Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Special Education in Tunisia, Specialpedagogik i Tunisien |
|
| Persson, Pia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This thesis is a part of the first level of master degree in Special Education at the University of Malmö. It is a qualitative study with an ethnomethodical approach. The results are presented in a narrative form how Tunisia has organised and accomplished education for children with special educational needs. A hermeneutic methodology is used for the analysis. The conclusion is that there are good opportunities for all children to be educated in spite of handicaps or impairments in specialized schools in Tunisia. Tunisia is developing integrated schools but it is still in small volumes and not attainable for all children who are needy. Some thoughts and examples, of how the education system is trying to create schools where children can be supported in their conditions for learning, are presented in the thesis. The thesis treats how inclusion is present within the education in Tunisia. Also the view of the capability approach, where diversity, equality, capability, well-being and freedom are important assumptions. |
| Swedish abstract: | Pia Persson. (2013). Specialpedagogik i Tunisien. (Special Education in Tunisia). (Education Specialisée en Tunisie). Magisterutbildning inom Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle; Malmö Högskola. Problemområde: Denna studie behandlar hur utbildning för elever i behov av särskilt stöd är organiserad och utformad i Tunisien. Tunisien är ett utvecklingsland där hela utbildningssystemet har vuxit fram under de senaste decennierna i samarbete med Unicef. Studien lyfter fram hur och i vilken utsträckning elever i behov av särskilt stöd får ta del av utbildning. Syfte: Syftet är att undersöka hur utbildningen för elever i behov av särskilt stöd är organiserad i Tunisien och på vilket sätt den är inkluderande utifrån det som Salamancadeklarationen förespråkar. Som teoretisk ram används capability approach, vilken betonar utvecklingsländers förutsättningar för att utjämna individers olikheter, i detta fall elevers möjligheter till utbildning. Metod: Fältstudien är genomförd i Tunisien där framförallt yrkespersoner från olika nivåer inom utbildningssystemet har ingått som informanter. Studien är etnografisk och vid datainsamlingen har metoder som överensstämmer med fallstudie använts, där flera olika metoder såsom intervju, observation och dokument har använts för ändamålet. Vid sammanställning och analys av innehållet har hermeneutisk tolkning använts för att skapa förståelse för hur specialpedagogik är utformad i landet samt vilka förutsättningar som finns för inkluderande undervisning och utbildning. Resultat: Resultaten visar att det i Tunisien finns former för att möta elevers olikheter inom utbildningen. Det finns handikappcenter där elever med funktionsnedsättning får möjlighet till utbildning. Det finns skolor för blinda och skolor som håller på att utveckla integrerade former för att undervisa elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. I analysen framgår att den specialpedagogiska verksamheten i flera avseenden är inkluderande, såsom att elever i behov av särskilt stöd får undervisning utifrån sina behov, framförallt då flera yrkesprofessioner samverkar kring eleven. Blinda elever får möjlighet till kompenserande datorprogram, blinda elever ges goda förebilder då de undervisas av blinda lärare. På några skolor går eleverna kvar i sin ordinarie klass och lärarna ges kompetensutveckling. Studien visar också att utbildningen till viss del inte är inkluderande, t ex måste flertalet av eleverna lämna sin lokala skola för att få en anpassad undervisning och undervisningen bedrivs i särskilda grupper eller skolor som är skild från de övriga eleverna. Dessutom har inte alla elever som är i behov av särskilt stöd tillgång till de specialpedagogiska verksamheter som finns i landet. Det finns flera exempel på att eleverna är socialt accepterade av lärare och elever på skolorna, vilket anses inkluderande. Begränsningen för att skapa en inkluderande skola uppstår i klassrummen då elevernas förutsättningar utgör behov av alternativ undervisning för att eleven ska utvecklas, vilket inte alltid kan tillgodoses. Sett ur ett perspektiv utifrån capability approach visar utbildningen i Tunisien många exempel på att det finns en strävan att utveckla en verksamhet för att utjämna elevers skillnader och att skapa ett utrymme där alla kan utvecklas och bli välmående individer. |
Special Education in Tunisia.pdf
(842.2Kb)
