Swedish health promotion, from a societal as well as individual perspective. The present study focuses on district nurses health counselling in CHS. The aim is to improve understanding of what is important in shaping and accomplishing health promotion, and to generate theory useful in a CHS context. Data were collected at CHS in primary health care. Data sources consist of video-observations with recalled interviews of seven district nurses? meetings with parents and children during open consultations, field notes, notes from group discussions and individual interviews. Data from findings in my earlier study of health counselling in CHS were also used. Data analysis followed the classic Grounded Theory (GT) method. In accordance with GT, concepts and categories were integral parts of a constant comparative analysis. Empirical data indicated that health promotion in CHS has two approaches, a population approach and an individual approach. District nurses thus have two missions: a public health mission (a government demand based on families as parts of the population), and a family health mission (a request from individual families). District nurses' main concern in CHS is to synthesise these two opposing missions and approaches in their practical work at the CHC (Child Health Centres). The category Population-individualisation evolved as the core category. Subcategories are Two-facedness, Individualisation efforts, Normality focus, Case record concern, Communication staging and Action scope promoting. Four dynamic fields between public and family health missions evolved. One is the Population-individualisation field in which general concerns for public health are combined with considering the needs of the specific family. The other fields were labelled Individual support, Population inspection and Routine check-up. Four patterns for synthesis evolved. One is a Hypothetical ideal proceeding. This is a synthesis where both approaches are equally strong. Three patterns with oscillatory movements were evident in praxis: a Sig-sagging pattern with small oscillating movements, a Pendulating pattern with longer movements and a Compensating pattern with different movements compensating each other. Through the generating analysis a substantive theory could be formulated. The generated theory grounded in empirical data within the context of CHS provides us with knowledge that can help district nurses understand and manage their main concern for synthesising these two missions. This theory may also contribute to increased awareness among administrators, decision makers and nurse- and health promotion educators with regard to the double mission in health promotion and the strategies for coping with it. In this way, generated theory should be able to contribute to improve health promotion and health counselling in CHS.
Swedish abstract:	Denna studie fokuserar på distriktssköterskors hälsovägledning i barnhälsovården. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur hälsovägledning utformas och genomförs, samt att generera teori, användbar för praktisk barnhälso-vårdsverksamhet. Data samlades in genom videoobservationer med efterföljande intervjuer, fältanteckningar, anteckningar från gruppdiskussioner och enskilda intervjuer samt genom data från tidigare studier av hälsovägledning i barnhälsovården. Analysen följde den klassiska Grounded Theory metoden för teorigenerering. Studien visar att barnhälsovårdens distriktssköterskor är mycket angelägna om att syntetisera verksamhetens folkhälsouppdrag och familjehälsouppdrag med dess motstående inriktningar, dvs. befolkningsinriktning och individinriktning. Det sammansatta begreppet befolkningsindividualisering är ett teoretiskt begrepp för denna syntetisering. I möten med barn och föräldrar hanterar barnhälsovårdens distriktssköterskor dubbelsidigheten genom oscillerande mönster för att bibehålla en syntetisering. Teorin som genererades kan vara användbar både i den praktiska verksamheten och i utbildningar för att öka förståelsen för hur det komplexa hälsoarbetet i barnhälsovården kan hanteras och syntetiseras. Genom att den belyser hantering av motstående uppdrag, kan den troligen också vara användbar inom andra verksamheter med dubbelsidighet i uppdraget.

ewy_olander.pdf (445.4Kb)

Att våga flyga. Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential...
Enö, Mariann : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;19 (2005)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

A major aim initially was to create a forum for reflective dialogue on the preschool professions and how it is experienced on a dialy basis, so as to be able to investige how members of the preschool staff construct their professional subject. The following are major questions that were posed: How do preschool staff members talk about themselves, their profession and their work? In what way does reflective discussion contribute to the construction of a professional subject? The basic method adopted was that of participatory research. The specific methods employed included those of thematically structured depth interviews, dialogue conferences and a research circle. Participants were found to consctruct the subject matter of ther profession in part on the basis of their working-class and lower middle-class background. The fact that they were womena working in a profession dominated by women also influenced hter conception of themselves as professionals. There was a more or less hidden professional hierarchy within the preschool concerning preschool teachers versus child miners. The discussions dealt in particular with pedagogical matters, childcare, professionalism and individuality. Participants showed ther acceptance of various norms and values readily associated with subordination. The duality of ther situation became evident when they discussed such matters as caring for children and teaching, as well as their simply performing ther duties versus having a sense of achievement. It became evident how their location between the public and the private spheres influences preschool staffs construcion of the subject matter of ther profession. There was also an obvious duality between their professional position and the position of the others when they viewed themselves in relation to colleagues, children, parents and the school system generally. Although they regarded themselves as authorities in certain contexts, in other situations they identified themselves with groups they considered to be in a subordinate position. It was from this latter perspective that they tended to criticize prevailing norms, public authorities and the educational system. The project revealed a clear potential for change and emancipation and the importence of hope and of creating meaning. The discussions appeared to contribute to the development of new and differing perspectives of participants regarding their professional and private identities. In addition, they overcame polarization and the adherence to inflexible positions, as well as to develop and apply knowledge of various types. A demystification of power structures and an increased insight into pedagogical processes and the capabilities of the individual could also be noted.

