Browsing Doctoral Theses /LS SOL by Title

Now showing items 1-16 of 16

Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och m...
Leijon, Marie : Malmö University Malmö Studies in Educational Sciences;52 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	Abstract The present study is about media reception as an educational form, supporting meaning-making over time. The thesis stems from the desire to understand the complexity in a meaning-making process that takes its point of departure in media productions. The aim is to investigate the possibilities and limitations for meaning-making over time, afforded by the meeting of a group of student teachers and their texts, in a teacher education context. The following questions are posed: How is the meeting between participants and the text designed in the form of a reception? How do participants act on the resources that are offered during the receptions? Which sign systems and semiotic resources are used, and how are they used? How does meaning-making evolve over time? The theoretical point of departure is a design theory perspective, called designs for learning, proposing a performative aspect of learning. Design theory contributes by placing focus on framed sign-creating meaning-making activities, and by stressing participants’ creation and production. The design theory perspective is here enriched by a socio-cultural perspective, Bakhtin’s focus on dialogue, and Goffman’s research on interaction. With the ambition of studying meaning-making over time, a group of student teachers were followed over the two occasions for reception. Video observation was chosen as a method to study participants’ interaction at the receptions. The receptions were filmed and subsequently analysed multimodally. The video recordings resulted in a video text, which was transformed through the written text of the transcription, a text which was subsequently reshaped into a new text that is here presented in the thesis. By studying meaning-making over time, various forms of learning may be traced. Results suggest that the reception as an educational form has an impact on the meaning that is shaped in this setting. Seeing yourself and your results with the eyes of others and having the opportunity to meet the perspectives of different voices, are all elements that contribute to meaning-making. Creating a work that meets an audience, being able to find support in a design for the meeting, and during the meeting to form a new text, jointly prove to be powerful aspects of meaning-making. The thesis sheds light on an insufficiently explored area: media production and media reception in the context of teacher education. Working with media forms such as sound and moving images means that participants can avail themselves of a variety of types of texts, with different affordances, and use them as resources in their meaning-making. The study further indicates that participants exploit the various media forms and polyphony to develop knowledge about their subject matter. In other words, working with media in learning processes is something that enriches meaning-making. The study points to the need for increased openness in the perception of signs of learning, and more attentive listening to such signs. The importance of receptions for meaning-making has been clarified, where receptions have been understood as a learning process in their own right. The role that different media forms play in enriching meaning-making has been brought to the fore. Finally, a reformulated use is proposed of the theoretical model of a formal learning process.
Swedish abstract:	Denna studie handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid. Jag är intresserad av att förstå komplexitet i meningsskapande processer som utgår från medieproduktioner. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad mötet mellan en grupp lärarstudenter och deras texter kan erbjuda för möjligheter och begränsningar för meningsskapande över tid i en lärarutbildningskontext. Följande frågor ställs: Hur designas mötet mellan deltagarna och texterna i en receptionsform? Hur agerar deltagarna utifrån de resurser som erbjuds dem i receptionerna? Vilka teckensystem och semiotiska resurser används och hur används de? Hur förändras meningsskapandet över tid? Den teoretiska utgångspunkten för studien är ett designteoretiskt perspektiv där en performativ sida av lärande lyfts fram. Ett designteoretiskt bidrar med fokus på inramade teckenskapande meningsskapande aktiviteter och betonar deltagarnas skapande och produktion. Det knyter an till digitala mediers erbjudanden för lärandesituationer – aktuellt i studien med tanke på receptionen av deltagarnas ljud- och filmtexter. För att förstå komplexiteten i en meningsskapande situation och för att följa meningsskapande över tid, berikas det designteoretiska perspektivet med sociokulturella perspektiv, Bakhtins fokus på dialog och Goffmans dramaturgiska perspektiv. Utifrån ambitionen att studera meningsskapande över tid valdes videoobservation som metod. Deltagarnas interaktion analyserades multimodalt. Genom att studera meningsskapande över tid kan flera tecken på lärande spåras. Avhandlingen visar hur meningsskapande över tid är en komplex process som designas multimodalt. Studien bidrar även till att synliggöra hur meningsskapande kan ske och hur pedagogiska former som receptionerna kan förstås som lärsekvenser i sig. Att det i en formell utbildningssituation pågår samtidiga parallella lärprocesser där endast ett fåtal uppmärksammas, är betydelsefull kunskap för både studenter och lärare, särskilt vid en lärarutbildning. Avhandlingens resultat visar även att receptionen som pedagogisk form är betydelsefull för den mening som skapas. Att se sig själv och sitt resultat med andras ögon, att inta ett aktivt responderande förhållningssätt och att möta olika rösters perspektiv bidrar till skapande av mening. Att skapa ett verk som möter en publik, att i detta möte ha en design att återgå till och att under mötet forma en ny text visar sig vara kraftfulla aspekter av meningsskapande. Studien bidrar även till kunskap om ett mindre utforskat område – medieproduktion och mediereception vid lärarutbildningar. Att arbeta med medieformer som ljud och rörlig bild innebär att deltagarna har flera olika typer av texter med skilda erbjudanden att tillgå som resurser i sitt meningsskapande arbete. Deltagarna omskapar tecken inom samma teckensystem men rör sig också mellan olika teckensystem. Denna rörelse bidrar till att utveckla det meningsskapande arbetet. Min studie visar dessutom att deltagarna utnyttjar de olika medieformerna och flerstämmigheten för att utveckla kunskap i sitt ämne. Att arbeta med medier i lärprocesser berikar alltså meningsskapandet. I studien bjuds även in till ett omskapat användande av det designteoretiska perspektivets modell över en formell lärprocess. Sammanfattningsvis – studien har synliggjort meningsskapande över tid där olika former av lärande spåras, pekat på behovet av en vidgad blick och ökat lyssnande till tecken på lärande, tydliggjort receptioners betydelse för meningsskapande, förstått receptionerna som en lärprocess i sig och så slutligen lyft fram medieformernas berikande för meningsskapande.

Marie_Leijon_thesis.pdf (1.044Mb)

A profession in change : a development ecology perspective

Christensen, Jonas : Faculty of Teacher Education, Malmö University
Malmö studies in educational sciences;56 (2010)
RESUME ET MOTS CLÉS EN FRANCAIS. Un Etat-providence se compose d'une variété d'organisations clientes dans lequel, parmi d'autres professions, les universitaires et les travailleurs sociaux sont actifs. Le travail social comme une profession s'est développé dans un contexte de bien-être où les changements à différents niveaux de l'individu, de l'organisation et la société pose de nouveaux défis pour la profession. Quand une société subit une transformation totale, cela affecte aussi l'enseignement supérieur, surtout quand il s'agit de faire face aux besoins de nouvelles compétences dans un domaine tel que l'économie et la gestion. Un changement dans une profession peut également être considéré à différents niveaux et dans divers environnements contextuels. La thèse aborde la question générale: Dans la transformation de différents milieux sociaux et organisationnels, quels sont les facteurs qui peuvent influer sur l'acquisition des connaissances de métiers et sur les processus d'apprentissage? Le cadre théorique de référence est fourni par un modèle modifié de Bronfenbrenner, Ecologie Développement. Cette théorie met l'accent sur la force motrice de l'individu et sa capacité à influencer leur environnement spécifique. Cette étude a pour point de départ est l'individu et l'individu par rapport à leur contexte environnant, à différents niveaux. La thèse apporte une contribution en améliorant la connaissance de la façon dont l’Ecologie Développement peut être considérée dans un contexte de bien-être en utilisant des objets d'étude dans les domaines de l'éducation et une profession. La collecte de données a principalement prit la forme d'interviews. D'autres sources ont été ajoutées aux interviews, une analyse des documents clés, des conférences et des séminaires où il y avait une interaction avec les élèves comme des sources additionnelles et empiriques dans des contextes différents, avec des visites d'étude. La thèse est basée sur les trois publications originales suivantes: études de Gestion et d’Economie en Lituanie - la création d'une discipline universitaire, l’Ecologie Développement dans le Travail Social allemand et Amélioration Proposée du Modèle Ecologie Développement de Bronfenbrenner. L'étude montre comment le modèle Ecologie Développement dans une forme modifiée et développée peut contribuer de manière constructive à la compréhension d'une profession en pleine mutation. En outre, l'étude montre comment le modèle Développement Ecologie peut être utilisé dans deux différents contextes sociaux et organisationnels. Il montre également comment l'indépendance professionnelle est subordonnée vu certains cadres organisationnels et sociétaux. Enfin, l'étude révèle que l'esprit d'entreprise et l'apprentissage sont étroitement liés les uns aux autres et l'acquisition des connaissances concerne des rencontres à différents niveaux où l'interaction entre l'individu et ses forces motrices internes est indispensable - à savoir, de souligner que les forces motrices internes appartiennent à l’individu concerné (une personne). Mots clés: changement, professions, écologie développement, autonomie professionnelle, travail social, économie, entrepreneuriat social, acquisition de connaissances, Allemagne, Lituanie.

