Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Patienten ska vara med. En litteraturöversikt om patientdelaktighet. |
|
| Alinder, Sanna; Göransson, Malin : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Background: The nurse is required to work for patient participation by laws and regulations. The concept of patient participation is interpreted differently, and a clear definition is missing, making it difficult to implement and evaluate patient participation. Aim: Through a literature review highlight what patient participation means for patients and nurses. Method: The literature review, which only include qualitative studies, is inspired by Goodman's seven steps for literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Literature search was performed in the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. Nineteen articles quality was examined and 10 were included. Results: Four major themes based on the patient and nurse perspective were identified as patient participation: information, communication, getting to know each other and establish a relationship. Conclusion: Patient participation is achieved through information, communication, getting to know each other and establish a relationship. |
| Swedish abstract: | Bakgrund: Sjuksköterskan är skyldig att arbeta för patientdelaktighet enligt lagar och författningar. Begreppet patientdelaktighet tolkas olika och en klar definition saknas vilket medför svårigheter att implementera och utvärdera patientdelaktighet. Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa vad patientdelaktighet innebär för patienter och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikten, som endast inkluderar kvalitativa studier, är inspirerad av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälso- och sjukvård. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt kvalitetsgranskades 19 artiklar, varav 10 inkluderades. Resultat: Fyra grundläggande teman utifrån patient- och sjuksköterskeperspektivet identifierades utgöra patientdelaktighet: informera, kommunicera, lära känna varandra samt etablera en relation. Slutsats: Genom att informera, att kommunicera, att lära känna varandra samt att etablera en relation uppnås patientdelaktighet. |
FINALC.pdf
(615.7Kb)
| Mötet mellan patienten och den manliga sjuksköterskan i intima omvård... |
|
| Matsson, Andreas; Duljic, Tanja : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Through their day to day work nurses meet people in need of care. Their tasks can vary between dressing wounds to administering a KAD. The tasks are all performed according to a specified manual and they are carried out in the same way for all patients. But are all patients the same and are all nurses the same? Only approximately 10 percent of the nurses in Sweden are men. The aim of this study was therefore to view the perceptions and experiences in the meeting between the male nurse and patient in intimate care situations. The questions at issue were defined to examine the male nurses’ perception of the meeting with the patient and also to examine the patients’ perception of the male nurse in intimate care situations. A literature review was carried out. The result showed a clear preference among female patients for a female nurse in intimate care situations. Male patients preferred a male nurse but there was also a significant amount of male patients that preferred a female nurse in intimate care situations. The review further revealed perceptions of the male nurse as gay and ideas about the male nurse making sexual advances that influenced the patients’ and the male nurses’ perception of the meeting. |
| Swedish abstract: | Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer. Frågeställningarna formulerades till att undersöka den manliga sjuksköterskans uppfattning av mötet med patienten samt patientens uppfattning av mötet med den manliga sjuksköterskan i intima omvårdnadssituationer. En litteraturstudie genomfördes. Resultatet visade att det finns en tydlig preferens hos kvinnliga patienter för en kvinnlig sköterska i intima omvårdnadssituationer. Hos manliga patienter var resultatet liknande, de föredrog alltså manliga sjuksköterskor men det fanns även en icke försumbar andel män som föredrog en kvinnlig sköterska i intima omvårdnadssituationer. Vidare framkom även att det fanns föreställningar om den manliga sjuksköterskan som homosexuell och uppfattningar om att den manliga sjuksköterskan skulle ha sexuella motiv bakom sitt yrkesval påverkade patienten och den manliga sjuksköterskans uppfattning av mötet. |
matssonochduljicexamensarbete.pdf
(809.0Kb)
| Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios |
|
| Gunér, Kristina; Ortscheid, Julius : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2013) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Background: Endometriosis is a common disease, affecting about one of ten women. Untreated endometriosis can cause unpleasant symptoms and may even lead to infertility and cancer. Early diagnosis and treatment is therefore of great importance. The time to diagnosis is currently several years and women experience themselves to be trivialized by the healthcare. Purpose: The purpose of this study is to highlight women's experience of living with endometriosis. Method: A qualitative review based on analysis of ten scientific studies. Results: The results led to three prominent themes of how endometriosis affects a woman's quality of life. Conclusion: Women experience a reduced quality of life because of the pain they experience. The women feel that the need for information from the healthcare system is great. The authors believe that there is a great need for research on what kind of support women with endometriosis experience a need of. |