AttV%c3%83f%c3%82%c2%a5gaFlyga_A4.pdf (1.532Mb)

AttV%c3%83f%c3%82%c2%a5gaFlyga_abstract.pdf (187.1Kb)

AttV%c3%83f%c3%82%c2%a5gaFlyga_omslag.pdf (31.92Kb)

Att lära sig konstens regler. En sociologisk studie av osäkra framtid...
Flisbäck, Marita : Göteborgs Studies of Sociology (2006)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

This dissertation illuminates approaches to artistic professional fields with uncertain conditions and work markets. The aim is to examine eleven actors’ career paths in terms of position-taking and capital accumulation. The empirical material builds upon sequential interviews which have taken place on four occasions, between 1999 and 2003/2004, with seven young women. On one occasion, four well-established professors of art have also been interviewed. The study investigates how the actors negotiate about careers in relation to economic standard, housing and family projects, as well as what significance class and gender identity, security and uncertainty have had in these contexts. Theoretical linkage is to Pierre Bourdieu’s conflict perspective and feministic views of actors’ resources and possibilities to compete and negotiate with these resources. Anthony Giddens’ and Ulrich Beck’s theories are used to understand people’s choice situations, security-seeking, and reflexive possibilities in relation to a modern society. For the interviewees, the artistic path’s risks concern opportunities for work and reasonable income, what is suitable to achieve and present in artistic contexts, and anxiety that one’s creative ability may disappear. They see the more positive chances in the profession’s potential freedom and the possibility of contributing through art to something aesthetically, ethically and politically meaningful in society. In the dissertation, two theoretical tools are developed for analysing one’s attitude toward the future. The ‘vision biography’ is a conscious plan where the future is more calculable by comparison with the ‘practical future-feeling’, which is an investment made to a greater extent on a level of practical action. To deal with the artistic profession’s uncertainties, it is important to have learned, early in family and educational contexts, with the more or less explicit rules of the game. It is then easier to survey career paths and have confidence that the obstacles in the path can be overcome. This trust enables the actors to strengthen reliance in their artistic abilities and to cope better with the ideology of will that they encounter during the journey – an outlook in which individual will and ambition are seen as the primary foundation of artistic careers. In various portals to professional fields of art, the interviewees build up a practical feeling about their future prospects. They learn a modernistic conception that artistic self-development is hindered by care for other people. The seven young women reproduce this dualistic mental image in their career paths, but also challenge it by maintaining that self-development can equally well involve social relations and taking time to consider what future they want. As a kind of children of freedom in late modern fields, they try both to control the future and to make the most of the present. Thus they are less classically combative than an earlier modernistic avantgarde and exploit experiences from private life as cultural resources, which they weave together in a life-political manner of working. Artistic activity thereby becomes a practice where the borders between public and private are diffuse – a capacity which, however, depends on previous experiences and accumulated capital, as well as the times and spaces in which they operate.

avhandling.pdf (1.191Mb)

Näten på Limhamn - Sociala relationer i ett lokalsamhälle 1870-1914

Lundin, Johan A. : Sekel förlag (2006) DOCTORAL
THESIS

Vägar genom sjuksköterskeutbildningen - Studenters berättelser
Lilja Andersson, Petra : Malmö Högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;34 (2007)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of this study is to gain knowledge and understanding of how nursing students experience and manage the different parts of the education. A particular focus is set on the tension between a professional degree and an academic degree, between theoretical and clinical studies, and between the subjects nursing and medical science. Furthermore, the aim is to gain knowledge and understanding of aspects that are important to students’ learning on their path through the education. Life History was used as a theoretical and methodological approach of the study. The design was longitudinal and the study opened with a questionnaire to all students at the start of the education. Eight students were then interviewed recurrently throughout their education. The narratives of the students showed that they experienced and managed the education based on their individual notions and experiences. The education is a process in which students find their own way through the many diverse fields of the education. Aspects of importance for the students learning were: To have a clear goal, to revalue ones notions, to be acknowledged, when the abstract becomes tangible, to see education as a part of life, to hover between closeness and distance regarding the future profession and finally: to manage theory and practice in relation to one another. The professional degree seemed to be of highest importance to the students, and they had difficulties to see the meaning of the academic part of the education. The results showed that the students experienced that they learned and developed professionally in the clinical parts of the education and that emphasis on medical science still is present in the students’ notions about the education and the profession. The knowledge gained through this study can be used to support the students’ process of learning. An important implication is to use narration as a method within the education. Narration is one way of meeting the student but it is also a way to learn as narration in itself helps the student to create meaning. Teachers must also find ways that will help the student to understand that he or she needs to concretize and view the contents of the education as an comprehensive and meaningful entity instead of seeing them as diverse fields of study.
Swedish abstract:	Syftet är att utifrån studenters livsberättelser, få kunskap om och förståelse för hur de upplever och hanterar sjuksköterskeutbildningens olika delar med särskilt fokus på spänningsfälten mellan: yrkesexamen – akademisk examen, högskoleförlagd utbildning – verksamhetsförlagd utbildning samt huvudämnet omvårdnad – stödämnet medicinsk vetenskap. Syftet är vidare att få kunskap om och förståelse för aspekter av betydelse för studenters lärande på vägen genom utbildningen. Den teoretiska och metodologiska ansatsen är Life History. Designen är longitudinell och studien inleddes med en enkätundersökning med en enkät till alla antagna studenter vid det aktuella lärosätet. Åtta studenter följdes därefter med återkommande intervjuer under hela utbildningstiden. Studenternas berättelser visade att de upplevde och hanterade vägen genom utbildningen olika, utifrån deras individuella föreställningar och erfarenheter. De aspekter som var av betydelse för studenternas lärande var; att ha ett tydligt mål, att föreställningar omvärderas, att få bekräftelse, att det abstrakta blir konkret, utbildningen som en del av livet, att pendla mellan närhet och distans till det kommande yrket och att hantera teori och praktik i relation till varandra. Det visade sig att yrkesexamen var viktigast för studenterna och att de hade svårt att finna betydelse i den akademiska delen av utbildningen. Studenterna upplevde att det var i den verksamhetsförlagda utbildningen de lärde sig och utvecklades professionellt. Förväntningarna med betoning på medicinsk vetenskap lever fortfarande kvar i studenternas föreställningar om utbildningen och yrket. Spänningen mellan studenternas föreställningar och mötet med utbildningens innehåll var tydlig. Den kunskap studien har gett kan användas för att stödja studenternas lärandeprocess. En viktig pedagogisk implikation är att använda berättande som metod i utbildningen. Berättande är ett sätt att möta studenten men också en väg till lärande då berättande i sig hjälper studenten att skapa mening. Lärare måste även finna pedagogiska former som hjälper studenten att dels konkretisera, dels se utbildningens innehåll som en förståelig och meningsfull helhet istället för som spänningsfält mellan olika delar.