DOCTORAL
THESIS

English abstract:

A welfare state consists of a variety of client organisations within which, among other professions, academics and social workers are active. Social work as a profession has developed in a welfare context where changes at the different levels of the individual, organisation and society constantly pose new challenges to the profession. When a society undergoes a total transformation, this also affects higher education, especially when it comes to facing needs for new competencies in a subject area such as Economics and Management. A change in a profession can also be seen on different levels and in various contextual environments. The thesis addresses the overall question: In the transformation of different societal and organisational environments, which factors may influence professions’ knowledge acquisition and learning processes? The theoretical frame of reference is provided by a modified model of Bronfenbrenner’s Development Ecology. This theory focuses on the individual’s drive and ability to influence their specific environment. This study’s point of departure is the individual and the individual in relation to their surrounding context on different levels. The thesis makes a contribution by improving knowledge of how Development Ecology may be seen in a welfare context by using study objects within the fields of education and a profession. The data collection primarily took the form of interviews. Other sources were added to the interviews; an analysis of key documents, lectures and seminars where there was an interaction with students as additional, empirical sources in various contexts, along with study visits. The thesis is based on the following three original publications: Management and Economics studies in Lithuania – the creation of a university discipline, Development Ecology in German Social Work and Proposed Enhancement of Bronfenbrenner’s Development Ecology Model. The study demonstrates how the Development Ecology model in a modified and developed form can constructively contribute to understanding a profession undergoing change. In addition, the study shows how the Development Ecology model can be used in two various societal and organisational contexts. It also demonstrates how professional autonomy is conditional given certain organisational and societal frameworks. Finally, the study reveals that entrepreneurship and learning are closely linked to each other and knowledge acquisition is about meetings on different levels where the interplay between the individual and their internal driving forces is essential – namely, to emphasise that the internal driving forces belong to the individual involved (a person).

JChristensen_diss.pdf (5.970Mb)

Deltagandets kontextuella villkor : fem träningsskoleklassers pedagog...
Östlund, Daniel : Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle Malmö Studies in Educational Sciences;67 (2012)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

The thesis should be regarded as a contribution to the development of knowledge about the interaction taking place in the educational setting for pupils with PIMD in Sweden, the training school (Sw. Träningsskola), and the contextual and interactional conditions that characterizes this educational setting. The study is expected to contribute to a deeper understanding of the pedagogical praxis in the training School and the pupils’ possibilities to be agents within the processes of interaction, participation and learning. The thesis aims to contribute to the development of knowledge about the contextual and interactional conditions that training school pedagogic practice is characterized by. The study's overall purpose is to analyze the participation and interaction in the context of five training school classes. A particular focus is placed on teaching organization and the interaction patterns appearing in the pedagogical practice and what kind of consequences the interaction has for the pupils’ participation. Participation in this study refers to how the teams and students jointly create interaction in classrooms, the patterns produced by the interaction. The study draws on a theoretical framework that is influenced by ethnometodological work and from the dramaturgical framework by Goffman, where the participant’s social actions and methodical ways of making sense in a social setting are in focus. The design of the data collection is inspired by an ethnographic approach and is constructed as a classroom study. The empirical material was collected by classroom observations and by video recordings. The data derive from video recordings that were made during spring 2009 and spring 2010 in five training school classes and all together twenty pupils (age 8-19, eleven boys and nine girls) and 28 members from the teams (nine special teachers, two music teachers, one psychical education teacher and 16 assistants) participated in the study. The results are showing that the pedagogical practice in training school was defined by six different areas: Circle time, One-to-one tuition, Group joint education, Snack time/ lunch, Breaks and play-time and Transitions. In the interaction between the pupils and the staff the pupils’ positions was constructed as: The attentive and responsive pupil, The experiencing pupil, The choice making and autonomous pupil, The exploring pupil, The pupil that shows civil inattention, The pupil as a recipient of care and The playing pupil. A starting point for further research involves studying how students' participation is constructed in more inclusive settings i.e. in interaction with other children who do not have such extensive disabilities.

Deltagandets_kontextuella_villkor.pdf (8.971Mb)

Döva barns begreppsbildning i matematik
Foisack, Elsa : Lärarutbildningen, Malmö högskola Malmö Studies in Educational Sciences;7 (2003)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The question why deaf children have difficulties in learning mathematics is the basis of this study. The aim of the study is to illuminate deaf children's concept formation in mathematics by describing how some deaf children express themselves and act on their way towards understanding two basic concepts, the concept of multiplication with whole numbers and the concept of length. Theories developed by Feuerstein are used in order to describe how deaf children develop concepts, and to investigate possibilities to help deaf children develop their cognitive potential in a more effective and adequate way. Concept maps illustrate steps and pathways taken by the pupils. The importance of language in concept formation, with focus on sign language is illuminated. The children in this study were pupils in a School for the Deaf, a bilingual school with the languages Swedish Sign Language and Swedish. Seven 11-year-old pupils, all the pupils in one group in grade 4, were studied. Video recordings were made of pupil-teacher interactions in problem solving situations in sign language only, with paper and pencil, with learning materials and with real things. A large variety in the pupils ability to solve the problems was found depending on different factors identified by Feuerstein e.g. self-confidence, looking for meaning, search of challenge, intention to finish the work and use of known facts. No difference was found concerning the steps towards comprehension of the concepts for the deaf pupils in the study compared to those of hearing pupils. In accordance with earlier studies it was found that the deaf pupils needed more time to learn mathematics than hearing pupils normally do. As a consequence they may learn certain concepts at a later age and the pathways towards comprehension may vary compared to those of hearing pupils. The structure of sign language and the lack of an established terminology in mathematics are also of importance. The bilingual situation for deaf pupils is a reason for developing methods of teaching mathematics to deaf pupils alternative to methods used today.
Swedish abstract:	Denna studie tar utgångspunkt i frågan varför många döva barn har svårt att lära sig matematik. Studiens syfte är att belysa döva barns begreppsbildning i ämnet matematik genom att beskriva hur några döva barn uttrycker sig och agerar på väg mot förståelse av två centrala matematiska begrepp, nämligen multiplikation med heltal och längd. Feuersteins teorier används för att beskriva döva barns begreppsutveckling och för att undersöka om det är möjligt att hjälpa döva barn att utveckla sin kognitiva potential på ett mer effektivt sätt. Begreppskartor används för att illustrera elevernas steg och vägar mot begreppsförståelse. Språkets betydelse för begreppsbildning, speciellt teckenspråk, belyses. Studien genomfördes vid en tvåspråkig specialskola med språken teckenspråk och svenska som målspråk. De sju döva eleverna i studien var c:a 11 år gamla och utgjorde en klass i skolår 4. Videoinspelningar gjordes av elev-lärar-interaktioner i problemlösningssituationer på teckenspråk utan hjälpmedel, med papper och penna, med laborativt material och med verkliga föremål. Elevernas förmåga att lösa problem varierade mycket beroende på olika faktorer. Enligt Feuerstein kan dessa definieras som självförtroende, sökande efter meningsfullhet, sökande efter utmaning, avsikt att fullfölja arbetet samt användande av tidigare förvärvad kunskap. Studien visade att det inte fanns någon skillnad mellan de steg mot begreppsförståelse, som de döva eleverna i studien tog och de steg som hörande elever vanligen tar. I överensstämmelse med tidigare studier framkom att döva elever behöver mer tid än hörande för lärande i matematik. Det medför att tidpunkt för lärande av vissa moment kan inträffa vid senare ålder för döva än för hörande elever och att elevernas vägar mot begreppsförståelse kan variera. Teckenspråkets struktur och avsaknad av etablerad matematikterminologi har även betydelse. Döva elevers tvåspråkiga situation ger anledning att prova och utveckla undervisningssätt i matematik, alternativ till dem som används idag.