| Swedish abstract: | Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom och drabbar ungefär var tionde kvinna. Obehandlad endometrios kan medföra obehagliga symtom och kan i värsta fall leda till infertilitet och cancer. En tidig diagnossättning och behandling är därför av stor vikt. Tid till diagnos är i dagsläget flera år och kvinnorna upplever sig bli trivialiserade av sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån analys av tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre framträdande teman om hur endometrios påverkar kvinnan livskvalitet. Konklusion: Kvinnor upplever en minskad livskvalitet på grund av smärtan de upplever. Kvinnorna upplever att behovet av information från sjukvården är stor. Författarna anser att det finns ett behov av forskning i vilken typ av stöd kvinnor med endometrios upplever ett behov av. |
| Bemötande vid sexuella övergrepp - Ur sjuksköterskans perspektiv |
|
| Hughes, Rosanna; Strömblad, Ellinor : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Every day, people are exposed to sexual assault. This is a traumatic event that can provoke a crisis reaction from the victim. It is therefore important that nurses know the best way to respond to these persons when encountering them. The purpose of this study was to examine what nurses who work with this patient group consider to be a good encounter. An empirical qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted in two gynecological emergency departments in southern Sweden. The data that emerged from the interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. The result of the study reveals three main themes: patient-centered care, competence and cooperation. These themes revealed factors that were helpful in bringing about a good encounter, and factors that made it difficult. Helpful factors where: good cooperation with the police, the possibility to create a secluded and peaceful environment for the patient, adherence to the patient's desire, continuously inform the patient and give the patient an opportunity to talk about what had happened. Factors that made the good encounter difficult was: a stressful environment in the emergency room, nurses feeling the need to distance themselves from the patient and poor cooperation with other professionals. Another find was that the nurses were careful never to judge the patient or the situation the patient was in. The conclusion of the study was that education and specialized clinics are needed to meet the needs of this patient group. |
| Swedish abstract: | Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige. Datamaterialet som framkom ur intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkom tre övergripande teman: patientcentrerad vård, kompetens och samverkan. Under dessa teman framkom faktorer som var till hjälp för att få till stånd ett bra bemötande, och faktorer som försvårade det. Faktorer som påverkade bemötandet positivt var: bra samverkan med polisen, möjlighet att skapa en avskild och lugn miljö, följsamhet för patientens vilja och behov, kontinuerlig information till patienten samt att ge patienten möjlighet att tala om vad som hänt. Faktorer som påverkade bemötandet negativt var: den stressiga miljön på akutmottagningen, sjuksköterskornas behov av att distansera sig från patienten samt ett icke fungerande samarbete med andra yrkeskategorier. Det visade sig även att sjuksköterskorna var noga med att aldrig döma patienten eller den situationen hon befann sig i. Studiens slutsats var att utbildning och specialiserade kliniker behövs för att bemöta denna patientgrupp på bästa vis. |
| Alopecipatienters upplevelser |
|
| Ekelund, Evelina; Erlandsson, Erik : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Alopecia is a condition of hair loss for different reasons. There are three auto im-mune types of alopecia; areata, totalis and universalis, and one androgenetic type known as male pattern baldness. The prevalence of auto immune alopecia is about 1,7% of the population, evenly distributed over gender, while about 96% of Swedish men will present with androgenetic hair loss to some extent. There is no treatment for auto immune alopecia, but there are a few treatment options for male pattern baldness, but only with limited clinical effect. Existing research showed that people with hair loss were experiencing a psychological impact affecting their social life, they experienced anxiety and became depressed, and in blogs by Swedish patients with alopecia, these results are confirmed. The aim of this review was to describe patients’ experiences and to find answers to how they cope with their disease and also their experiences from seeking help at care-giving instances. The results showed that patients with this disease, women to a greater extent than men, often present with psychological symptoms related to their condition, Patients felt that they were not taken seriously when seeking medical care for their condition and that doctors were merely interested in treating the hair loss, not the psychological impact of the disease. The lack of transferable results from research on alopecia is discussed and also the lack of available Swedish research. |
| Swedish abstract: | Alopeci innebär håravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som är mer känd som manligt håravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jämnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla män får androgent håravfall i någon utsträckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, däremot finns det ett fåtal olika behandlingsalternativ för manligt håravfall, men endast med måttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade håret mådde psykiskt dåligt då det påverkade deras sociala liv negativt, de fick ångest och blev deprimerade, och på bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekräftelse på dessa forskningsresultat. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av sjukdomen och få svar på hur de hanterar sin sjukdom samt hur deras möten med vården ser ut. Resultaten visade att patienter med denna sjukdom i stor utsträckning mådde psykiskt dåligt till följd av sitt tillstånd, i synnerhet kvinnor. Patienter upplevde att de inte togs på allvar när de sökte vård för sitt håravfall och att läkare mest var intresserade av att behandla själva håravfallet och inte brydde sig om de psykologiska aspekterna av sjukdomen. I diskussionsdelen behandlas bland annat bristen på överförbara resultat inom alopeciforskningen samt bristen på tillgänglig svensk forskning på området. |
AlopeciKLARKLAR.pdf
(601.0Kb)