Petra_avhandling.pdf (2.166Mb)

Parental involvement in school : What promotes and what hinders paren...
Bouakaz, Laid : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;30 (2007)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This thesis focuses on parental involvement in an urban school. The overall aim of the study is to obtain more adequate knowledge of what promotes and what hinders parental involvement in an urban secondary school for students between the age of about 12 and 16, and to achieve a better understanding of how parents of Arabic background and teachers view parental involvement in the work of the school. The study takes a critical ethnographic and participatory action research approach, an integrated form of the two is being considered. Bourdieu´s major theories of capital, habitus, field, symbolic power and violence, agents and doxa are used to help clarify what hinders and what promotes parental involvement in an urban school on both an empirical and a theoretical basis. The parents describe obstacles for their involvement such as lack of knowledge of the school system and various aspects of life struggle and make suggestion of strategies that could increase their involvement in the work of the school. Supplementary school activities arranged by the parents meant supporting and helping their children with their schoolwork, to protect their cultural heritage, and to prevent their being influenced by “the culture of the street”, meaning preventing them from drawn into drug abuse and criminality or ending up failing in school. The teachers speak of barriers of various types connected with working with the parents such as the parents´ language deficiencies, and cultural and religious factors. They also suggest different strategies that could be employed. A home-school mediation project was established to promote parental involvement. Efforts to involve the parents are met with a variety of problems those of ethical character, power, class and institutional habitus in particular, that hinder the development of such a relationship between the parents and the teachers.
Swedish abstract:	Avhandlingens övergripande syfte är att förvärva kunskap om vad som främjar respektive vad som hindrar föräldrasamverkan i en grundskola med elever i skolåren 6-9 belägen i ett invandrartät område, samt nå en bättre förståelse av hur föräldrar med arabisk bakgrund och lärare ser på föräldrasamverkan i skolan. Ett ytterligare och besläktat syfte är att bättre förstå hur dessa föräldrar kan stödjas på ett sätt som möjliggör för dem att öka sin upplevelse av medverkan i den skola som deras barn går i. Studien behandlar också frågan om hur och i vilken utsträckning föräldrarna är delaktiga i sina barns utbildning i dessa olika bemärkelser. För att få svar på dessa frågor tas en integrerad ansats i anspråk, i vilken såväl kritisk etnografi samt participatorisk aktionsforskning tillämpas. Bourdieus teorier om kapital, habitus, fält, symbolisk makt samt symboliskt våld, agenter och doxa används som analytiska begrepp analysverktyg för klargöra vad som främjar respektive hindrar föräldrasamverkan på en skola belägen i ett invandrartätt område. Resultaten presenteras i sex kapitel. Föräldrarna talar om sin brist på kunskap om skolväsendet och förevisar en stor vilja att lära för att komma närmare skolan och kunna hjälpa sina barn. Lärarna talar om olika typer av hinder såsom föräldrarnas språkliga brister samt kulturella och religiösa faktorer.

Doctoral Thesis.pdf (1.065Mb)

Titelsida.pdf (6.61Kb)

Högskolelärares personliga teorier om sin pedagogiska praktik
Schyberg, Solbritt : Malmö Högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;37 (2007)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

In this study university teachers’ personal theories of their pedagogical practice in basic courses in undergraduate education are described and analyzed. According to for example Polanyi (1958) and Bourdieu (1990) university teachers have developed a personal practical theory as participators in an academic social context, first as students then as teachers. This can be seen as their “pedagogy” according to Durkheim (1956), a practical theory that guides their actions as teachers; a way of perceiving and thinking about teaching and learning. Different theoretical perspectives such as Engeströms (1999) “activity theory”, Dahllöfs (1999) “frame factor theory”, Luhmanns (1995) “social systems theory” and Biggs (2003) systems perspective on teaching and learning in higher education can be subsumed under a complex general systems theory that points to several possible components that relate to each other in a dynamic and self organizing way. Such autopoietic systems are characterized by both stability and change and are applicable on teachers’ thinking as well as their action and the educational system itself. Empirical data consist of semi-structured interviews with nine university lecturers at the University of Lund and ten lecturers at the University College of Växjö in southern Sweden representing academic disciplines such as history, economic history, law, economics, statistics, Scandinavian languages, comparative literature and political science. The personal theories generated from these data are what Argyris and Schön (1974) call “espoused theories”, which in this study are validated against observations from the teachers’ lectures and group interviews with the teachers’ students. The results show that a majority of the university teachers do not seem to pay much attention to their pedagogy which mostly seems to be tacit and natural to them. Only a few teachers problematise their pedagogical practice and find pedagogical competence development valuable. Common themes in all teachers’ personal theories deal with the importance of good content knowledge and personal commitment in the subject as well as the students as a ground for good teaching. They adhere to traditional academic values, at least in courses at higher levels than the basic courses. The teachers’ primary intentions for their students’ learning in basic courses are facts about different perspectives and theories in their subject, which they mean are useable in different professions. The teachers see their subject as complex and interesting to all people that facts in themselves evoke interests and feelings for it. They see themselves as experts in the subject and their teaching style is content-centered. Different themes in the teachers’ complex personal theories of their pedagogical practice are summarized metaphorically in terms of different teaching styles as the preacher, the presenter, the entertainer, the illuminator and the director. The preacher is common to all teachers and the four others are variants of this style. The role of the students is that of reproducing facts for the presenter and the entertainer, and that of reconstruction knowledge for the illuminator and the director. The results are in line with other studies, with the main difference being the lack of student-centered approach in this study.

