Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 41
| Tankar kring exkludering i förskola och skola |
|
| Yvonne, Gustavsson; Lina, Lennström (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vi har i vårt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att påverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns ålder, den fysiska miljön samt pedagogers förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där vi har använt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa våra frågeställningar från flera håll och därmed fått en högre validitet. I vår undersökning har vi kommit fram till, att både på förskola och inom skolan ansåg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering. Att barn påverkar varandra genom verbala konversationer, vem man väljer att arbeta med i ett grupparbete eller vem man väljer att leka med kan vara faktorer som leder till exkludering för enskilda barn och elever. Miljön där barn och elever vistas har betydelse för barns sätt att hantera sin dagliga verksamhet och kan bli en faktor som sedan leder till exkludering. Även pedagogers förmåga att läsa av barnens signaler och deras förhållningsätt till barn/elever kan påverka barnet negativt och vidare kan det leda till exkludering. |
-Yvonne.pdf
(654.5Kb)
| Specialpedagogen en resurs att räkna med - Att utveckla matematiken i... |
|
| Andersson, Pia; Yderstedt, Åsa : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I denna studie undersöktes hur specialpedagogens roll som utvecklingsledare kunde användas för att vidareutveckla pedagoger i förskolan rörande språket inom matematiken med leken som metod. Vår metod för studiens genomförande var halvstrukturerade intervjuer. Vi genomförde tio intervjuer med specialpedagoger där sju arbetade i resursteam och tre arbetade direkt i förskolans miljö. Utav den information vi fick ta del av visades bilden av specialpedagoger som innehar många kunskaper för att vidareutveckla det matematiska språket i förskolan med fokus på lek. Vårt resultat visade på varierande förutsättningar i arbetet med att stödja pedagogerna i att nå ett mer medvetet förhållningssätt beroende på specialpedagogers uppdrag från sin arbetsledare och på den aktuella situationen i respektive verksamhet. |
uppsats_11_juni.doc
(287.7Kb)
| Att läsa och skriva med språkstörning som hinder |
|
| Leet, Susanne; Nyqvist, Karin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn med språkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att den språkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ”klartext”, förklara tydligt och säga ”landet Sverige” istället för ”Sverige”. Vi kom också fram till att i stort sett alla barn med språkstörning har läs- och skrivsvårigheter av något slag. |
| Implementering av ett nytt arbetssätt - entreprenöriellt lärande i gy... |
|
| Holmberg, Agneta; Wigerstad, Cecilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstract Holmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssätt – entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan. Implementing a new method – Entrepreneurial learning in upper secondary school. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Studien syfte var att undersöka hur implementeringen av ett nytt arbetssätt, i detta fall entreprenöriellt lärande, genomförs och mottas av ett arbetslag. Vidar syftar vår undersökning till att ta reda på hur skolledare respektive lärare uppfattar att ett sådant arbetssätt påverkar elevernas motivation och möjlighet att nå målen i läroplanen. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av sju personer vilka representerar olika områden inom skolan organisation. Anledningen till vårt val av skola är att rektorsområdet är nybildat och man har för avsikt att utveckla verksamheten mot ett entreprenöriellt lärande som arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar att implementeringsprocessen av ett förändrat arbetssätt är problematisk i en organisation med sedan länge etablerad struktur. Undersökningen visar också att man inom organisationen inte har en gemensam samsyn och tolkning av centrala begrepp. Däremot visar det sig att alla i undersökningsgruppen är överens om att elevernas motivation har goda förutsättningar att öka genom det entreprenöriella lärandet som arbetsmetod. |
Implementeringnyttarbetssatt.pdf
(145.0Kb)
| Inkludering i ett skolperspektiv |
|
| Granström, Anders; Svalin, Johanna (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas. |
| Från språkförskola till förskoleklass och skola - En intervjustudie o... |
|