foisack.pdf (2.202Mb)

Evaluation of Students' Attitudes Towards Vocational Education in Jor...
Al-Sa'd, Ahmed : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;32 (2007)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

This doctoral dissertation consists of the empirical main study and the explorative study. The main goal of the empirical study has been to acquire knowledge about students’ attitudes towards vocational education in Jordan, and to explore the dimensionality of their attitudes as well. Another goal has been to investigate which background variables best explain the differences in students’ attitudes. A third goal has been to describe and explain the relationship between students’ attitudes and their behaviour. The goal of the explorative study has been to investigate the perceptions of decision makers about students’ attitudes and the status of vocational education. Data of the empirical study were collected from a multi-stage stratified cluster random sample of tenth-grade students. Data analysis of the empirical study has been based on a reliable and valid attitude scale rigorously constructed to achieve the aforementioned goals. Data collection and analysis of the explorative study have been based on the open-ended interview questions carried out with a group of decision makers. Results of the empirical study showed that students have nearly neutral attitudes towards vocational education, and that three main dimensions comprise the dimensional space of their attitudes. These dimensions are first, a preference to enter a vocational school and encourage others to do so. Second, the importance and usefulness of a vocational school. Third, low status, hatred, and negative image of a vocational school. Only four background variables have been found to be significant predictors of students’ attitudes towards vocational education. These are students’ behaviour to enter vocational or academic school, students’ intention to study at the university, students’ achievement in Arabic language, and finally their place of residence. Results of the attitude behaviour relationship have ascertained the predictability of human behaviour from attitudes, taking into consideration other variables as well. Results of the explorative study have clearly indicated that attitudes towards vocational education are negative. Vocational education has suffered from poor image and low reputation. It is not well liked in the society, and has been considered a second alternative for low achievement students as well.

Thesis.pdf (1.817Mb)

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv pra...
Palla, Linda : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;63 (2011)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The aim of the thesis is to highlight how children are created as subjects when their behaviour puzzles, worries or challenges staff in preschool, and how scope for, or limitations to, the children's opportunities to be, know or act differently thereby emerge. An additional purpose is to shed light on how suggestions for ways of managing and, in Foucault’s sense, governing the children and their behaviour are formulated as a discursive practice in special education contexts at preschool. The study is primarily based on meetings between staff and special educators, as well as texts produced in relation to such meetings. The analysis shows how the discursive practice constructs images of what is considered as special, based on what has appeared as significant in the gaze of the staff. The child is constructed as a multiple subject, grouped in five main topics. These are: the child as growing and developmental, the child as regulated, the child as transparent and measurable, the child as confident and routinized, and the child as deficient. The results give an understanding of how preschool offers or assigns children different identities in relation to the normalizing practice, where both homogeneity and heterogeneity are of significance. The preschool works with governing techniques, such as time and routines, space and materials, body and play. A clear desire for the child to be able to regulate itself is also seen. The observed discursive practice creates some latitude for children in preschool to be, know and act differently, as long as the variation doesn’t become too pronounced, permanent, or extensive in relation to age, or violate too many of the preschool routines and rules.
Swedish abstract:	Med blicken på barnet syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan och hur utrymme för, eller begränsningar av, barnens möjligheter till att vara, kunna eller göra olika därmed framträder. Vidare belyser studien hur hanterings- och styrningsförslag av barnen och deras beteenden formuleras i specialpedagogiska sammanhang inom förskolan som diskursiv praktik. Huvudsaklig grund för studien är situationer där avdelningspersonal och specialpedagog möts för samtal samt texter som producerats i samband med dylika samtal. Studien vilar på en poststrukturalistisk teoribildning och har genomförts med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Studien har genomförts utifrån antagandet om att språket medverkar till hur människor konstituerar, socialt konstruerar och förändrar sin verklighet. Även om det finns rörlighet och förändringskraft i språket kan, genom att ett specifikt sätt att tänka och tala inom en kontext reproduceras och fixeras, viss kunskap och vissa föreställningar bli dominerande och till slut tas så för givna att de inte längre ifrågasätts. Studien erbjuder en alternativ bild som kan öppna upp för reflektion och andra sätt att tänka och tala än de som har blivit och utmärkt sig som naturliga och dominerande i specialpedagogiska sammanhang inom förskolan.

Linda_Palla_diss.pdf (5.819Mb)

Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritim...
Horck, Jan : Malmö Högskola Studies in Educational Sciences;54 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

To address a diversified student complement in academic studies is becoming more and more frequent in maritime education and training. Diversity challenges are also the reality onboard ships that muster a multicultural crew complement. This thesis aims at creating awareness on dilemmas and challenges that students and faculty meet when working in a multicultural environment. In order not to have students academically suffering from environments that they are not used to, there are several issues identified, generated and discussed. If these issues are not adhered to, perhaps the students’ academic performance would not accurately reflect the students’ capability to absorb new knowledge. In extension: from cultural awareness and better communication will follow reduced mistakes and increased safety onboard ships. The empirical data in this study is generated from conversations with the faculty of World Maritime University. The theory in this thesis is Bronfenbrenner’s ecology of human development and two strategies or methods have been used to analyse the conversations: phenomenography and discourse psychology. A conclusion drawn from the conversations is that when students and professors have a diversified background the pedagogy has to be different compared to addressing a culturally homogenous class complement. When also women commence to take up studies in maritime subjects, an education traditionally male dominated, it presents new challenges for the facilitators of information and knowledge. The conditions that the faculty and students meet in such constellations, most probably, can have an impact on behaviour, performance and study results. One important solution to above dilemmas is found to be offering faculty and students courses in cultural awareness. This would be a recommendation to any worldwide maritime education and training institution ready to serve the shipping industry. Another conclusion is to have faculty and students to attend courses in pedagogy (andragogy). These two major conclusions would contribute to an uplift to achieve an even better effect from students’/professors’ encounter in the class room.

