Browsing Reports /Malmö högskolas utvärderingsrapporter by Title

Andras ramar, våra villkor : Majoritetssamhället och romska minoritet...
Popoola, Margareta; Söderman, Emma : Malmö högskola Malmö högskolas utvärderingsrapport;2010:3 (2010)	REPORT

Jämställdhet som en trygghetsfråga - utvärdering av Boverkets regerin...
Forssell, Rebecka; Listerborn, Carina; Andersson, Mats : Malmö högskola Malmö högskolas utvärderingsrapporter;5 (2010)	REPORT

Swedish abstract:

Boverket fick hösten 2008 i uppgift av regeringen att tillsammans med länsstyrelserna stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Utförandet av regeringsuppdragets samt upplevda effekter av satsningen har utvärderats av Malmö högskola. Genom dokumentstudier och intervjuer med projektgrupp, rådsgrupp, kontaktpersoner på länsstyrelserna samt några av de stödbeviljade projekten har slutsatser kunnat dras. Karaktäristiskt för uppdraget är att det har genomförts under tidspressade former samtidigt som det inkomna regeringsuppdraget lämnade stora utrymmen för tolkning. Uppdraget kom inte via regleringsbrev vilket påverkade möjligheterna att organisera projektet då mycket personal inom Boverket redan hade färdig tjänsteplanering för den närmsta perioden. Den inledande tiden, när uppdraget skulle tolkas och projekteras, skedde därför under snabba former. I samarbete med länsstyrelserna lyckades ändå Boverket att ta fram en struktur för hur uppdraget skulle utföras. Mycket talar dock för att de snabba processer som föranlett uppdraget har påverkat dess resultat. En viktig del av uppdraget är att stödberättigade aktörer1 har kunnat söka medel för att genomföra åtgärder som ökar tryggheten i städer och tätorter ur ett jämställdhetsperspektiv. Flera aktörer har fått medel genom regeringsuppdraget och flera projekt har genomförts i landet. Utvärderingen tyder dock på att jämställdhetskopplingen i en del av de stödbeviljade projekten är svag. När jämställdhetskopplingen är svag och kvinnors utsatthet i den offentliga miljön inte lyfts fram tenderar projekten att likna traditionella trygghetssatsningar. Ytterligare dras slutsatsen i utvärderingen att de stödbeviljade projekten behövt mer styrning och riktlinjer. Med anledning av den tidspress som följt uppdraget har det varit problematiskt att ge de stödbeviljade projekten input som ökat styrningen av projekten men också input som lett till högre grad av kunskapsutveckling om hur kvinnors upplevda otrygghet i den offentliga miljön bör angripas. Trots tidspress och ett svårtolkat uppdrag har Boverket och länsstyrelserna lyckats genomföra uppdraget. Engagemanget för uppdraget har varit stort hos båda myndigheter. Boverket och länsstyrelserna har nått ut med uppdraget, och på bred front i landet har en ökad uppmärksamhet getts åt frågor som rör kvinnors upplevda otrygghet i den offentliga miljön.

UtvRapport2010_5.pdf (2.226Mb)

Little pieces of a large puzzle - sustainable change through evaluati...
Fred, Mats; Aggestam, Josefin; Svensson, Lennart; Jakobsson, Erik : Tillväxtverket (2012)	REPORT

English abstract:

The implementation of the eight Swedish ERDF programmes involves a large number of projects in which innovative and entrepreneurial environments are developed and regional attractiveness is enhanced. Many projects show good results in terms of new initiatives, new methods and new forms of collaboration between academia, business and public agencies, but also in terms of new businesses and jobs created. The projects, and the regional ERDF programmes funding the projects, are expected to be in line with the revised Lisbon Strategy, the Europe 2020 Strategy and the Swedish national strategy for regional competitiveness, entrepreneurship and employment 2007– 2013. It is therefore important to describe and analyze the projects in the Swedish ERDF programmes as little pieces of a large puzzle involving far-reaching ambitions, not least regarding prerequisites for innovation and growth. From this perspective, the impact of ongoing evaluation on strengthening the project’s abilities and efforts to create sustainable change is of great interest. The concept of ongoing evaluation was introduced for the current programming period and around 120 major projects in the Swedish ERDF programmes have made use of it. In the study on which this report is based, we conducted a systematic review of final evaluation reports from ongoing evaluations at project level in Sweden. The empirical base of the study includes half of the existing ongoing project evaluations. As a complement to the review of reports, we also conducted seven case studies in order to obtain a deeper understanding of the projects, their ability to achieve longterm effects and the role of the ongoing evaluations. The analysis was carried out by using three mechanisms for sustainable change, namely, active ownership, collaboration and developmental learning. The study has shown that ongoing evaluation is still an immature ’profession’ and the reports reveal varying degrees of quality in the performance of the evaluations. In some cases the efforts of the evaluators have contributed to important improvements in the projects, while in other cases the evaluator’s efforts can be seen as a traditional monitoring of objectives and short-term results. A learning – interactive and supportive – evaluation is important, because many projects struggle with significant problems concerning, e.g. organization, steering and efforts in relation to overall objectives. But the study has also demonstrated that many successful projects do not only exhibit expected quantitative results, but also appear to create sustainable change in line with regional, national and EU strategies. The seven case studies presented in the report illustrate how ongoing evaluation has helped to improve the projects and generate long-term effects.