| Ohlsson, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från en språkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hur övergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens språk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare, förskollärare, lärare, specialpedagog som talpedagog representerade. Resultatet visar att flertalet pedagoger i studien upplever en positiv utveckling hos barnen som kommer från språkförskola till förskoleklass/skola trots de språkliga svårigheter som finns. Hur man arbetar för att stimulera barnens språkutveckling i klasserna varierar. Resultatet visar att ett "överlämnande" till de mottagande skolorna och pedagogerna kan spela en betydande roll i hur man utformar arbetssätt, förhållningssätt och miljö. |
| Några pedagogers uppfattningar om barn med autism och inkludering i f... |
|
| Berggren, Åsa : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssätt gällande inkludering av barn med autism på förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn på inkluderingsbegreppet när det gäller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig på kvalitativa intervjuer som metod, där intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har använts. Specialpedagogen lyfte fram frågan vad inkludering egentligen innebär i praktiken och vikten av delaktighet gällande barn med autism på förskolan. Pedagogerna ansåg enligt resultat från intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gå på möten med olika team som arbetar kring barnet med autism. Då framkom det att i många fall var assistenten som tog ställning och ansvar om barnet skulle vara med på olika planerade aktiviteter. Ett centralt resultat i min studie är att det är av största vikt hur personalen förhåller sig till barnet med autism. Ett förhållningssätt som är av betydelse för hur de övriga barnen på avdelningen skall acceptera och tolerera ett mindre vanligt beteende eller inte. Pedagogerna gav uttryck för att de uppfattade att de andra barnen tyckte det var naturligt och såg inte barnet med autism som något konstigt, skrämmande eller främmande. Detta förhållningssätt påverkar hela gruppen på ett positivt sätt vilket i sin tur leder till en bättre social miljö och lärandeförhållande för alla barn på avdelningen. |
uppsats.pdf
(212.1Kb)
| Läslust och Läsförståelse - ett läsprojekt i skolår 6 och 7 |
|
| Hemström, Marianne; Jonasson, Anna : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta reda på huruvida vi kan öka läslusten och läsförståelsen hos eleverna i år 6 och två år 7 med hjälp av den schemalagda läsningen, 100 minuter i veckan, som sker i lärarledda, genomtänkta grupperingar i vårt läsprojekt. Vi frågade oss om planerad, strukturerad och intensiv läsning ger ökad läslust och läsförståelse i år 6 och två år 7. Om vi genom läsprojektet når de elever som har svag läsförståelse i undersökningsgruppen? För att få reda på detta har vi använt oss av kvantitativa metoder genom att låta eleverna göra läsförståelsetest, samt svara på en enkät före och efter genomförandet av läsprojektet. Resultatet visar att läsförståelsen generellt sett har ökat för de elever som deltagit i läsprojektet. Det har även skett en ökning hos flertalet elever med svag läsförståelse. Däremot påverkades inte elevernas läslust nämnvärt av vårt läsprojekt, förutom hos två av de 74 elever som ingår i undersökningsgruppen. Dessa två elevers markanta minskning av läslusten problematiseras i diskussionen. |
uppsats.pdf
(281.4Kb)
| Arbetsminne och arbetsminnesträning- ur ett klasslärarperspektiv |
|
| Harder, Catherina; Ericsson, Nina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Working memory and training of working memory – from a teacher’s perspective. |
| Swedish abstract: | Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning till begreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också att undersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkat klasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet att undersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis strukturerade frågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i viss grad varit standardiserad. Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäter arbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt till träningen varit väl använd. Resultatet stryker vårt antagande att arbetsminnesträning påverkar klasslärarnas förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet och bidrar till ökad kunskap. |
Uppsats 2 juni.pdf
(124.1Kb)
| Att möta och bemöta - pedagogers bemötande av barn med koncentrations... |
|
| Gotfredsen, Annika; Ottosson, Ann : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vår uppsats är att lyfta fram och få en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvårigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jämförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor, likt intervjufrågor. Undersökningen är kopplad till våra arbetsplatser, då vi hoppas att vår forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom våra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter än skillnader i sättet att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgå ifrån varje barns förutsättningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön. Skolan kom med mer individuella, konkreta lösningar för varje enskild elev medan förskolan svarade mer grupprelaterat. |