Horck_Meeting_diversities_diss.pdf (10.52Mb)

Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering...
Amhag, Lisbeth : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences: Doctoral Dissertation Series;57 (2010)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The thesis is about how students can learn to use argumentation and the processes of giving responses in a web-based setting, as a tool for individual and collective learning. The thesis comprises three studies, which examine and describe how 70 distance students develop an individual and collective competence to provide feedback, critically evaluate and argue in the context of a web-based learning environment. The aim is to investigate the quality of students’ web-based written asynchronous dialogues (N=2 430), and how students can be encouraged to use and evaluate their own and others' web-based arguments and responses, both directly and retrospectively. Additionally, the aim is to develop analytical dialogic models, that can be used to distinguish, identify and describe the meaning content and voices of the students’ arguments and responses that emerge in social and dialogic interactions in collective asynchronous dialogues, in a university web-based learning environment. Besides a general socio-cultural understanding of learning and development aims, the present study is based on Bakhtin´s theoretical framework of dialogues, as well Rommetveit’s concepts of meaning potentials and Toulmin’s argument pattern. The CSCL perspective (Computer-Supported Collaborative Learning) is here related to the theoretical approach in both socio-cultural theory, and Bakhtin´s theoretical framework. The element that distinguishes this perspective, as a whole, from other approaches to learning is an emphasis that is not possible to understand learning solely from individual actions or development. Learning always arises as a product of dialogue processes, aiming to create meaning. The results from the three studies appears that the students to various extents gradually develop an ability to make use of the meaning content and voices as an active tool for new understanding or gaining new perspectives, individually and collectively. It also clarifies that meaning; dialogue and interaction belong together. Together, these dimensions form the participatory impacts in online education. What particularly emerges is the importance of collaborative learning, when the focus moves from the individual to the collective, but also into the space within and between the written, asynchronous dialogues. The text with different voices breaks in the meeting within and between the dialogues with different meaning content, or in what we could term the passage through the speech zone. In this zone exists material and a sphere of influence dominated by the students’ own and others' words, reflections or characters. Different dialogic argument patterns develops. There is a paradigm shift “between I and other” when students are co-actors in joint continuous, open dialogues with own and others' voices.
Swedish abstract:	Avhandlingen handlar om kvaliteten i studenters nätbaserade argumentering och responsgivning. Handlar det om vardagssamtal eller vetenskapliga diskussioner? Syftet är att undersöka om och i så fall hur studenters skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till utveckling av kollektivt och individuellt lärande i en nätbaserad akademisk kontext. Det vill säga urskilja, identifiera och beskriva på vilket sätt och i vilken utsträckning studenter använder egna och andras texters meningsinnehåll i argument och responser för lärande i samspel med andra studenter. Syftet är också att finna struktur och mönster på hur argumentering och responsgivning kan formas, förhandlas och befästas i en nätbaserad, akademisk kontext. Datainsamlingen består av 70 studenters (41 kvinnor och 29 män) skriftliga, individuella svar på åtta kursuppgifter, gruppvisa asynkrona argumentering, responsgivning och diskussioner under fyra högskolekurser (60 hp) på distans i Lärarutbildning 90 högskolepoäng. Totalt innefattar studierna 2 430 ”frusna dialoger”. Metodmässigt tillfördes Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger till sociokulturell teori och Toulmins praktiska argumentmodell. Nära hälften av dem (42 %) är deskriptivt kategoriserade (N=1 012) utifrån reviderade modeller av Veerman och Veldhuis-Diermanse och Toulmins argumentmodell. Knappt en tredjedel av dem (29 %) är selektivt analyserade (N=707) utifrån Bakhtins teorier om dialoger och Rommetveit’s begrepp meningspotential, med fokus på dialogens potential, röster och argumentmönster och relationerna dem emellan som medierande redskap för både ett kollektivt och individuellt lärande. CSCL perspektivet (Computer-Supported Collaborative Learning) relateras till både sociokulturell teori och Bakhtins teorier om dialoger utifrån att lärandet är situerat och inte enbart utvecklas individuellt utan också i samarbete med andra i en bestämd situation, vilket får betydelse för lärandets karaktär och resultat. Resultaten som framträder är att studenterna i olika grad successivt utvecklar en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse eller nya perspektiv, individuellt som kollektivt. Det som också visar sig är att mening, dialog och interaktion hör ihop och är de medverkande krafterna i nätbaserad undervisning. Det som också tydliggörs är att det är en aktiv och kreativ lärprocess som utvecklas över tid, när studenter som medaktör använder sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Olika dialogiska argumentmönster utvecklas. Det sker ett perspektivbyte "mellan `jag´ och andra" genom att studenterna blir medförfattare med egna och andras ord och röster. Mening blir dels ett resultat av spänningen i skillnaden mellan "jag" och andra och dels som samarbetsförmåga av de kollaborativa arbetssätten.

Lisbeth_Amhag_diss.pdf (1.627Mb)

Non-formal learning through ludic engagement within interactive envir...
Petersson, Eva : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;No. 26 (2006)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

Adaptive responsive environments that encourage interaction for children with severe disabilities offer a distinct potential for play and learning in rehabilitation. Physical training and therapy for these children is often enduring, tedious, and boring through repetition – and this is often the case for both the child and the facilitator/therapist. Despite this, little is yet known about how the utilization of empowering technology influences the users’ communication and learning. The aim of this thesis is twofold: to contribute to the understanding of the role of action and interaction in the learning involved when people with different abilities are using interactive environments, and to make a contribution to the research field by concluding at tentative generalizations on design for non-formal learning in interactive environments. The thesis consists of seven studies which analyze different aspects of action and interaction in interactive environments. The first study investigated different interfaces relative to how they encouraged and supported the children’s actions and engagement in activities. The second study investigated the role of the facilitator in creating conditions for participation and its relationship to motivation. The third study tested the potential of utilizing sensor technology to empower control of multimedia feedback across different sample groups of user abilities. The fourth study is a meta-analysis which further investigated the effects of using interactive environments in rehabilitation. The fifth study explored the potentials of interactive environments for people with special needs who were empowered within a volumetric noninvasive interface to actively experience gestural control of sonic events. The sixth study explored how children with severe disabilities used a robotic light system for interactive play. The child’s facial expressions, hand, and head movements, which were synchronous to the robotic device control were the basic unit of analysis. The seventh study investigated children’s dynamic movements when acting, reacting, and interacting in a gameplaying activity. The seven studies contribute towards an understanding of the encapsulation of learning and design aspects relative to the use of interactive environments in rehabilitation targeting non-formal learning through ludic engagement.

EPHelaboken.pdf (5.603Mb)

