Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 41
| Arbetsminne och arbetsminnesträning- ur ett klasslärarperspektiv |
|
| Harder, Catherina; Ericsson, Nina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Working memory and training of working memory – from a teacher’s perspective. |
| Swedish abstract: | Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning till begreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också att undersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkat klasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet att undersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis strukturerade frågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i viss grad varit standardiserad. Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäter arbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt till träningen varit väl använd. Resultatet stryker vårt antagande att arbetsminnesträning påverkar klasslärarnas förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet och bidrar till ökad kunskap. |
Uppsats 2 juni.pdf
(124.1Kb)
| Att läsa och skriva med språkstörning som hinder |
|
| Leet, Susanne; Nyqvist, Karin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn med språkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att den språkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ”klartext”, förklara tydligt och säga ”landet Sverige” istället för ”Sverige”. Vi kom också fram till att i stort sett alla barn med språkstörning har läs- och skrivsvårigheter av något slag. |
| Att läsa skönlitteratur i särskolan- en komplicerad lärande situation |
|
| Sachs, Ulrika : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | By intervjuing three teachers i the school for children with special needs how they are working with books of fiction, i have tryied to anser some quiestions about how teachers looks at theis students capacity to read fiction books, possibilities to learn from eachother and to challenge the students. |
| Swedish abstract: | Genom att intervjua tre lärare som arbetar på särskolan har jag försökt få svar på några frågor angående hur dessa lärare ser på särskoleelevernas kapacitet att läsa skönlitteratur, möjligheter att lära av varandra och att utmana eleverna. |
Uppsats slutversion.pdf
(439.7Kb)
| Att möta och bemöta - pedagogers bemötande av barn med koncentrations... |
|
| Gotfredsen, Annika; Ottosson, Ann : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vår uppsats är att lyfta fram och få en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvårigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jämförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor, likt intervjufrågor. Undersökningen är kopplad till våra arbetsplatser, då vi hoppas att vår forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom våra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter än skillnader i sättet att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgå ifrån varje barns förutsättningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön. Skolan kom med mer individuella, konkreta lösningar för varje enskild elev medan förskolan svarade mer grupprelaterat. |
Microsoft Word - sista upplagan.pdf
(181.9Kb)
| Barn med särskilda rättigheter och inkludering på förskolan |
|
| Guerra Alonso, Mercedes : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Children with special rights and inclusion at the preschool: Special pedagogical interventions in a few Reggio Emilia inspired preschools |
| Swedish abstract: | Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla". |
| Behöver man en diagnos för att få hjälp? |
|
| Grönberg, Anna; Gustafsson, Kerstin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexidiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjälp än de utan. Däremot var det ingen skillnad på vilken typ av hjälp eleverna fick. Pedagogerna var överens om att föräldrarna kan påverka att en dyslexiutredning görs. |
Behöver man en diagnos.pdf
(325.7Kb)
| Bemötandets betydelse för lärandet |
|
| Jönsson, Lars-Gunnar; Nilsson, Cecilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lärandet för barn i behov av särskilt stöd. Vi ville belysa detta från elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av särskilt stöd. Det är våra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrån pedagogens bemötande som låg till grund för studiens resultat. Barnen är mellan 6 och 12 år och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lärandet att bli sedd, att få positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Att vara någon, dvs. att få legitimitet som en viktig person, var enligt våra tolkningar, viktigt. Det stärker såväl självkänslan som självförtroendet. Studien visade att barnen blev sedda och fick uppmärksamhet av pedagogerna. Däremot visade det sig att barnen fick uppmärksamhet när de var sysslolösa eller ”på vift” och de kvalitativa mötena som bekräftade och stärkte barnets självkänsla såg vi överraskande lite av. Flera av de observerade barnen visade sig vara utanför den sociala gemenskapen, flera av dem fick hjälp med skolarbetet utanför klassrummet. Detta kan innebära risk för exkludering. Dessa barn fick därför kämpa på två fronter, sitt lärande och sin sociala status. Eftersom de redan befinner sig i en utsatt situation blir betydelsen av bemötandet synnerligen viktigt. |