avhandling.pdf (1.589Mb)

omslag.pdf (847.8Kb)

Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens represen...
Tolvhed, Helena : Bokförlaget h:ström Text & Kultur (2008)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

Sporting the Nation: Gender, ”Swedishness” and the Body in the Representation of Olympic Games in Swedish Popular Press 1948 – 1972. In this thesis, I study representations of summer and winter Olympic Games and Olympic athletes in six Swedish popular magazines 1948-1972. The purpose is to examine the forms of identity produced within the nation as an “imagined community”, in discursive processes where gender, sexuality, ”race”/ ethnicity, class and age/generation intersect and mutually construct each other. The study is inspired by feminist and postcolonial perspectives on how gender and “race”/ethnicity are upheld as socially relevant classifications through the cultural repetition of physical and mental differences. Theoretical points of departure is Foucault’s connecting of power and knowledge and Cultural Studies’ conception of representation and how the textual/visual address of the reader makes available and closes off subject-positions. ”Body” and ”nation” are used as intersectional analytical concepts, and the textual/visual meaning making is identified through the techniques that I have termed dichotomisation, compensation, harmonisation, contrasting and connecting. The material is understood in relation to changing historical contexts such as “folkhemmet” and the welfare state, gender relations, global political processes of decolonisation, the Cold war and the radicalised political climate of the 1960’s. The analysis highlights how historically specific configurations of Swedish masculinity and Swedish femininity are defined not only through gender dichotomisation, but also by differentiation from – for example – communist bodies/characters or “exotic” and racialised subjects. However, “Swedishness” is not only separated from, but also connected to specific identities. The textual ”us” is located in complex and sometimes contradictory processes, through affinity with Nordic countries, the western side in the Cold war and ”white civilisation” – but also in relation to an abstract and universalistic conception of to ”the world”. The thesis points out the crucial importance of physical work for the merging of masculinity and nation. The sport activities of female athletes are downplayed through compensating markers of conventional femininity and trivialised by being constructed as playful rather than as strained and disciplined physical work. However, the analyses also illustrate the conditions for discursive destabilisations; for example in the case of Olympic medals, where the visual and textual representation of a female Swedish body at work is made possible through intersections of gender, youth or nation. Furthermore, the results show a move towards a higher degree of complexity on the issue of masculinity during the time period, whereas the cultural conception of femininity is characterised by a great degree of stability.