Pedagogy of heuristic contexturalisation : intercultural transmission...
Lin, Hai Chun : School of Education, Malmö University Studia psychologica et paedagogica. Series altera;No. 166 (2002)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	The present study is designed to analyze the effects of the ongoing cultural globalization. It utilizes as its empirical setting two special programmes called the International Master's Programme (the IMP,) directed by Lund University in Sweden. The aim of the study is to infer a pedagogic idea for intercultural transmission through cross-cultural encounters by exploring, describing, and comprehending the effective side of the IMP pedagogic conduct and its essential. In order to realize the aim of the study, the study method is oriented to Educational Transferability through Qualitative Ideographic "Root-images" based on the principle of Symbolic Interactionism with a Poststructuralist's perspective. Throughout the fallibilistic approach with "'bottom-up' process" supported by the "3I=Trinity" as methodology, two IMP programmes (IMP-x + IMP-y = the IMP) have been studied. The programmes were divided into different cohorts based on their period of attendance (i.e., 1997-1998; 1998-1999; 1999-2000;) and were studied through participant observations, face-to-face interviews and in-depth e-mail interviews. I interviewed ten IMP students, including Swedish participants and guest students from different countries, with different educational backgrounds. Further, I interviewed six IMP lecturers from different academic fields, all of whom were Swedish. From the empirical data, the IMP effective pedagogic device and its essential for intercultural understanding through cross-cultural encounters are inferred abductively by modifying Piaget's, Vygotsky's, and Bronfenbrenner's theoretical frameworks. The study combines cognitive development in Cross-cultural Psychology, pedagogic devices in Culture of Education, and cognitive effects in Mass media Communication. The effective pedagogic device for intercultural understanding is Heuristic Contexturalisation, its essential is Thematic Reconstruction. Based on abductive inference, the pedagogic idea for intercultural transmission through cross-cultural encounters is found to be "3ROME" which can be explained by "Relativism".
Swedish abstract:	Denna doktorsavhandling i ämnet pedagogik utgör en analys av effekter av den pågående kulturella globaliseringen genom att granska två internationella magisterprogram vid Lunds universitet. Studiens syfte är att spåra mönster i en bärande pedagogisk idé för överföring av ett interkulturellt tänkande i tvärkulturella möten genom att utforska, beskriva och försöka förstå essentiella effekter av sättet att genomföra magisterprogrammen på. I en kombinerad intervju och observationsstudie granskas tio studerandes och sex universitetslärares upplevelser av och tankar om magisterprogrammen "med stöd av symbolisk interaktionistisk ansats i ett poststrukturalistiskt perspektiv". Studiens slutsats är att det bästa pedagogiska mönstret för interkulturell förståelse genom tvärkulturella möten sker i en undersökande ansats (Heuristic Contexturalisation) och att essensen i en sådan pedagogik byggs upp i form av nya teman (Thematic Reconstruction).

hai.pdf (1.282Mb)

Skolperspektiv: Utveckling av verktyg för analys av politikers, lärar...
Henningsson-Yousif, Anna : Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen Acta Universitatis Upsaliensis;100 (2003)	DOCTORAL THESIS

English abstract:

The major objective has been to create tools for analyzing the reasoning regarding the school the different actors involved - pupils, teachers, school and politicians show. A subordinate aim was to explore relevance in this connection of eight studies carried out by the author 1979 – 1999 concerning three basic areas: the pedagogical processes at the school level, at the teacher education level and at the level of school change. I conclude that a recurring question is that of the relevance and the sense of meaningfulness experienced by those involved in different educational processes. In one of the eight empirical studies, termed the compulsory-school teacher study (1997), an approach to analyzing what teacher trainees find relevant in their work in schools is presented, involving two basic concepts, those of the event space and the relational space. In considering these concepts in terms of Alfred Schutz' theory of the lifeworld, I rename the relational space the space of contemporaries. A new study is also reported in this thesis – Teachers and schoolpoliticians in the pedagogical process of school change, the LoP-study. In considering the earlier eight studies in conjunction with the LoP-study, I find the studies to have dealt with personal processes and societal processes as well as pedagogical processes in how the parties involved reason in talking about the school. Three different aspects of the processes are distinguished: meta-aspects, connected with the aims a given process has; core aspects, connected with what one concretely does; and approach aspects, pertaining to how the persons involved relate to each other and to the process. In analyzing the LoP- interviews carried out with use of the tools developed – enabling different processes and aspects of these to be analyzed – I find marked individual differences in the patterns of different aspects of the processes involved. The width of the event space and of the space of contemporaries on the part both of the teachers and of the politicians were found to vary considerably. A conclusion drawn is that further development of the tools created would be worthwhile. It also seems possible to apply these tools to other areas, such as those of the scientific community with its research processes and of the political community with its steering processes.

Talet om en skola för alla - Pedagogers meningskonstruktion i ett pol...
Assarson, Inger Malmö Studies in Educational Sciences;28 (2007)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This study is focused on language and texts inspired by the post-structuralist linguistic turn. It is based on postulations about incompatible discourses characterizing guiding principles for education and in particular the normative concept of inclusive education. The aim of the empirical study is to create a picture of the sense-making processes whereby teachers construct meaning in “a school for all”. A theoretical ambition has been to construct a tool in which these processes can be analyzed by providing scope for the voices of teachers while constructing the complex, fragmentized and multifaceted context in which they are supposed to implement political visions. By catching linguistic dynamics and variation, I want to discover how different discursive expressions emerge, are formed, and transformed during conversation. Governing by using rhetoric like “a school for all” generates a vacancy that partially destabilizes the predominant structure of meanings. In this study, when teachers act on prevailing rhetoric they must orientate themselves between divergent discourses which make their meaning-making strategic, whereas the vacancy is filled with what is already known and self-evident, so called myths in the vocabulary of Laclau. These myths function as hegemonic joint properties, an objective world, in which teachers are able to describe their own wishes for how things are and can turn out to be. In my study teachers legitimate their actions and make them meaningful by filling the empty rhetoric with myths, emerging from current school traditions or thought styles, dominant in this specific school. Keeping rhetoric alive is consequently to open up for the discursive field, for the hegemonic struggle and to create a space to facilitate dislocations. If “a school for all” is distinctly delimited from that which it is not, there are no possibilities for the “others” to make themselves heard and the rhetoric on openness and variety become endangered. “A school for all” is in itself an impossible project; at the same time as it, rhetorically, appears possible precisely due to its impossibility.
Swedish abstract:	En skola för alla, som skolpolitiskt mål, har formats i ett större socialt sammanhang där demokratisering och välfärdsstatens framväxt har varit viktiga inslag. Som retorik är dess funktion att samla olika gruppers förhoppningar i en gemensam strävan efter något som skulle kunna bli bättre. Svårigheten inträder när retorik förvandlas till mål för ett politiskt uppdrag. Den fråga jag ställer i avhandlingen är hur en grupp pedagoger gör ett sådant uppdrag begripligt och meningsfullt i förhållande till den vardag de befinner sig i. Avhandlingen ska ses mot bakgrund av de ofta oförenliga diskurser som interagerar och positionerar sig på den arena som präglar skolans verksamhet. Det är i ett sådant motstridigt sammanhang som skolans pedagoger förväntas utforma det politiska uppdraget, en skola för alla, såsom det uttrycks i styrdokumentens texter. Studien tar sin utgångspunkt i Laclaus och Mouffes diskursteorier och den politiska retorikens öppenhet för olika tolkningsmöjligheter. Den pedagogiska forskningen har genom post-strukturalismen fått nya förutsättningar att utvecklas som filosofisk vetenskap. Dessa nya förutsättningar har delvis sin grund i den mångfald av kulturpåverkan som förekommer i samhället och i den så kallade lingvistiska vändningens tilltro till språket. I analysen lyfter jag fram pedagogernas röster när de skapar mening i termer, eller tecken, som är gällande i retoriken om en skola för alla. Texterna som analyseras består att utskrifter från pedagogers samtal i grupper, från dagböcker och från samtal med pedagogerna enskilt omkring den dagliga verksamheten. De frågor som ställs i studien är: • Hur förhandlar och omförhandlar pedagoger mening i talet om en skola för alla? • Hur tillförs betydelser och hur byggs tankekedjor upp till diskurser och hur avgränsas dessa? • Hur hanteras rådande vetenskapliga och politiska diskurser? Pedagogernas tal diskuteras därefter utifrån begrepp, som är framträdande i retoriken om en skola för alla såsom likvärdighet, differentiering, särskilda behov och specialpedagogisk kompetens. Analysen visar hur idén om det förgivettagna goda blir utmanat när maktens makronivå, såsom den visar sig i skolans styrdokument, ges betydelser i mellanmänskliga språkliga handlingar på mikronivå. När pedagogerna skapar mening i en skola för alla relaterar de till sina egna mål och till att få verksamheten att fungera. Studien visar hur skolans försök att mäta det omätbara skapar svårigheter för pedagogerna. Vidare riskerar värdegrunden, i sin egenskap av kanon, att bli ett uttryck för symboliskt våld där andra sätt att tänka blir otänkbara. I sina försök att få verksamheten att fungera ger pedagogerna begrepp som rättvisa och särskilda behov mening, inte efter någon metafysiskt fastställd måttstock, utan efter de olika specifika situationer som uppstår just då i praxis. När pedagogerna skapar mening i den nya lärarrollen får begreppet extra-mamma stå som symbol för en person som kan hantera elevers känslor och personliga problem likaväl som dagliga konflikter med upprinnelse inte bara i skolans verksamhet, utan också i de sociala problem samhället står inför. Pedagogernas meningskonstruktioner ligger oftast utanför logiska rationella mönster och befintliga diskurser i det som är föränderligt och öppet för andra möjligheter. Intressant är hur alla i studien kommer att handla om fåtalet, om de elever, som lägger hinder i vägen för att uppnå helhet och harmoni. När en skola för alla blir en sluten totalitet, avgränsat från det, det inte är, riskerar retoriken om öppenhet och olikhet bli till slutenhet och likriktning. På så sätt kan den politiska retoriken om en skola för alla likställas med rättvisa, som i sin egenskap av begrepp inte får mening utan en metafysisk grund eller med demokrati som upphör i samma ögonblick som någon makt bestämmer dess absoluta innebörd.