Microsoft Word - sista upplagan.pdf
(181.9Kb)
| Mentorssamtalets betydelse för ökad måluppfyllelse/The mentor convers... |
|
| Olsson, Lisbeth : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer. En sammanställning av enkäterna gjordes och redovisades i diagramform. I en del av intervjun med mentorerna fick mentorerna studera och kommentera resultaten från elever och föräldrar. Mentorssamtalen har enlig mentorer, föräldrar och elever stor betydelse för att eleven ska kunna öka sin måluppfyllelse. Det finns genom mentorssamtalen större möjligheter för lärare och elever att skapa goda relationer som ger ökad trygghet i skolan. Eleverna har också större möjlighet att vara mer delaktiga i arbetet att kunna nå målen. Mentorernas ökade kontakt med föräldrarna gör även dem mer delaktiga. Mentorer, föräldrar och elever är eniga i de flesta frågor, även om det finns skillnader i svar i enstaka frågor. Det finns flera goda förslag på utvecklingsmöjligheter för mentorssamtalen enligt mentorer, föräldrar och elever. |
| Pedagogers uppfattningar om lekarbete i förskolan |
|
| Andersson, Jenny : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram. Metoden påverkar barnen så att de känner sig utvalda och speciella och att detta är något bara för dem. De känner sig stolta. Barnen har gemensamt att de inte pratar om det som sker under lekarbetstillfällena med sina kompisar eller övriga pedagoger. |
Peduppfattomlekarbifsk.pdf
(244.3Kb)
| Förskolebarn i språkutvecklande verksamhet - En jämförande studie ur ... |
|
| Jablonska, Margareta; Jönsson, Ann-Christin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med detta arbete är att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med språkstörning på språkförskola och språkavdelning. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med en placering på språkförskola respektive språkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn på en språkförskola respektive språkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krävs för kompetens på en språkförskola respektive språkavdelning? För att undersöka dessa frågeställningar gjorde vi intervjuer med pedagoger på språkförskola och språkavdelning samt observationer av barn på en språkförskola och en språkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna på språkförskolan har skilda åsikter när det gäller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet är inkluderande. Samtidigt ser pedagogerna inte någon möjlighet till ett inkluderat arbetssätt med barn som har grav språkstörning. Det gör däremot pedagogerna på språkavdelningen som inte ser några nackdelar med inkludering, tvärtom påpekar man att samspelet mellan barnen och den sociala kompetensen som barnen utvecklar är grundläggande för deras självkänsla och självförtroende. Språkförskolan befinner sig i närheten av andra förskoleavdelningar, men barnen har ingen kontakt med varandra. På språk avdelningen sker social samvaron spontant Språkförskolan har högre personaltäthet och högre kompetens i personalstyrkan än på språkavdelningen. |
rätt av Barbro.doc
(215.5Kb)
| Motorik och inlärning- Vad anser specialpedagoger om det? |
|
| Andersson, Tina; Fack, Jeanette : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vi ville med vår undersökning ta reda på om specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 – 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband. De specialpedagoger som arbetar med motorisk träning ser oftast ett positivt resultat. I vår undersökning har vi funnit att specialpedagoger med förskollärar – och lågstadielärarutbildning som grundutbildning i större utsträckning anser att motorik har betydelse för inlärning än specialpedagoger med annan grundutbildning. Flera forskare liksom specialpedagogerna i vår undersökning anser att den största vinsten med motorisk träning är att koncentrationsförmågan ökar vilket i sin tur kan gynna inlärningen. |
Motorikochinlarning.pdf
(472.9Kb)
| Trivsel och social utveckling - om fyra 12-åriga pojkar med diagnos A... |
|
| Petersson, Agneta : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades. Pojkarnas huvudansvariga pedagog besvarade ett frågeformulär med öppna frågor. Undersökningsgruppen utgjordes av åtta personer, hälften från vardera skolform. Skolformerna har olika förutsättningar att organisera sin verksamhet utifrån personaltäthet och gruppstorlek. Många sociala kontakter kräver energi och försvårar inlärning. Dagens organisation inom grundskolan, omöjliggör en optimal kunskapsutveckling för elever med ADHD. Tillgängliga vuxna med ett positivt bemötande och förhållningssätt har stor betydelse för den sociala utvecklingen, likaså en anpassning av den fysiska miljön. Elevens tro på den egna förmågan och det egna människovärdet har bättre förutsättningar att utvecklas i särskolan. Den viktigaste trivselfaktorn i skolan för elever med ADHD är att ha kamrater. |
