Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Student Essays / Påbyggnadsprogram för tandhygienister i oral hälsa by Issue Date
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Student Essays / Påbyggnadsprogram för tandhygienister i oral hälsa by Issue Date
Now showing items 1-6 of 6
-
Lokal antibiotika vid behandling av kronisk parodontit hos vuxna - en... 
Stagnér, Kerstin : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2007) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlägsna biofilm från tandytan genom mekanisk infektionskontroll och därmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmåga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillägg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling är att den verksamma substansen kan appliceras lokalt där den är tänkt att ha en effekt och en allmän påverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats på olika sätt och med olika förutsättningar. Studier har visat på varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fästenivå. Syftet med den här litteraturstudien är att sammanfatta forskning som utförts under senare år inom området lokal antibiotikabehandling av kronisk parodontit hos vuxna. Frågeställningen var: medför tilläggsbehandling med lokal antibiotika att det kliniska behandlingsresultatet förbättras? En litteratursökning utfördes i februari 2007 och 15 artiklar matchade syftet och inklusionskriterierna. Resultatet av litteraturstudien visade att ett fåtal studier rapporterade att lokal antibiotikabehandling kan ge en viss tilläggseffekt hos vuxna rökande individer med svårbehandlad kronisk parodontit. Slutsatser är dock svåra att dra av materialet i den här litteraturstudien på grund av att det är stora skillnader avseende design och behandlingsresultat. 
AbstractStagner.pdf
(176.8Kb)
uppsats_rev.pdf
(485.9Kb)
UppsatsStagner.pdf
(257.8Kb)
-
Kan Motiverande samtal användas inom tandvården? En litteraturstudie.
Karlsson, Maja; Koren, Anamarija : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en utbredd metod som används vid exempelvis drogberoende, viktminskning och diabetes för att uppnå varaktiga beteendeförändringar. Sådana här beteendeförändringar är önskvärda även inom tandvården, och syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka om motiverande samtal kan användas inom vårt område. Sökning i databaserna PubMed, PsycINFO via CSA och Cochrane library resulterade i sex relevanta artiklar: tre av dessa redogjorde för kariesprevention hos små barn, två behandlade rökavvänjning och en av artiklarna studerade tandvårdsutnyttjande. Analys av artiklarna indikerar att MI kan ha en ökad kariespreventiv effekt jämfört med traditionell munhälsoinformation, men angående metodens effekt på rökavvänjning och tandvårdsutnyttjande kan dock inga slutsatser dras. Vår litteraturstudie visar en tendens mot att MI kan fungera bättre än traditionell munhälsoinformation men fler studier behövs inom ämnet oral hälsa.
c-uppsats Motiverande samtal.pdf
(363.5Kb)
-
Developing metacognitive awareness - a modified model of a PBL-tutorial
Gassner, Lina : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) bachelor
STUDENT ESSAY
English abstract: In order for students to become good self-directed learners, an awareness of one’s own learning process and studying strategies is essential. The aim of this paper is to describe a project –and the results of it - where a modified model of a problem-based learning (PBL) tutorial is used, a project launched to develop students’ metacognitive awareness and improve the quality of their tutorials. Dental hygiene students and their tutors at the faculty of Odontology, Malmö University participated in the project which meant that the students worked independently during the first PBL-session with the tutor only paying a few short visits to the group. At these visits, the students presented their problems, hypotheses and objectives with the purpose to create an opportunity of primarily reviewing and reflecting but also getting feed-back from the tutor. The tutor was present throughout the second PBL-session. This model was alternated with and compared to the traditional “Malmö model” in which the tutor participates throughout both PBL-sessions. The project was evaluated through interviews. A Metacognitive Awareness Inventory (MAI) was filled in before and after the project. Results for the MAI show a significant increase in metacognitive awareness. In the interviews, students state that they participated in the PBL-session to a greater extent and had more spontaneous discussions without the tutor, but also that they felt a lack of security and sometimes interrupted by the visits from the tutor.
UppsatsGassner.pdf
(254.2Kb)
-
Tandskador hos barn och unga vuxna i samband med idrott - En litterat...