Avhandling.pdf (1.049Mb)

Omslag.pdf (347.3Kb)

Utbildningskontextens betydelse för lärandeprocesser : datorstödd fle...
Olsson, Rose-Marie : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö studies in educational sciences;No. 18 (2005)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This thesis is about the importance of context to learning processes in computer supported flexible education. The purpose is to develop knowledge about how students in an upper secondary class experience and act in a computer supported flexible educational environment and how the experienced context affects the students' learning processes. An ethnographic application involving theories of learning, learning-processes, contexts and information from an empirical study has been used. The empirical study involves interviews, questionnaires and ob-servations in connection with computer supported communication be-tween a teacher and 83 students in an upper secondary class. The study lasted two years. The result is ethnographical regarding the experience and behaviour of the students, and includes analyses and interpretations in terms of phenomena that are stimulating and depressing for the learn-ing processes. The contextual phenomenon in the studied environment has been specified in terms of five themes: the importance of course conditions, choices of place and time, responsibility, computer commu-nications and communication without computers. The overriding phe-nomena in this context, i.e. conditions that always affect the students’ learning processes, were individual diversity, time conditions and social relationships with the teacher. Keywords: Computer-supported distance education, contextual phenomena in education, IT-supported distance education, flexible learning.
Swedish abstract:	Denna avhandling handlar om betydelsen av kontexten för lärandepro-cesser i datorstödd flexibel utbildning. Syftet är att utveckla kunskap om hur studerande i en gymnasieutbildning upplever och agerar i en datorstödd flexibel utbildningsmiljö och hur den upplevda kontexten påverkar de studerandes lärandeprocesser. En etnografisk ansats an-vänds och den innehåller teorier om lärande, lärandeprocesser och kon-texter samt information från en empirisk studie. Den empiriska studien involverar intervjuer, frågeformulär och observationer av datorstödd kommunikation mellan en lärare och 83 gymnasiestuderande. Under-sökningen pågick under två år. Resultatet består av en etnografi över de studerandes erfarenhet och ageranden samt innehåller analyser och tolkningar i termer av stimulerande och hämmande faktorer för läran-deprocesser. De studerade kontextfenomenen är specificerade i fem teman: kursvillkor, tid och rum, ansvars- och initiativtagande, dator-kommunikation och kommunikation utan datorstöd. Kontextfenomen med övergripande betydelse för studerandes lärandeprocesser är individuella variationer, tidsvillkor och den sociala relationen till läraren.

ROAvhandling.pdf (497.7Kb)

...och den ljusnande framtid är vår...: några ungdomars bild av sin t...
Lang, Lena : Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö Studies in Educational Sciences;No. 9 (2004)	DOCTORAL THESIS