Trivsel och social utveckling.pdf
(257.2Kb)
| Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivs... |
|
| Cederhag, Christine; Svensson, Malin : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2009) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Which methods and tools are useful for students in reading and writing difficulties? |
| Swedish abstract: | Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? |
Ny C-uppsats 100 pdf.pdf
(538.7Kb)
| I begynnelsen var ordet... Pedagogernas möjligheter till språkstimule... |
|
| Jeppsson Blixt, Eva; Rosén, Anette : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim with our study was to examine how the pedagogues describe the language stimulating spirit work in preschool. We also wanted to see what aid pedagogues had the possibility to get from special pedagogues in keeping the spirit of the language stimulating the work. We chose to do a qualitative survey in the form of partly structured interviews with five pedagogues active at different preschools with children in the ages 1-5 years. The result of our study showed that language stimulation stimulates the entire activity and that the pedagogues consider their own attitude and the childrens´ safety as important in the language stimulating work. Pedagogues used a wide range of materials and methods and adjusted the activity in the best possible way according to the level of the children. All pedagogues mean that the language is developed and stimulated in cooperation with others. We concluded that the pedagogues had a very limited possibility to get preventing aid and guidance from a special pedagogue, but all wanted this form of cooperation for a better pedagogical development. |
| Swedish abstract: | Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå. Alla pedagoger menade att språket utvecklas och stimuleras i samspel med andra. Vi bedömde att pedagogerna hade mycket begränsad möjlighet till förebyggande stöd och handledning från specialpedagog men alla önskade denna form av samverkan för en pedagogisk utveckling |
| Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skriv... |
|
| Cederhag, Christine; Svensson, Malin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Which methods and tools are useful for students in reading and writing difficulties? |
| Swedish abstract: | Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? |
Ny C-uppsats 100 pdf.pdf
(538.7Kb)
| Elever i koncentrationssvårigheter årskurs 1-6, Pupils who find it di... |
|
| Jönsson, Monica; Hansson, Tina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen. För att eleverna ska kunna ta till sig teoretiska kunskaper på bästa sätt måste pedagogerna först bygga upp en god relation med mänskligt engagemang. Det ska finnas tydliga instruktioner, gränser och struktur i skolarbetet. Elever ska ha korta mål för att bevara lusten att lära. Specialpedagogen arbetar som ett pedagogiskt stöd för både elever och pedagoger. |
c-uppsats 25 maj 2.pdf
(910.9Kb)
| Bemötandets betydelse för lärandet |
|
| Jönsson, Lars-Gunnar; Nilsson, Cecilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lärandet för barn i behov av särskilt stöd. Vi ville belysa detta från elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av särskilt stöd. Det är våra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrån pedagogens bemötande som låg till grund för studiens resultat. Barnen är mellan 6 och 12 år och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lärandet att bli sedd, att få positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Att vara någon, dvs. att få legitimitet som en viktig person, var enligt våra tolkningar, viktigt. Det stärker såväl självkänslan som självförtroendet. Studien visade att barnen blev sedda och fick uppmärksamhet av pedagogerna. Däremot visade det sig att barnen fick uppmärksamhet när de var sysslolösa eller ”på vift” och de kvalitativa mötena som bekräftade och stärkte barnets självkänsla såg vi överraskande lite av. Flera av de observerade barnen visade sig vara utanför den sociala gemenskapen, flera av dem fick hjälp med skolarbetet utanför klassrummet. Detta kan innebära risk för exkludering. Dessa barn fick därför kämpa på två fronter, sitt lärande och sin sociala status. Eftersom de redan befinner sig i en utsatt situation blir betydelsen av bemötandet synnerligen viktigt. |
Bemotandetsbetydelseforlarandet.pdf
(175.2Kb)
Now showing items 1-20 of 41