Bemotandetsbetydelseforlarandet.pdf
(175.2Kb)
| Bilder av inkludering |
|
| Tonestam, Karin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Images of inclusion A textual analysis of the concept of inclusion in policy documents and educationalists texts dealing with the notion |
| Swedish abstract: | Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet |
| Det kreativa rummet - en studie om den fysiska lärmiljön i förskola o... |
|
| Carlsson, Ann-Kristin; Tenggren, Jenny : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This essay is about the physical indoor environment design and how it affects children’s playing and learning. In our study we have interviewed thirteen pedagogues in two preschools, a Montessori preschool and two public schools. The purpose of this work is to study and illustrate the importance of the environment regarding the children’s playing and learning as well as the pedagogues’ awareness around the physical environment as a tool. As a result of our study we noticed that the pedagogues believe that the physical environment really matters regarding the playing and learning. The pedagogues also agree that the environment should be quiet, harmonic and well thought through. We found that the pedagogues where aware of that the physical environment affects the children’s playing and learning, but that the school facilities could limit their work. In our study we also found that it is difficult to completely substitute a special pedagogue with a good physical environment but a well thought through environment could perhaps decrease the need of special support to certain children with special needs. |
| Swedish abstract: | Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt. Vi bedömde att pedagogerna var medvetna om att den fysiska inomhusmiljön påverkar barnen, men att lokalerna kunde begränsa deras arbete. I vår studie kom det också upp att det är svårt att ersätta en specialpedagog men att man kanske kan underlätta eller minska behovet av speciellt stöd om man tänker igenom inomhusmiljön och ändrar om utifrån barngruppens behov. |
| Elever i koncentrationssvårigheter årskurs 1-6, Pupils who find it di... |
|
| Jönsson, Monica; Hansson, Tina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen. För att eleverna ska kunna ta till sig teoretiska kunskaper på bästa sätt måste pedagogerna först bygga upp en god relation med mänskligt engagemang. Det ska finnas tydliga instruktioner, gränser och struktur i skolarbetet. Elever ska ha korta mål för att bevara lusten att lära. Specialpedagogen arbetar som ett pedagogiskt stöd för både elever och pedagoger. |
c-uppsats 25 maj 2.pdf
(910.9Kb)
| En inkluderande matematikundervisning - Öppna frågeställningars möjli... |
|
| Nyström - Christén, Jesper : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Enligt både nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste åren. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sämst i undersökningen. Just PISA-undersökningen är till stora delar baserad på problemlösning och förståelse, med utgångspunkt av detta har jag lagt fokus på att utveckla inkludering och förståelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgång där jag gått igenom forskning inom matematik men även inkludering, kommunikation. Jag har även tagit del av flera rapporter från skolverket. Jag märkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frågor är näst intill obetydlig. Med detta i åtanke gjorde jag även två stycken intervjuer med pedagoger som arbetar mycket med öppna frågor, här fick jag en bra insikt i tankarna omkring, metodiken samt deras resultat. Som en del av detta utvecklingsarbete har jag gett förslag på hur man kan arbeta med öppna frågor men har även gett mig in på att försöka definiera vad de är för något. Framförallt hur de kan hjälpa till för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Jag tar även upp problem med läroböckerna inom matematiken och hur de hämmar kommunikationen och inkluderingen av elever i dagens undervisning. |
Uppsats Jesper Nyström.pdf
(622.1Kb)
| Från förskola till förskoleklass - Förskollärares uppfattning om dela... |
|