Motiverande grundskolemiljö med fokus på klassrummet
Vincenti Malmgren, Therese : Malmö högskola Malmö Studies in Educational Sciences;40 (2008)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The prime purpose of the work in hand is to present factors/concepts important in generating a motivating environment in our compulsory school system, with a focus on the classroom, the analysis being based on the goals stated in the national curriculum. Expressed in greater and more explicit detail, the purpose of this study was initially to a)investigate how pupils and school principals perceive that schools have achieved the goals of the curriculum for the compulsory school system (Swedish Ministry of Education, 1994), and b), with reference to Lpo 94 identify and analyse important concepts in the school environment and then study these in a correlation analysis. The relationships discovered indicate which factors/concepts are important in achieving a positive and motivating school environment in the later years of the compulsory education system. In the current study, various types of studies have been carried out. In order to map out pupils' perceptions concerning to what extent the various goals expressed in Lpo 94 have been achieved, a quantitative research approach was chosen to enable the analysis of perceptions from a large number of pupils. The quantitative approach was thus used to study relevant concepts in Lpo 94 and relationships between concepts. The data based on pupils' perceptions were gathered using questionnaires, in Studies I-III, which were processed using various statistical methods. In order to interpret and understand school principals' perceptions concerning to what extent the various goals expressed in Lpo 94 have been achieved, qualitative analysis methods were used. Data collection has focussed on "soft data" in the form of qualitative interviews in Study I and interpretive analyses in the form of qualitative analysis of the text material. The classroom variables that are particularly significant in influencing outcomes are Teacher relationships, Influence-Effect and Teacher competence. On the basis of the tentative model the variable Responsibility together with the variables Attitudes and Self-confidence are the result variables that this study indicates as significant in enabling good self-confidence in pupils and a positive attitude to learning. In the current study fairly strong causal relationships are proved between the latent variables Attitudes and Self-confidence. The original tentative model can be modified on the basis of this study. The modified tentative model includes the three original result variables Attitudes, Responsibility and Self-confidence. These variables are, on the basis of the current work, central, bearing in mind the goal of creating a motivating school environment.
Swedish abstract:	Föreliggande arbetes övergripande syfte är att visa på faktorer/begrepp viktiga för en motiverande grundskolemiljö med fokus på klassrummet då analysen baseras på läroplansmålsättningar. Mer differentierade och explicit uttryckta syften för detta arbete utgörs inledningsvis av att dels undersöka hur elever och skolledare uppfattar att skolan uppnått målen i läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Utbildningsdepartementet, 1994), dels att utifrån Lpo 94 identifiera och analysera viktiga begrepp i skolmiljön och sedan granska dessa i en sambandsanalys. De erhållna relationerna visar på vilka faktorer/begrepp som är viktiga för att uppnå en god och motiverande skolmiljö i grundskolans senare år. I föreliggande arbete har olika typer av undersökningar bedrivits. För att kartlägga elevers uppfattningar om i vilken grad olika mål i Lpo 94 uppnåtts valdes en kvantitativt inriktad forskningsansats för att möjliggöra analys av uppfattningar från många elever. Den kvantitativa ansatsen användes härigenom för att studera relevanta begrepp i Lpo 94 och relationer mellan begreppen. Data utifrån elevuppfattningar samlades in med hjälp av enkäter, i Studie I-III, vilka bearbetades med olika statistiska metoder. För att tolka och förstå skolledares uppfattningar om i vilken grad olika mål i Lpo 94 uppnåtts har kvalitativa analysmetoder använts. Datainsamlingen har fokuserat på "mjuka data" i form av kvalitativa intervjuer i Studie I och tolkande analyser i form av kvalitativa analysmetoder av textmaterial. De klassrumsvariabler som är speciellt betydelsefulla att påverka är Lärarrelationer, Medinflytande-Påverkan och Lärarkompetens. Utifrån den tentativa modellen är variabeln Ansvar tillsammans med variablerna Attityder och Självförtroende de resultatvariabler som denna studie indikerar som betydelsefulla för att möjliggöra ett gott självförtroende hos eleverna och en positiv inställning till lärande. I föreliggande studie påvisas tämligen starka orsaksrelationer mellan de latenta variablerna Attityder och Självförtroende. Den ursprungliga tentativa modellen kan modifieras utifrån denna studie. Den modifierade tentativa modellen innehåller de tre ursprungliga resultatvariablerna Attityder, Ansvar och Självförtroende. Dessa variabler är, utifrån föreliggande arbete, centrala med tanke på målsättningen att skapa en motiverande skolmiljö.

"Striden ägde rum i Malmö" : Möllevångskravallerna 1926 : en studie a...
Nyzell, Stefan : Malmö högskola Skrifter med historiska perspektiv;10 (2009)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

During a few days at the end of November 1926, the Möllevången neighborhood in Malmö was the scene of violent confrontations between thousands of demonstrators and a large part of the city police force. Behind these demonstrations lay an industrial conflict, begun early in July that year at A. W. Nilsson factory. The workers went on strike, and a week or so later the factory owner employed a local recruiter of strike-breakers. From the very first, trouble arose whenever there was an encounter between the strike-breakers and the striking workers. Day and night, the workers had pickets standing outside the factory and from the very beginning there were almost daily demonstrations outside the factory, attracting nearly two hundred participants. Whenever the strike-breakers moved outside the protecting walls of the factory, they were harassed in a menacing way. More than once, the police had to interfere, because the situation had become even more menacing and outspokenly violent. On the night between the 10 and the 11 November something took place which would worsen the tense situation outside the factory. In the street, a strike-breaker and a striking worker were having an argument, which led to the former giving the latter a blow to the head. Just over a week later he died of complications caused by the blow. Within the Social Democratic movement in Malmö no one doubted that the blow to the head and the ensuing death were directly connected. As soon as the news of the death of the striking worker was published in the newspapers, there were several thousands participants in the demonstrations outside the A. W. Nilsson factory. When the police after a few days, ordered to restore order, started trying to force the increasing numbers of demonstrators to leave the vicinity, these resisted, thus causing several days of violent confrontation in the Möllevången area. 10 The strike at A. W. Nilsson factory was not the only conflict in Malmö at this time where the employer used strike-breakers, the encounters between these and the striking workers causing violent demonstrations. Nor did such confrontations occur only in Malmö during the interwar period. The purpose of this thesis is to study the boundaries of collective violence within politics in inter-war Sweden. Five questions are asked: Where did the local social democratic movement draw the boundaries of collective violence within politics during the industrial conflict at the A. W. Nilsson factories in Malmö? How was collective violence used during the conflict? How did representatives from the social democratic movement discuss this use of collective violence? How was this collective violence being discussed in the public debate that took place in the newspaper press? In what way has this collective violence used during the industrial conflict come to be seen in the writing of history? What happened in Malmö in 1926-1928 may be considered to be part of a protracted period of escalating labor disputes between the employed and the employer on the Swedish labor-market, lasting between 1925 and 1932. A similar period can furthermore be said to have occurred between 1908 and 1917. This violence, however, has only seldom been emphasized in Swedish research. On the contrary, the research on working-class history in particular, has stressed the absence of violence. It is true that large-scale collective violence occurred but rarely, even though the events described above, occurring during the period of escalating conflicts in the late 1920s and early 1930s, may be considered to be events where more large scale violence was used. Still, violence occurs in Sweden as well. True, it is arguably mostly smallscale, but till obviously collective in its character, like the more or less daily confrontations between the strike-breakers and the striking workers taking place outside the A .W. Nilsson factory in Malmö. This violence is collective as well, the workers and the strike-breakers being more or less equally responsible for the acts of violence. The workers used to harass the strike-breakers, a form of collective violence in connection with industrial disputes, more or less tolerated by the union as well as by the political leadership within the Social Democratic labor movement. It is acts of violence, which, though they occurred openly 11 in those days, have been more or less forgotten in Swedish research on industrial action. In latter years this has been explained by the fact that this research remarkably often has been focused on explaining ”the Swedish Model” with its spirit of mutual understanding and willingness to compromise, as well as by its historical roots, thus giving Swedish historical research a teleological tendency, conflicts having been played down, while putting stress on and emphasizing mutual understanding. Keywords: Political conflict, contention, collective violence, labor movement, strike, strike-breaking, “the Swedish model”, repression, teleological history.

