Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Browsing Student Essays / Tandteknikerutbildning by Issue Date
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Browsing Student Essays / Tandteknikerutbildning by Issue Date
Now showing items 1-12 of 12
-
Marginal missfärgning hos ett adhesivt resincement jämfört med två sj... 
Ivarsson, Ida; Bigge, Inna : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) STUDENT ESSAY 
Swedish abstract: Sammanfattning Inledning: Det finns olika helkeramiska material på marknaden idag. En av dessa materialgrupper är glaskeramer som framställs genom pressgjutningsteknik. För att öka frakturresistensen hos dessa keramer cementeras de med adhesiv cementeringsteknik. Genom etsning och silanisering av keramytan skapas mikromekanisk och kemisk bidning mellan keram och cement. Risken för missfärgning av cementskarven beror på ett flertal faktorer, däribland bindningsstyrka, cementskarvens tjocklek samt cementets abrasionsresistens och löslighet i munvätskor. De adhesiva cementen är mycket teknikkänsliga. År 2002 introducerades de självadhesiva cementen genom RelyX™ Unicem. Dessa cement är lättanvända eftersom det inte krävs någon förbehandling av tandytan. Hur dessa cement påverkas estetiskt över tid är emellertid inte känt, särskilt beträffande missfärgningsgrad. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra den marginala missfärgningsgraden hos ett konventionellt resinbaserat cement (Variolink® II) med ett mer välbeprövat självadhesivt cement (RelyXTM Unicem) och ett nyare självadhesivt cement (G-CemTM). Material och metod: 36 cylindrar framställdes i IPS Empress® Esthetic och delades in i 6 grupper. Grupp 1 cementerades med Variolink® II, grupp 2 cementerades med RelyXTM Unicem och grupp 3-6 cementerades med G-CemTM. Grupp 1, 3 och 5 cementerades med överskott som härdades fullständigt. Vid cementering av grupp 2, 4 och 6 avlägsnades cementöverskotten med scaler innan sluthärdning. Efter cementering slipades överskotten bort och ytan polerades. Grupp 1-4 etsades och silaniserades. I grupp 5-6 uteslöts etsning och silanisering. Provkropparna termocyklades och därefter pigmentbehandlades de med kaffe och vin. Vid kontroll av missfärgningsgrad bedömdes cementskarven med följande kriterier: Obetydlig, knappt märkbar missfärgning, tydlig missfärgning samt mycket tydlig missfärgning. Totalt 10 personer gjorde var för sig enskilda bedömningar av samtliga provkroppars missfärgningsgrad. Resultat: Grupp 1 som cementerats med Variolink® II visade inga tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 2 som cementerades med RelyXTM Unicem visade tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 3-5 som cementerades med G-CemTM visade tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 6 som cementerades med G-CemTM visade mycket tydliga missfärgningar av cementspalten. Slutsats: Vid cementering av Empress® Esthetic ger Variolink® II mindre marginal missfärgning än RelyX™ Unicem och G-Cem™. Glaskeramer bör etsas och silaniseras innan cementering. 
Marginal missfärgning FÖS 1.pdf
(1.836Mb)
-
Effekten av lågtemperatursdegradering på Y-TZP som framställts med tv...
Sakihama Laos, Ricardo : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) bachelor
STUDENT ESSAY
English abstract: Today There are several manufacturer of yttria stabilized polycrystalline tetragonal zirconia(Y-TZP), that is an oxide ceramic which is used in the dental branch. In the production of Y-TZP is used two different pressing techniques, Cold isostatic pressing (CIP) and Hot isostatic pressing (HIP). Nevertheless there are few studies that compares the fabrication of Y-TZP using both techniques and how low temperature degradation (LTD)influence the material properties of Y-TZP. Swedish abstract: Det finns ett flertal fabrikanter som är inriktade på framställning av yttria-stabiliserad tetragonal polykristallin zirkoniumdioxid (Y-TZP), som är en oxidkeram som används inom dentalbranschen. Vid framställning av Y-TZP används huvudsakligen två pressningstekniker, kall isostatisk pressning (CIP) eller het isostatisk pressning (HIP). Det finns dock få materialstudier som jämför egenskaperna hos Y-TZP som framställts genom de två teknikerna och hur artificiellt åldrande påverkar de mekaniska egenskaperna.