| Waltscheff, Kerstin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien. Resultatet visar att förskollärarna framförallt definierar delaktighet som möjlighet att få påverka och medbestämmande. Pedagogerna anpassar i verksamheten och miljön för att möta variationen av barn och möjliggöra för alla att vara delaktiga i ett inkluderande perspektiv. Som hinder för att främja barns delaktighet anges tiden, men även pedagogernas förutsättningar och förhållningssätt nämns. Resultatet visar också att samtliga förskollärare menar att samverkan mellan verksamheterna är viktig, speciellt med tanke på övergången från förskola till förskoleklass. Ingen av förskollärarna i undersökningen uppfattar att barn i behov av stöd är delaktiga och att deras perspektiv beaktas i den processen, som det är idag. |
Fran forskola till forskoleklass.pdf
(623.5Kb)
| Från språkförskola till förskoleklass och skola - En intervjustudie o... |
|
| Ohlsson, Maria : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från en språkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hur övergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens språk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare, förskollärare, lärare, specialpedagog som talpedagog representerade. Resultatet visar att flertalet pedagoger i studien upplever en positiv utveckling hos barnen som kommer från språkförskola till förskoleklass/skola trots de språkliga svårigheter som finns. Hur man arbetar för att stimulera barnens språkutveckling i klasserna varierar. Resultatet visar att ett "överlämnande" till de mottagande skolorna och pedagogerna kan spela en betydande roll i hur man utformar arbetssätt, förhållningssätt och miljö. |
| Förskolebarn i språkutvecklande verksamhet - En jämförande studie ur ... |
|
| Jablonska, Margareta; Jönsson, Ann-Christin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med detta arbete är att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med språkstörning på språkförskola och språkavdelning. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med en placering på språkförskola respektive språkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn på en språkförskola respektive språkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krävs för kompetens på en språkförskola respektive språkavdelning? För att undersöka dessa frågeställningar gjorde vi intervjuer med pedagoger på språkförskola och språkavdelning samt observationer av barn på en språkförskola och en språkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna på språkförskolan har skilda åsikter när det gäller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet är inkluderande. Samtidigt ser pedagogerna inte någon möjlighet till ett inkluderat arbetssätt med barn som har grav språkstörning. Det gör däremot pedagogerna på språkavdelningen som inte ser några nackdelar med inkludering, tvärtom påpekar man att samspelet mellan barnen och den sociala kompetensen som barnen utvecklar är grundläggande för deras självkänsla och självförtroende. Språkförskolan befinner sig i närheten av andra förskoleavdelningar, men barnen har ingen kontakt med varandra. På språk avdelningen sker social samvaron spontant Språkförskolan har högre personaltäthet och högre kompetens i personalstyrkan än på språkavdelningen. |
rätt av Barbro.doc
(215.5Kb)
| Grafisk Alternativ Kompletterande Kommunikation som ett verktyg för l... |
|
| Fransson, Carina; Ottosson, Helene : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | In this essay, we have assessed the importance of Graphic AAC as a tool for learning.The purpose of our qualitative interviews was to investigate pedagogues different approach, their knowledge and use of AAC.We also wanted to examine whether the children could retell a fairy tail. Children at a daycare and in a preschool had to listen to a fairy tail.One group listened to the fairy tail with the help of images and the other group only listened to the fairy tail.The results of our investigation shows, that the pedagogues we interviewed have different experiences from their work with children and a consious approach working with language. The reults from our study of children shows, that those who were listening to the fairy tail with help of images could retell the fairy tail to a greater extent. |
| Swedish abstract: | I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande. Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk. Resultatet från vår studie av barnen visar att de som fick lyssna på sagan med stöd av bilder kunde återberätta sagan i något större utsträckning. |
GrafiskAKK.pdf
(919.6Kb)
| Implementering av ett nytt arbetssätt - entreprenöriellt lärande i gy... |
|