stefans bok.pdf (2.593Mb)

I historiekanons skugga : historieämne och identifikationsformering i...
Lozic, Vanja : Lärarutbildningen, Malmö högskola Lunds universitet Skrifter med historiska perspektiv;11 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	Sweden has on various occasions been described as a multicultural society. So-called multicultural social change has resulted in numerous implications regarding attitudes in respect of history as a subject taught at upper secondary schools. The aim of this study is to problematise the relationship between students' (ethnic) identification and their view of history as a subject. The study focuses on the affects of history teaching on the students' perception of ethnic identification. On the basis of interviews with students, teachers as well as authors of history textbooks I analyse attitudes regarding the content and aim of history as a school subject as well as student's understanding of their ethnic identification. In addition I ask what the aim of history teaching in so-called multicultural societies is, discussing what kind of historical knowledge the interviewees regard as relevant and studying processes of identification. Consequently, I attempt to show what is expected of history as a subject in order for it to be accepted as both applicable and significant within a so-called multicultural social context. Many students want to learn about the history of their parents' country of birth, regarding it as a part of their identification. According to many students, prevalent history is Eurocentric, disregarding the importance of other cultures. Despite this, the importance of transmitting knowledge about Swedish and Western European history is widely articulated. Students' views regarding the content and aim of history are affected by aspects such as, a global economy, the media's impact on their world-view, their food-habits, their common generational experiences, their plans to travel and study abroad. Moreover, students are affected by visits to and contact with their parents' country of birth, their parents' world-views, their own complex ethnic identification, their relationships with their friends as well as where they are geographically. In addition, I examine how emigration from Sweden between 1850 and 1930 and post war immigration to the country have been depicted. The latter is based on selected history and civics textbooks, all published in Sweden between 1962 and 2007. By and large, textbooks construct a ‘we group’, which is described as culturally different from the ‘them group’ (immigrants), that is to say those who are discursively constructed as a group which deviates from the cultural norms that are regarded as dominant and universal for Swedish society.
Swedish abstract:	Sverige har i olika sammanhang beskrivits som ett mångkulturellt land. I avhandlingen I historiekanons skugga: Historieämnet och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle analyseras vilka effekter framväxten av det så kallade mångkulturella samhället har haft på historieämnet. Avhandlingens övergripande syfte är att skildra relationen mellan ungdomars etniska identifikationer och deras syn på historieämnet och därigenom bidra till en problematisering av historieämnet i ett så kallat mångkulturellt samhälle. Utan insikter om dessa frågor är det svårt att diskutera ämnets legitimitet i skolan samt de historiedidaktiska valen i 2000-talets så kallade mångkulturella samhälle. Studien bygger på intervjuer med gymnasieelever, gymnasielärare och historieläroboksförfattare samt en analys av samhällskunskaps- och historieläroböcker. Som ett led i analysen besvaras följande frågor: Hur beskriver elever, lärare och läroboksförfattare historieämnets syfte i skolan? Hur skildras emigrationen från Sverige under andra hälften av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet samt efterkrigstidens immigration till Sverige i ett urval av samhällskunskaps- och historieläroböcker publicerade mellan 1962 och 2007? Vilka diskursiva skillnader kan man observera i beskrivningarna av dessa två migrationer går det att observera? Hur tolkar eleverna sina (etniska) identifikationer och hur påverkar dessa deras syn på historieämnet? Hur ser unga människor, lärare och läroboksförfattare på en eventuell implementering av vissa mångkulturalistiska undervisningsmodeller i svensk historieundervisning?

I_historiekanons_skuggaKap1-2.pdf (692.6Kb)

Kompletterande anknytningsperson på förskola
Hagström, Birthe : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;48 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

Children whose parents suffer from mental illness are a neglected group. The child´s need of a secure predictable grown up, is not always compatible with the parents abilities to care for the child. The objective in the thesis is to study and analyse preschool teacher´s development in relation to an in-service training for a period of three years and to study the development of the teacher´s work during these years as complementary attachment persons. The in-service training took part in one preschool while the preschool teachers still worked with the children. The in-service training was based on three dimensions: contents, motivation and teamwork. Theories on early child development, namely the Attachment theory, Affect Theory and Stern´s theory on the Development of Self were included in the in-service training. To capture the result of the teacher´s learning and development and the consquences for the children´s development, the teachers oral and written narratives were used. The narratives were analyzed in relation to contents of the in-service training, theories on teachers’ professional development, theories on Early Child Development and earlier research. The combination of lectures, literature studies and group work, in which the literature was discusses, was considered to be at fruitful way of learning. The following areas in the development of teachers´ roles as attachment teacher were specifically highlighted: The will to do good, From beliving to understanding, Learning through collaboration, The child´s perspective, Understanding of the whole, Educational aspects, and Self reflection. The teachers’ development and learning in relation to the in-service training were mirrored in their work together with their attachment child. The areas that, according to the teachers, were important in the attachment children´s development were: Continuity, Care and sensitivity, Trust, Turning points, Development of relations, Play together with other children, Relations between the parents and the teachers, The ability to say no, and Separation. The results are discussed in relation to the function of the preschool for children with special needs, teacher education and in-service training and the need to cooperate between child and adult psychiatry, social service, maternaty health, baby health care, and the preschool sector.