English abstract:	This longitudinal study draws the attention to some adolescents' images of the living-, study- and learning situations into, through and out of the upper secondary school period. The aim implies an examination of the ways a study group with "severe physical disabilities" describes their experiences of phenomena in connection with processes of co-operation and influence. References with particular relevance to the study are theories about normality and deviance, holistic approaches, co-operation and participation as well as a narrower limitation towards physical disabilities and studies. A series of interviews was carried out during a period of eight years and an analysis of qualitative data forms the result of the study. In the result an undivided interest is directed towards the adolescents´ variable image of themselves and of the surroundings as well as the more permanent image of co-operation with and within their surroundings. The result shows that the adolescents´ experiences do not reach a stability during the upper secondary school period. The variation is in several ways a characteristic feature and the study shows among other things the stationary qualities of the variation. The adolescents encounter various expressions of normality/deviance, holistic/atomistic qualities together with expressions of participation/limitations of participation. Different structures of co-operation with and around the adolescents influence their experiences of school difficulties and co-operation with those of the same age. Range of variation, time and holistic aspects and the collected results this study in other respects contribute to, show a complexity within a field of special education which makes it difficult to find suitable forms for miscellaneous organizational and individual phases of variation during a period of upper secondary education of several years. This requires that decisions about and the work with adolescents from macro- to micro levels originate in the conception of "the diversity of the adolescents as a resource", where one ideal condition is difficult to reach. Heterogenity and variability imply planning ahead, sensitive awareness, a wide range of competence, a desire for co-operation, imagination and a willingness to change.
Swedish abstract:	Den tid vi i dagens samhälle betraktar som ungdomstid blir allt längre. De ungdomar som lämnar grundskolan tillhör en åldersgrupp som är större än på länge och det stora flertalet av dem är på väg in i svensk treårig gymnasieutbildning. En övergripande specialpedagogisk idé handlar om att alla människor bereds möjlighet att ta del i ett samhälle. Samtidigt finns inte någon fullödig bild av vad en sådan idé innefattar, särskilt inte sett utifrån den enskilda människans synvinkel. Forskningsinsatser med specialpedagogisk relevans domineras av individuella perspektiv och perspektiv med intresse för samspel är begränsade. Vidare är intresset för gymnasieskolan som specialpedagogiskt forskningsområde begränsat. Befintlig kunskapsutveckling förankras i högre grad vid omvärldens syn på ungdomar, än i ungdomars syn på omvärlden. Denna undersökning utgår från några av dem som ofta outsagt åsyftas då "en skola för alla" diskuteras. Undersökningen baseras odelat på ungdomars bild, med en särskild tonvikt lagd vid deras upplevelse av omgivningen inklusive skolan och på samspelet med och inom den. Syfte Det övergripande syftet med denna undersökning är att studera ungdomars bild av perioden in i, genom och ut ur gymnasietiden. Mer specifikt innebär det en granskning av på vilka sätt en undersökningsgrupp med "svåra rörelsehinder" (SFS 2002:137, kap. 5, 27 §) beskriver sin upplevelse av företeelser som kommer till uttryck i samspels- och påverkansprocesser. Undersökningens fokus på samspel mellan människor medför att samspel med en fysiskt materiell värld står i bakgrunden. Fokus riktas bortom en mer gängse indelning av skolvärlden, bortom upplevelser i förhållande till specifika program, specifika kurser, specifika ämnen, etc.. Undersökningen fokuserar på vilka sätt upplevelserna beskrivs i förhållande till levnadssituation, studiesituation och lärandesituation. Levnadssituationen berör ungdomars sammantagna upplevelsesfär av företeelser i skolan och på fritiden. Studiesituationen berör en begränsad del av levnadssituationen, ett paraplybegrepp vilket inbegriper alla företeelser som direkt eller indirekt kan kopplas till studierna, såsom exempelvis studieplanering, skolrelaterade habiliteringsinsatser, skolrelaterat hemarbete, etc.. Studiesituationen fokuserar inte på var företeelserna äger rum, i vilka fysiska miljöer detta sker. En begränsad del av studiesituationen är lärandesituationen. Med lärandesituationen avses företeelser under lektioner, dvs. den del av studiesituationen som är schemalagd i skollokaler och där intentionen är att lärande skall ske. Teoretiska referenspunkter Normalitets- och avvikelsefrågor lyfts i denna undersökning fram via Allen (1998), Emanuelsson (1998), Enerstvedt (1996), Thomas och Loxley (2001), m.fl.. Ungdomarna i undersökningen kan ses som ett exempel på ungdomar, där nödvändigheten av en skola och ett samhälle för alla blir tydliggjord. Normen för det normala skiftar mellan olika historiska tidsperioder och samhällsstrukturer. Mestadels är det de s.k. normala som sätter gränser för vad som tillhör det normala och därmed även sätter gränser för vad och vilka som tillhör avvikelsernas territorium (Foucault, 1986; Lemert, 1948). Därmed synes även ett omvänt förhållande intressant, dvs. att studera hur de som i något avseende definieras som s.k. avvikande ser på företeelser i sin omgivning. Samspel är allmänt sett en eftersträvansvärd kvalitet under ungdomstiden, men blir i denna undersökning även intressant utifrån samspelets oumbärliga betydelse för ungdomar i svårigheter. En särskild tonvikt läggs vid ungdomarnas syn på normalitetsfrågan i samspelet med jämnåriga och yrkesverksamma, vilket främst studeras utifrån en interaktionistisk värdegrund (Goffman, 1972). Ett holistiskt synsätt relateras till gruppsammanhang såsom exempelvis till inklusionens odelbarhetsideal, i betydelsen att ingen är utesluten ur ett sammanhang i skolan (jfr Skidmore, 1996). Via Sonnander & Emanuelsson 1993; Haug, 1998a; Hultqvist, 2001; Oliver och Barnes,1998; Rosenqvist, 1996; Stangvik, 1979; Tössebro, 1999, m.fl. studeras sociala företeelser som kan appliceras på sammanhang på närmre och på längre avstånd från den enskilde. Aktuella specialpedagogiska teorier med relevans för skolsvårigheter är av intresse (Dyson, 1999; Emanuelsson et al., 2001; Haug, 1998b; Persson, 1998; Skidmore, 1996; Skrtic, 1995, m.fl.) likväl som en snävare avgränsning mot rörelsehinder och studier (Bent et al., 2001; Blinde & McCallister, 1998; Goodwin & Watkinsson, 2000; Graham, 1999, Singh, 2002; Grue, 1998; Heimdahl Mattson, 1998; Lightfoot et al. 1999; Malmqvist, 2001; Wormneas, 1998 m.fl.). Med denna teoribakgrund studeras olika samspelsstrukturer i en organisation som möter skolsvårigheter och den betydelse det kan ha för ungdomars upplevelse av företeelser kring jämnårigt samspel och skolsvårigheter. Delaktighet och inflytande har en självklar plats genom denna undersöknings intresse för ungdomars upplevelser, något som främst diskuteras med referens till Jarhag (2001); Corbett & Slee (2000), men även utifrån officiella dokument som Salamancadeklarationen (Unesco, 1994) och ICF (WHO, 2001a,b). Undersökningsgrupp och metod I en intervjuserie förlagd under åtta år ger ungdomar med svåra rörelsehinder sin bild av levnads-, studie- och lärandesituation under vägen in i, genom och ut ur gymnasietiden. I undersökningsgruppen ingår sju ungdomar som förlägger sin gymnasieutbildning på fyra till fem år. En del studerar som enda elev med rörelsehinder i en ordinär studiegruppstorlek. Andra studerar i en mindre studiegruppstorlek, tillsammans med tre till sju andra elever med funktionshinder. Det finns de som växlar mellan olika studiegruppstorlekar under olika tidsperioder, eller parallellt gör både och. Detta sker inom ramen för rh-anpassad utbildning, en skolform inom svensk reguljär gymnasieutbildning. Förutom utbildning innefattar denna skolform habilitering och möjlighet till elevhemsbostad och assistans. Undersökningen påbörjades med samtliga elever som antogs under ett läsår, vid en ort, i mitten av 1990-talet. Undersökningsgruppen studerade vid sex olika gymnasieprogram, förlagda till tre gymnasieskolor. Forskningsprocessen förs successivt framåt genom en pendling mellan empiri och teori för att fördjupa förståelsen inför den tillvaro ungdomarna beskriver. De undersökta fenomenens karaktär medför en flexibel metodologisk ansats. Först analyseras data från en pilotstudie och därefter följer delanalyser av fyra fristående intervjuomgångar. Slutligen läggs ett tredelat analysraster över de inledande analyserna. Därigenom framträder bl.a. ungdomars föränderliga syn på sig själva respektive på sin omvärld. Ungdomar med funktionshinder berörs av faktorer på olika fysiska och tidsmässiga avstånd från den enskilde. I ett inledande skede av undersökningsförloppet insorteras samspel på olika nivåer med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system (1979, 1989). I anslutning till de resultat som successivt växer fram anknyts modeller och klassificeringssystem med relevans för handikapp (Bronfenbrenner, 1999, Oliver, 1983; WHO, 2001a,b, m.fl.). De förväntningar metoden ställer på de teoretiska referenspunkterna är att dessa ska