| Holmberg, Agneta; Wigerstad, Cecilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstract Holmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssätt – entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan. Implementing a new method – Entrepreneurial learning in upper secondary school. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Studien syfte var att undersöka hur implementeringen av ett nytt arbetssätt, i detta fall entreprenöriellt lärande, genomförs och mottas av ett arbetslag. Vidar syftar vår undersökning till att ta reda på hur skolledare respektive lärare uppfattar att ett sådant arbetssätt påverkar elevernas motivation och möjlighet att nå målen i läroplanen. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av sju personer vilka representerar olika områden inom skolan organisation. Anledningen till vårt val av skola är att rektorsområdet är nybildat och man har för avsikt att utveckla verksamheten mot ett entreprenöriellt lärande som arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar att implementeringsprocessen av ett förändrat arbetssätt är problematisk i en organisation med sedan länge etablerad struktur. Undersökningen visar också att man inom organisationen inte har en gemensam samsyn och tolkning av centrala begrepp. Däremot visar det sig att alla i undersökningsgruppen är överens om att elevernas motivation har goda förutsättningar att öka genom det entreprenöriella lärandet som arbetsmetod. |
Implementeringnyttarbetssatt.pdf
(145.0Kb)
| Inkludering i ett skolperspektiv |
|
| Granström, Anders; Svalin, Johanna (2008) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas. |
| Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårig... |
|
| Bauer, Petra; Johansson, Petra : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school – Teachers’ thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ”förskola för alla” . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes i två kommuner med olika social karaktär. Åtta förskollärare valdes ut för att delta i intervjuerna. Utifrån resultatet i intervjuerna gjordes sedan en enkät. Denna delades ut på 18 förskoleavdelningar där samtliga pedagoger svarade. Resultat I vår undersökning kan vi se att begreppet inkludering inte är förankrat hos pedagogerna. Vi får ändå uppfattningen att det finns en vilja att arbeta utifrån ett inkluderande perspektiv, men att man inte har orden och förutsättningarna för det. Vi har i vår studie kommit fram till två avgörande faktorer som påverkar utsikterna med att skapa en inkluderande verksamhet och de rör pedagogens roll och barngruppens storlek. Tiden för diskussion och reflektion har stor betydelse för hur pedagogerna upplever sin roll, samt sina möjligheter att planera och organisera verksamheten. Behovet av att använda sig av exkluderande lösningar finns, även om pedagogerna inte gärna talar i dessa termer. Vi har även kunnat se att man upplever att det finns tillfällen när denna form av lösning kan komma att gynna både det individuella barnet och gruppen. |
Inkluderi...pdf
(792.9Kb)
| I begynnelsen var ordet... Pedagogernas möjligheter till språkstimule... |
|
| Jeppsson Blixt, Eva; Rosén, Anette : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim with our study was to examine how the pedagogues describe the language stimulating spirit work in preschool. We also wanted to see what aid pedagogues had the possibility to get from special pedagogues in keeping the spirit of the language stimulating the work. We chose to do a qualitative survey in the form of partly structured interviews with five pedagogues active at different preschools with children in the ages 1-5 years. The result of our study showed that language stimulation stimulates the entire activity and that the pedagogues consider their own attitude and the childrens´ safety as important in the language stimulating work. Pedagogues used a wide range of materials and methods and adjusted the activity in the best possible way according to the level of the children. All pedagogues mean that the language is developed and stimulated in cooperation with others. We concluded that the pedagogues had a very limited possibility to get preventing aid and guidance from a special pedagogue, but all wanted this form of cooperation for a better pedagogical development. |
| Swedish abstract: | Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå. Alla pedagoger menade att språket utvecklas och stimuleras i samspel med andra. Vi bedömde att pedagogerna hade mycket begränsad möjlighet till förebyggande stöd och handledning från specialpedagog men alla önskade denna form av samverkan för en pedagogisk utveckling |
| KOMET KOmmunikationsMETod Ett program för förskolan |
|
| Brusberg, Annika; Johansson, Jennie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar på att pedagogernas upplevelse av metoden är genomgående positiv men med en viss tveksamhet kring användandet av belöningssystem. |
Komet 6 april - Kopia.pdf
(268.0Kb)
Now showing items 1-20 of 41