Birthe MUEP.pdf (23.70Mb)

Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionel...
Gustafson, Niklas : Umeå: Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA) Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete;21 Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete:35 Malmö Studies in Educational Sciences;53 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	In the past two decades the Swedish compulsory school for students aged 7 to 16 has undergone major processes of reform and change. On a structural level these have ushered in a new era with a fundamentally changed assignment for the schools and its teachers. In this thesis, however, it is assumed that the teachers as individual actors and as groups have agency to accomplish change and alter structures. The thesis has been written within a several years’ interactive research project with teachers from three compulsory schools. Based on data created in the project on how new and changing groups and working groups within teachers’ work lead to an extended assignment, the study focuses teachers’ negotiation of professional identities regarding the entire work situation. Etienne Wenger’s (1998) social theory on identity, entitled “Communities of Practice”, is used to deepen the understanding of the data. In the framework of an interactive research project the overall aim of the thesis is to describe and analyze how teachers negotiate professional identities in compulsory school. The aim is also to describe and analyze teachers’ learning and development of knowledge in the project. The central research question is: How and about what do teachers negotiate professional identities in different communities of practice? By using the interactive research approach the goal has been to develop a democratic dialogue and learning processes together with the participating teachers. One ambition is to enhance the knowledge of teachers as co-researchers within research projects and as teacher-researchers at work in school. The fora of the interactive project were informal talks, dialogues for learning, individual interviews and focus groups. The results of the study show that teachers negotiate professional identities in a flexible expanding multimembership of communities of practice. As brokers of information and knowledge between and within communities of practice at school, and from various identity positions, the teachers negotiate overlapping identities. Memberships in communities for adults only are growing in relation to teachers’ work regarding the entire work situation. The study’s main conclusion is that teachers in the new era negotiate identities within a web of tensions between fragmentation and coherence of the complexity of the work in its entirety through the multimembership in communities of practice. The thesis proposes that an awareness of complexity is fundamental, and that such an understanding can be enhanced by the teachers by developing themselves as brokers and by their reification of boundary objects within a complex multimembership. Analysis of data shows that teachers in the interactive project have had the opportunity to further develop competences to negotiate identities as teacher-researchers at work in school. Data from the project are moreover analyzed within the context of globalized and diversified structural changes such as decentralization, economic transformations, cultural standardization, the individualized knowledge society and the reflective society. A conclusion is that teachers seem to operate within an increasing globalization of the teaching profession and towards identities as globalized teachers.
Swedish abstract:	Den svenska grundskolan har under de två senaste årtiondena genomgått omfattande reform- och förändringsprocesser. Från en strukturell nivå har dessa drivit fram en ny tid med ett i grunden förändrat uppdrag för skolan och dess lärare. I denna avhandling antas emellertid att lärare som aktörer kan forma förändringar och strukturer. Avhandlingen har författats inom ramen för ett flerårigt interaktivt forskningsprojekt med lärare från tre grundskolor. Utifrån skapad data i projektet om hur nya och förändrade grupper och arbetsgrupper i lärares arbete leder till ett vidgat uppdrag, fokuserar studien lärarnas förhandlingar av professionella identiteter kring arbetets helhet. Etienne Wengers (1998) sociala teori om identitet, med rubriken ”Communities of Practice”, används för att fördjupa förståelsen av data. Det övergripande syftet med avhandlingen är att inom ramen för ett interaktivt forskningsprojekt beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan. Ett delsyfte är att beskriva och analysera lärarnas lärande och kunskapsutveckling i projektet. Den centrala forskningsfrågan är: Hur och kring vad förhandlar lärarna professionella identiteter i olika praktikgemenskaper? Genom att använda den interaktiva forskningsansatsen har en strävan varit att utveckla demokratiska dialog- och lärandeprocesser med de deltagande lärarna. En ambition är att öka kunskaperna om lärare som medforskare i forskningsprojekt och som forskande lärare i arbetet i skolan. Det interaktiva projektets mötesplatser var informella samtal, lärande dialoger, enskilda intervjuer och fokusgrupper. Studiens resultat visar att lärarna förhandlar professionella identiteter i ett rör(l)igt expanderande multimedlemskap i praktikgemenskaper. Som mäklare av information och kunskaper mellan och inom praktikgemenskaper i skolan, och utifrån olika identitetspositioner, förhandlar lärarna överlappande identiteter. Medlemskap i gemenskaper för enbart vuxna får allt större utrymme i relation till lärararbetets helhet. Studiens huvudsakliga slutsats är att lärare i den nya tiden förhandlar identiteter i ett spänningsförhållande mellan fragmentisering respektive sammanvävning av arbetets komplexa helhet genom sitt multimedlemskap i praktikgemenskaper. I avhandlingen föreslås komplexitetsmedvetenhet vara grundläggande, och att en sådan insikt kan förbättras av lärarna genom att utveckla sig själva som mäklare och sina förtingliganden av gränsobjekt inom ett komplext multimedlemskap. Analys av data visar att lärarna i det interaktiva projektet haft möjligheter att vidareutveckla kompetenser för förhandlingar av identiteter som forskande lärare i arbetet i skolan. Data från projektet analyseras dessutom i ett sammanhang av globaliserade och mångskiftande strukturella samhällsförändringar såsom decentraliseringar, ekonomiska omvandlingar, kulturella standardiseringar, det individualiserade kunskapssamhället samt det reflekterande samhället. En slutsats är att lärarna tycks operera inom ett alltmer globaliserat lärararbete och vara på väg mot identiteter som globaliserade lärare.