tydliggöra empirins kvaliteter utan att begränsa ungdomarnas röster. Från att undersökningen inledningsvis intresserar sig för den föränderliga vägen in i, genom och ut ur gymnasietiden övergår analysfasen till att studera mer bestående bilder av gymnasietiden. Utifrån ett retrospektivt perspektiv belyses ungdomarnas syn på relationer med och mellan yrkesverksamma. Ett särskilt intresse riktas mot ungdomarnas bestående bilder av relationella kvaliteter i studie- och lärandesituation. Forskningsprocessen söker därför metodologiskt stöd i aktuell teoribildning kring det specialpedagogiska forskningsområdet. Ett tudelat perspektiv (Persson, 1998) lämnar utrymme för den variation och spännvidd som visar sig i delar av datamaterialet. Resultat Resultaten visar på variationen som ett framträdande karaktärsdrag. Genom undersökningens fleråriga upplägg blir det tydligt att variationen framstår som en permanent företeelse. Variationen är utbredd och visar sig både i den konkreta lärandesituationen, i angränsande studiesituation och i hela levnadssituationen. Inom avgränsade frågeställningar finns mestadels en innehållsmässig bredd. Vidare framstår variationen som en innehållsmässigt eftertraktad kvalitet för ungdomarna själva. De längtar efter skillnader såsom en tillvaro med mer omväxling, tvärare kast och att det oväntade skall ske. En ansenlig mängd av det totala datamaterialet cirkulerar kring att ungdomarna är ungdomar. Funktionshindret har en sekundär plats och ungdomarna utgår främst från att de är unga och studerande. I samspel med omvärlden kommer olika budskap kring normalitet och avvikelse till uttryck och ungdomarna pendlar ständigt mellan att främst ses som ungdomar/studerande respektive främst som rörelsehindrade. Det tillstånd var och en vanligtvis befinner sig i, framstår som det vanliga och normala för dem. De upplever en omfattande fysisk utveckling hos sig själva under gymnasietiden. Lärandeförmågan utvecklas, även om upplevelserna av omfattningen varierar under olika perioder. Som grupp betraktad upplever ungdomarna allmänt sett en låg grad av psykisk utveckling under gymnasietiden, även om det framträder ytterligheter i fråga om detaljer hos olika ungdomar. Samtliga ungdomar ger ett tämligen samstämt budskap om en tydlig social utveckling och att gymnasietiden är en självständighetsutvecklande period. De vill möta omvärlden främst utifrån att de är unga och studerande och det är även så de främst vill bli bemötta. Ungdomarna blir allt tydligare i sina krav på att framstå som vanliga men deras upplevda normaltillstånd bekräftas inte alltid av omvärlden. Det finns situationer där omvärlden huvudsakligen ser den samlade variationen som naturlig och självklar, då även det som i andra sammanhang definieras som avvikelse inbegrips. I andra sammanhang framstår variation som en udda företeelse, något som går utanför det förväntade, utanför en i förväg uppgjord norm. Ungdomarna värdesätter situationer som från början innefattar en vid förståelsegrund för vad det normala innefattar, där inget eller ingen ställs utanför oberoende av om det handlar om levnads-, studie- eller lärandesituationer. Ungdomar vänder sig mot anpassningar som riktas till enskilda. De vill att man gemensamt inventerar hur en viss miljö skall inrättas för att det skall passa alla, vilket skulle undanröja behovet av anpassningar för enstaka elever i efterhand. Gymnasietiden är en tid då ungdomar upplever att omvärldens budskap i många avseenden är samstämda. De känner både att de ingår naturligt i olika sammanhang och att de inte gör det, men tillhörighetskänslan är större under gymnasietiden, än före och efter. Då tillvaron hänger samman på sådant sätt att ungdomar av sin omvärld ges odelade helhetsupplevelser av företeelser kring sin person och kring företeelser i sin omvärld kan denna sägas ha en holistisk inriktning. Atomistiskt inriktade kvaliteter inbegriper mestadels någon form av dissonans där olika inslag i ungdomarnas tillvaro existerar sida vid sida parallellt och oberoende av varandra. Företeelser kommer i konflikt, kolliderar, framstår som fragmentariska, osammanhängande eller är så löst förankrade att det blir svårt att urskilja anknytningspunkterna. Å ena sidan är gymnasietiden en tid då man växer. Å andra sidan innebär gymnasietiden en tid i dvala där ramarna är obestämda och där kravnivåerna är ojämna. Ungdomars upplevelser av företeelser kring skolsvårigheter respektive jämnårigt samspel påverkas av samspel med yrkesverksamma samt av organisatoriska faktorer. Ungdomarnas huvudsakliga bild är att organisationen mestadels hanterar skolsvårigheter i studie- och lärandesituation nära svårigheten, kompetensmässigt, fysiskt och tidsmässigt. Skolsvårigheter diskuteras mestadels kontinuerligt mellan olika personalgrupper och elever. Ungdomar ger även bilder som går i motsatt riktning, där exempelvis skolpersonal i förväg lyfter undan företeelser vilka de definierar som svårigheter, utan att involvera elever. Organisatoriska faktorer såsom exempelvis schemaläggning och gruppsammansättning bildar en slags yttre ram för hur ungdomar kommer att etablera jämnåriga nätverk. I lärandesituationen upplever ungdomar att ensamarbete är den outtalade princip som gäller oavsett studiegruppstorlek. Ungdomarna menar vidare att kontakter mellan ungdomar med rörelsehinder uppmuntras på ett annat sätt än kontakter mellan ungdomar med och utan rörelsehinder. Sju områden som ungdomarna anser är angelägna ur delaktighetssynpunkt studeras. Varje område avväges i förhållande till i vilken grad ungdomarna upplever delaktighet/delaktighetsinskränkningar. Sammanfattningsvis visar analysen att ungdomar upplever en högre grad av delaktighet i frågeställningar som rör studieplanering, programupplägg, assistans och schemalagd habilitering. De upplever en ambivalent grad av delaktighet i frågeställningar som rör levnadsvanor samt metoder och kursuppläggning i lärandesituationen. Ambivalensen består i att resultaten fördelas i två klart avgränsade kluster. Ungdomarna upplever en lägre grad av delaktighet i frågeställningar som rör övergripande långsiktig planering och uppföljning. Vägen ut ur gymnasietiden är en kritisk period. Ungdomarna betonar sinsemellan olika företeelser men den gemensamma andemeningen är att de inte i tillräcklig omfattning känner sig förberedda på den icke skyddsnätsförsedda verklighet som väntar strax efter gymnasietiden. Tre år efter avslutade gymnasiestudier har samtliga ungdomar en annan arbets- och studiemässig tillvaro än den programvalsinriktning som är aktuell under gymnasietiden. Endast en i undersökningsgruppen är då tillfreds med sin studie- eller arbetsmässiga tillvaro. På egen hand har de svårt att genomdriva sina framtidsplaner och flera upplever att samhället inte möter upp för att stödja deras bostads,- habiliterings- och/eller studie- och arbetssituation. Konklusioner Denna undersökning visar på en del av den komplexitet det innebär att vara i levnads-, studie- och lärandesituationer. Undersökningen bidrar inte med en färdig modell för hur mötet mellan elever med rörelsehinder och omvärlden, inklusive skolan, bäst bedrivs. Min förhoppning är att budskapet om omvärldsfaktorernas stora betydelse når fram, dvs. hur samspelet med och kring ungdomar i hög grad påverkar ungdomarnas bild av sin gymnasietid. Ungdomarnas bild av gymnasietiden är inte individuellt konstant, ej heller homogen för undersökningsgruppen. Omgivningen kommer att få svårt att uppnå ett idealt tillstånd utan kommer stationärt att behöva förhålla sig till en omfattande variation. Variationsvidden i ungdomarnas formuleringar medför ett omfattande behov av hårfina avvägningar tillsammans med den enskilde. Som ungdomarna påpekar vet de mestadels när förhållandena inte är tillfyllest men de kan sakna kunskap, tid, ord eller makt för att komma tillrätta med svårigheter. Som en konsekvens av variationsvidd, tidsmässiga och holistiska aspekter och det samlade resultatet denna undersökning i övrigt bidrar med inser jag den grannlaga uppgift det innebär att finna dynamiska former som ska passa allehanda organisatoriska och individuella förändringsskeden under fyra till fem års gymnasietid. Detta kräver att beslut kring och arbete med ungdomar från makro- till mikronivåer bottnar i en idé om ungdomars olikheter som en resurs samt är inställt på att inte förhala processer för ungdomar där det mesta kräver tid. Heterogenitet och föränderlighet förutsätter framförhållning, bred kompetens, fantasi och förändringsberedskap. Det fordrar härutöver ett skolsystem som stimulerar lyhördhet och samarbetslust medan ungdomar lever, studerar, lär och tar reda på vilka krav de kan ställa på en utbildning och på ett samhälle. Avhandlingens titel "… och den ljusnande framtid är vår..." är en strof som lånats ur den svenska studentsången. Om den ska besannas för alla i gymnasieskolan, ja det beror på. Herakleitos, 500 f. Kr, riktar uppmärksamhet mot att såväl den badande som floden förändras och att svaret finns inbäddat i relationen här emellan. På liknande sätt visar ungdomar i denna undersökning på det föränderliga och påtalar vikten av ett samspel där man delar på ansvaret för förhållanden i levnads-, studie- och lärandesituation. Likt Herakleitos visar ungdomarna på den helhet som de menar det kommer an och beror på; det beror på mig, det beror på dig och det beror på hur vi ordnar det tillsammans.

Browsing Doctoral Theses /LS SOL by Title

MUEP

Browsing Doctoral Theses /LS SOL by Title

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account