Helmstad, Amanda; Nabil, Sara : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2011) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syftet med studien var att beskriva prevalensen och typerna av tandskador hos barn och unga vuxna i samband med idrott. Målet var också att beskriva olika typer av tandskydd samt undersöka kunskapen gällande tandskyddens skadeförebyggande effekt hos idrottsutövare, föräldrar och tränare. Dessutom syftade studien till att redogöra för skadeförsäkringar gällande idrottsrelaterade tandskador. Studien inriktade sig på barn och unga vuxna idrottare och bygger på en litteratursökning i PubMed. Litteratursökningen har bestått av fyra skilda sökningar. Dessutom användes Folksams och Riksidrottsförbundets hemsidor. En aktuell artikel från Tandläkartidningen har också hjälpt oss att besvara våra frågeställningar. Frågor som arbetet syftar till att besvara är: 1. Vilka är de vanligaste typerna av tandskador i samband med olika idrotter och i vilka åldrar inträffar dessa? 2. Vilka tandskydd finns idag och vilken kunskap om tandskyddens skadeförebyggande effekt finns hos idrottsutövare, föräldrar och tränare? 3. Vilka typer av skadeförsäkringar finns det i samband med idrott? Frekvensen av sportrelaterade tandskador varierar beroende på vilken åldersgrupp man studerat. Den vanligaste tandskadan i samband med idrott var okomplicerad kronfraktur. De idrottsrelaterade tandskadorna var vanligare hos män än hos kvinnor. De mest skadefrekventa sporterna var de med tät kroppskontakt och där man använde klubbor. Trots att kunskapen om tandskydd var ganska hög, så var användningen låg inom de flesta idrotterna. Försäkringsbolaget Folksam försäkrar cirka 50 olika idrottsförbund. Dessutom försäkrar de alla barn under skoltid. I vissa kommuner har man också en tilläggsförsäkring som försäkrar barn även under fritiden. Det behövs fler studier inom attityd till tandskydd. Dessutom behöver tandskydden utvecklas och få en förbättrad funktion och acceptans. Idrottsutövare måste få bättre ekonomiska möjligheter för att kunna skaffa sig dem. -
Munhälsobeteende och kontrolluppfattning - en litteraturstudie med fo...
Östergård, Gun-Britt : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2011) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Parodontit är en kronisk sjukdom som kräver en hög grad av egeninsats av patienten vilket gör att tandvården kan behöva kunskaper om beteendeförändringar. Hälsobeteende kan påverkas av individens kontrolluppfattning om sin sjukdom. En teori som beskriver människors uppfattning om var de förlägger kontrollen för sin hälsa är Health Locus of Control (LOC). Syfte: att undersöka om LOC har någon betydelse för 1) munhälsobeteende, vilket innefattade patientens egenvård och tandvårdsregelbundenhet samt 2) om någon av dessa studier visade att LOC kunde förändras genom en intervention. Material och Metod: Litteratursökning gjordes i databasen PubMed där 21 artiklar valdes ut. Resultat: De studier som funnit ett samband mellan LOC och munhälsobeteende är få till antalet och är utförda på deltagare med olika bakgrundsfaktorer och med olika skalor och dimensioner, vilket försvårar en jämförelse. I den mån man funnit samband med LOC och munhälsobeteende har ”chance” LOC och ”betydelsefulla andra” LOC haft samband med en sämre egenvård och ”intern” LOC haft samband med en bättre egenvård och högre frekvens av tandvårdsbesök. Ingen studie har kunnat påvisa att LOC kan förändras genom ett interventionsprogram. Diskussion: Att endast mäta en kontrollkomponent, som exempelvis LOC, verkar inte ge tillräcklig information, men kontrollbegreppet som helhet kan vara av betydelse när man vill undersöka munhälsobeteende. Det kan också vara värt att undersöka om individer med olika LOC bör få egenvårdsråd framfört på olika sätt. Förslagsvis bör man undersöka om man ska skilja på ”allmän” LOC och ”tandhälso” LOC beroende på om man ska mäta biologi (parodontit) respektive beteende (egenvård).
Kandidatuppsats Gun-Britt Ostergard.pdf
(157.5Kb)
-
Att utforma en enkät - angående tandhygienistens psykosociala arbetsm...
Clarence, Emily; Göransson, Charlotte : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2011) bachelor
STUDENT ESSAY
English abstract: Psychosocial factors characterize everything that does not concern physical circumstances at a workplace. A good psychosocial work environment is exemplified by good relations with colleagues and the possibility of taking responsibility and making decisions. The information regarding the dental hygienist psychosocial work environment is insufficient. The aim of this study is therefore to develop and design a questionnaire within the given subject. The questionnaire will be based on established questions in the Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. The questionnaire will then be tested in a pilot study. The pilot study will present the respondents comments on the questionnaire, in terms of its content and presentation. Results show that the questions in COPSOQ contain some weaknesses regarding formulation and meaning. For the survey as a whole, both advantages and disadvantages were encountered. It is therefore concluded that the questionnaire for any future purpose should be reworked and refined before application. Swedish abstract: Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie. Efter utförd pilotstudie redovisas respondenternas kommentarer på enkätens innehåll och disposition. Resultatet visar att frågorna i COPSOQ innehåller en del svagheter vad avser formulering och innebörd. För enkäten som helhet har både fördelar och nackdelar påträffats. Slutsatsen blir därför att enkäten inför eventuellt framtida ändamål bör bearbetas och förtydligas innan den realiseras.
Now showing items 1-6 of 6