| Från förskola till förskoleklass - Förskollärares uppfattning om dela... |
|
| Waltscheff, Kerstin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien. Resultatet visar att förskollärarna framförallt definierar delaktighet som möjlighet att få påverka och medbestämmande. Pedagogerna anpassar i verksamheten och miljön för att möta variationen av barn och möjliggöra för alla att vara delaktiga i ett inkluderande perspektiv. Som hinder för att främja barns delaktighet anges tiden, men även pedagogernas förutsättningar och förhållningssätt nämns. Resultatet visar också att samtliga förskollärare menar att samverkan mellan verksamheterna är viktig, speciellt med tanke på övergången från förskola till förskoleklass. Ingen av förskollärarna i undersökningen uppfattar att barn i behov av stöd är delaktiga och att deras perspektiv beaktas i den processen, som det är idag. |
Fran forskola till forskoleklass.pdf
(623.5Kb)
| lek är när man leker - en studie om barns berättelse om lek |
|
| Mikaelsson, Anna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstract Syftet med studien var att ta reda på barns tankar om lek. Barns livsvärld består till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process där barns utveckling påverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken är något som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar också om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen. I leken utmanas barnet att klara av saker det inte skulle klara i verkligheten. Där utmanas barnet och det sociala samspelet med andra är det som lockar till att våga. Jag har valt att använda mig av intervju som metod i min undersökning. Det är barn som är undersökningsgrupp och intervjuerna sker i grupper. Jag tolkar resultatet av min studie som att barnen anser leken och samspelet vara viktigast. Barnen menar att för att leken ska bli en lek måste det finnas kamrater att leka med. Det går inte att leka ensam, för barnen är det ingen lek. Leken har en stor betydelse för barnen och min slutsats är att barnen vill tillhöra en gemenskap och dela sina upplevelser med andra. Genom leken får barnen tillgång till varandras förmågor och får möjlighet att tillsammans skapa erfarenhet. Jag har delvis fått svar på mina forskningsfrågor eftersom lek är ett komplext begrepp att ge ett entydigt svar på. Leken har många bottnar och det handlar om olika perspektiv på leken. Men jag anser att jag kommit en liten bit på väg av förståelsen för leken genom min studie och den har fått mig att vilja veta mer. |
klarversionen 29 mars-12.pdf
(576.4Kb)
| "Handledning" ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen |
|
| Ahlqvist, Kerstin : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ”Handledning” ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team. Various aspects of ”coaching” in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. Lärarutbildningen. Fakulteten för lärande och samhälle. Magisterkurs, specialpedagogik. Malmö högskola. Denna studie handlar om synen på handledning i ett tvärprofessionellt team på Barn och ungdomshabiliteringen. Fokus ligger på handledning till barn och familj. Anser de olika yrkesgrupperna att de handleder och vad menar de med begreppet handledning i så fall? Syftet med studien är att tydliggöra och se om det finns teman och en röd tråd i handledningsbegreppet. Forsknings och utvecklingsenheten (Fou) i Malmö har tagit fram ett förslag på hur begreppet handledning ska användas. Anser yrkesgrupperna att vi behöver ett gemensamt begrepp? ICF-CY (International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth) betonar vikten av att ha ett standardiserat språk och struktur. Andersson (2010) ser i sin studie att det är svårt för familjer att förstå habiliteringsarbetet och att habiliteringens verksamhet bär på ett eget yrkesspråk. Resultatet i studien visar att 19 av 23 anser att de handleder. Informanterna tycker att handledning är en lärprocess över tid och att den kan innefatta begrepp som information, instruktion, konsultation och handledning. Delaktighet är en viktig ingrediens i handledningsprocessen anser informanterna. Att öka och tydliggöra delaktigheten är ett mål i habiliteringsarbetet på Barn och ungdomshabiliteringen. |
Magisteruppsats Kerstin Ahlqvist.pdf
(419.2Kb)
| Barn med särskilda rättigheter och inkludering på förskolan |
|
| Guerra Alonso, Mercedes : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Children with special rights and inclusion at the preschool: Special pedagogical interventions in a few Reggio Emilia inspired preschools |
| Swedish abstract: | Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla". |