Avh_2008169_NGustafson_S5_C_NYast.pdf (2.206Mb)

Lärarstudenters berättelser om läsning : Från tidig barndom till möte...
Svensson, Anna-Karin Malmö studies in educational sciences;58 (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of the thesis is to contribute to knowledge about experience and perceptions of reading that students at a school of education have, from early reading experiences in childhood, to the encounter with reading in context of their teacher training. The following overarching questions were asked: What aspects of narratives appear to be significant in the students’ reading trajectories? Which aspects of the narratives appear to be significant in the encounter with reading during the students’ teacher training? To place the present investigation in a wider context a social-cultural perspective on reading is used as a means to shed light on the empirical data of the thesis. The choice of methodology is based on an epistemology where life stories are viewed as something which can provide knowledge about people’s experience and perceptions. As an overarching result, the students’ stories show that reading is a relational process, which occurs with significant others. Significant others invite and confirm the individual to read in various contexts. The metaphor literary breast-feeding shows how interest is transmitted in a close relationship. It makes the child, pupil or student feel that he/she is a participant in different societies of readers. Artefacts are crucial to raise interest in texts. Such artefacts are used as tools to shape play, motivation and imagination. The student’s reading trajectories also clearly indicate that challenges and gaps exist between different contexts, and that these gaps challenge the individual and need to be bridged.
Swedish abstract:	Avhandlingen belyser läsning och läsarbanor i ett livsperspektiv där fyra lärarstudenters berättelser om läsning från barndom till mötet med lärarutbildningen analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Ur berättelserna om läsning i olika kontexter såsom familj, skola och lärarutbildning framträder ett perspektiv på läsning som en relationell process. I en relationell läsprocess visar sig viktiga andra, som bjuder in och bekräftar, vara de mest betydelsefulla grundförutsättningarna. Viktiga andra, d.v.s. de som är betydelsefulla och stöder läsprocessen, finns i alla de sammanhang som studenterna berättar om, från tidig läsning i barndomen till vuxenlivets läsning i olika läspraktiker. Enligt studenternas läsarbanor finns flera olika läsarföreningar beroende på sammanhang. I berättelserna framkommer hur upplevelser av delaktighet i en läsarförening inte automatiskt överförs till en annan. I mötet med läsning i nya sammanhang uppstår större eller mindre glapp som utmanar och behöver överbryggas. Att bli medveten om sin egen läsning i ett livsperspektiv kan innebära insikter i att läsning är en relationell process som sker i situerade praktiker kopplad till personliga, historiska, kulturella och sociala kontexter, vilket betyder att undervisning kring läsprocesser är en långt mera komplicerad process än att enbart lära ut hur text avkodas som isolerad färdighet.

AKS_2043_10875.pdf (2.251Mb)

Det tekniska spelet : Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relat...
Wikstrand, Frida : Göteborgs universitet Malmö högskola Skrifter från Institutionen för arbetsvetenskap;10 (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

This thesis aims to study how information systems are received and interpreted by the employees of two organizations: the Hospital and Electricity company. I am interested in how work tasks and professional identities at these workplaces are coded by class and gender, and whether - and if so how - these encodings or constructions affect how employees perceive the information systems and the changes brought about by the new information system. Furthermore, the aim is to explain how the organizational context affects the way in which a new information system is received and interpreted, and how this is affected by the construction of masculinities and femininities. 35 life story interviews were conducted at the two workplaces. The interviews were focused on the effects, on the everyday- and working life of employees, brought about by the introduction of new information systems: the electronic journal Melior at the Hospital and the business system SAP at the Electricity Company. Another focus dealt with if – and if so, how, -the new technology had impact on the relationship with other occupational groups and professionals at the workplace. As its starting point, the dissertation adopts a theoretical patchwork based on Hardings’ three processes: genders symbolism, gender structure and individual gender. The concepts femininities and masculinities are used to discuss and analyze constructions of identities at work. The process of division of labor and concepts of professional closures are used to analyze negotiations within and between different groups. A theoretical concept, mirroring processes, is used to show how different parts of an individual’s life are linked together and how structures in different part of life reproduce and strengthen each other. The thesis argues that various organizational circumstances have an impact on how em-ployees receive and interpret the new technology. From the perspective of class and gender, it becomes evident how technology is not simply ascribed different roles at different workplaces. These roles are also assigned a symbolic value that is largely based on gender. It is also clear that the role assigned to technology depends on the division of labor and may, in turn, influence the current division of labor at the workplace through negotiations concerning the new technology. It becomes clear that gender- and class structures are produced and reproduced through negotiations and the employees' handling of the new information systems. The thesis argues that the interviewees’ construction of professional identities influence their understanding of changes in their own work when new information systems have been introduced. The dissertation also argues that the way femininities and masculinities are constructed within professional identities affect how employees view their work and the new technology.

F Wikstrands thesis.pdf (1.779Mb)

Now showing items 1-19 of 19

Search

Browse

All contents
This Collection
- By Date
- Authors
- Titles
- Subjects

Näten på Limhamn - Sociala relationer i ett lokalsamhälle 1870-1914
Lundin, Johan A. : Sekel förlag (2006)	DOCTORAL THESIS

Browsing Doctoral Theses /LS IS by Issue Date

MUEP

Browsing Doctoral Theses /LS IS by Issue Date

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account