Rapport_0122_web.pdf (559.7Kb)

Timing och samverkan i organiserad vidareflytt : Utvärdering av JobBo 2
Dahlstedt, Inge; Rönnqvist, Sofia : Malmö högskola Malmö högskolas utvärderingsrapporter;3 (2011)	REPORT

Swedish abstract:

JobBo är ett utvecklingsprojekt som syftar till att ge stöd till nyanlända flyktingar att flytta från arbetslöshet och trångboddhet till arbete och lämpliga boendemiljöer genom att finna arbetssätt för samverkan och flexibla lösningar. Projektet kan sägas vara en form av organiserad eller frivillig vidareflytt med syftet att hjälpa nyanlända att orientera sig när det gäller val av bostadsort. Denna utvärderingsrapport syftar till att, utifrån ett individ- och processinriktat perspektiv, betrakta och tolka arbetet i projektet och dess utveckling samt att värdera detta i förhållande till projektmålen och peka på viktiga erfarenheter för en framtida implementering i ordinarie verksamhet. Frågeställningarna innefattar hur brukaren uppfattar de processer som han eller hon går igenom i projektet samt att identifiera hinder och möjligheter i organiseringen av projektet och i omvärlden. Utvärderingen utgår från ett programteoretiskt perspektiv som operationaliseras genom att projektdokumentation, intervjuer med personal och projektdeltagare analyseras. Det empiriska material som utvärderingen utgår från är förutom projektdokumentation, intervjuer med all projektpersonal samt alla styrgruppsmedlemmar, en enkät som brukarna har fått fylla i samt intervjuer med ett urval av flyttare. JobBo är ett projekt som innefattar många olika aktörer och därför har vi valt att intervjua alla i styrgruppen och arbetsgruppen så att alla aktörer får möjlighet att ge sin bild av projektet. De olika aktörerna har bidragit med att ge olika perspektiv av projektet i utvärderingen. För att få en bild av hur de mottagande kommunerna uppfattade projektet skickades en enkät ut till dessa. Den enkät flyttarna fick fylla i besvarades av 24 av de totalt 57 vuxna som har flyttat med hjälp av projektet under perioden 2009-2011. Detta ger en relativt låg svarsfrekvens (42%) vilket innebär att enkäten kanske inte ger en heltäckande bild men väl en fingervisning om hur flyttarna upplever sin situation och vad flytten har inneburit för dem. Som ett komplement till enkäten genomfördes också intervjuer med åtta flyttare i två småstadskommuner. Enkäterna och intervjuerna ger delvis olika bilder av upplevelserna av flytten. Resultaten av enkäterna är tämligen entydiga, alla utan undantag upplever att de har förbättrat sin livssituation genom att flytta från Malmö till en mindre kommun. Resultaten från intervjuerna pekar mot att de som har flyttat med familj och barn är mer positiva än de som har flyttat ensamma. Slutsatserna från intervjuerna med styrgrupp och arbetsgrupp visar på att själva flyttprocessen är en svår och komplicerad process som påverkas av en mängd olika faktorer och involverar en mängd olika organisationer, organisationer som delvis har haft olika syn på vad som är viktigt. Projektet har trots detta lyckats att finna metoder och kunskap som är värdefulla för både den individuella och organisatoriska delen i organiserad vidareflytt. De metoder och de erfarenheter som projektet har arbetat fram pekar på en rad olika element som är viktiga att tänka på i arbetet med organiserad vidareflytt. Det är viktigt att se processen som en lärandeprocess så att individen kan ta flyttbeslutet på basis av korrekt information. Det är även viktigt att ha i åtanke att individens primära incitament att flytta inte alltid är arbete utan ofta handlar om att man vill ha en bättre social situation vad gäller exempelvis boende och utbildning. Dessutom visar projektet på nyttan av studiebesök i den tilltänkta kommunen som ett ytterst viktigt inslag i lärandeprocessen. Timing och matchning är också grundläggande element som måste fungera, timing gällande lediga bostäder och lediga arbeten och matchning gällande rätt individ till rätt kommun. Erfarenheterna från projektet pekar också mot att det är de som flyttar med familj som är mest nöjda med att ha flyttat varför organiserad vidareflytt med fördel kan riktas till de som har familj och de som inom en snar framtid får sin familj till Sverige. Ett antal personer har läst och kommenterat rapporten och bidragit med värdefulla kommentarer under arbetets gång. Vi som har skrivit rapporten vill därför tacka Mats Fred, Anders Wigerfelt, Mirjam Hagström, Christian Fernandez och Benny Carlson.

TimingSamverkan.pdf (3.100Mb)

Browsing Reports /Malmö högskolas utvärderingsrapporter by Title

MUEP

Browsing Reports /Malmö högskolas utvärderingsrapporter by Title

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Arbetsrehabilitering och myndighetssamverkan. Utvärdering av Samordni...
Ottosson, Mikael; Sandell, Niklas : Malmö högskola Malmö högskolas utvärderingsrapport;2010:1 (2010)	REPORT

Det aktiva barnet? En forskningsöversikt
Fransson, Kristin Book chapter in Barndom, lärande, ämnesdidaktik : exempel från en forskningsmiljö vid Lärarutbildningen; : Lärarutbildningen, Malmö högskola Rapporter om utbildning;1 (2010)	BOOK CHAPTER

Förstudie inför utbildningssatsning - kompetensutveckling rörande vål...
Johansson, Monica : Malmö högskola (2007)	REPORT

IFMS - vad hände sedan? : utvärderingsrapport 2012
Ask, Karen; Björk, Fredrik; Edvik, Anders : Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (2012)	REPORT