Slutversion.pdf
(586.6Kb)
-
Betydelsen av patientinformation och kommunikation mellan tandvårdste...
Bill, Ida : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) bachelor
STUDENT ESSAY
Slutligt FÖS Ida Bill 2009.pdf
(214.9Kb)
-
Avverkningsgrad och ytstruktur på titan vid bearbetning av olika hård...
Christiansson, Fredrik : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) STUDENT ESSAY
-
En jämförande in-vitro studie av den vertikala cementspalten hos fyra...
Jönsson, David; Mouhsen, Alaa : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Inledning: För att uppnå ett kliniskt optimalt slutresultat för dentala ersättningar inom den fasta protetiken är passformen en av de viktigaste aspekterna. Detta för att ersättningarna ska kunna vara kliniskt acceptabla och fungera i patientens mun samt att de rent materialtekniskt ska kunna fungera i ett långtidsperspektiv. Syfte: Syftet med den här in-vitro studien var att:• Jämföra den vertikala passformen samt kantanslutningen på fyra olika framställningsmetoder för en 3-leds bro i CoCr-legering och komma fram till vilken framställningsmetod som har den bästa passformen. • Komma fram till vid vilken del av bron den sämsta respektive den bästa passformen infinner sig. Material och metod: 32 provkroppar framställdes. Dessa bestod av 3-leds broar gjorda i CoCr-legeringar med likartad sammansättning. De 32 provkropparna delades in i 4 olika grupper så att man fick 8 individer i varje grupp. Grupperna representerades av de olika framställningsmetoderna som broarna togs fram i. Dessa olika metoder bestod av; traditionellt manuell vaxning (grupp MV) enligt lost-wax-metoden, fräst vax (grupp FV) som sedan bäddades in och göts, fräst CoCr (grupp FCC) samt slutligen lasersintrat CoCr (grupp LSCC). Resultat: Bäst passform baserat på medelvärden av diskrepansen för samtliga punkter hade grupp LSCC följt av grupperna FV, MV samt FCC. En statistisk jämförelse med one-way ANOVA, Tukey’s test visade att mellan de olika framställningsmetoderna fanns endast signifikant skillnad mellan grupperna FCC och LSCC. En regressionsanalys visade att det fanns signifikant skillnad inom de respektive parametrarna, framställningsmetod, tandval, lägesposition och mätpunkt. Slutsats: Med begränsningarna i föreliggande in-vitro studie kan mot bakgrund av resultatet följande slutsatser dras: • Bäst passform uppvisade grupp LSCC följt av FV, MV och FCC. • Bäst passform på båda stödleden inom samtliga grupper innefann sig längst de axiala väggarna samt i den djupaste chamfer-delen på preparationen. Sämsta passformen påvisades ocklusalt på samtliga led.
Fös VT 2009 - David & Alaa.pdf
(1.480Mb)
-
Kommunikation mellan tandtekniskt laboratorium och tandläkarklinik
Henriksson, Daniel; Hannesson, Eggert : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2009) STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandläkare och tandtekniker att använda sig av i deras dagliga arbete med varandra. Förutsättningarna är stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandläkare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation är ett måste om tandteknikern skall kunna tillverka ersättningar av god kvalitet. Många tandtekniker är ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahåller. Även om kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker har blivit bättre och att tandteknikern har fått en mer jämbördig status med tandläkaren så kvarstår fortfarande brister i kommunikationen. Några av frågorna som uppstår är: Vad kan man göra för att få tandvårdsteamet att förstå, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevärt förbättrad kommunikation? Kan man standardisera arbetsordern på något sätt, och att detta tillsammans med en bra undervisning på tandvårdshögskolorna, leder till förbättrad kommunikation? Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker är, från tandteknikers synvinkel med fokus på arbetsordern. Vi vill undersöka hur kommunikationen sker mellan tandläkare och tandtekniker. Målet är att skapa en bättre förståelse för hur viktig kommunikationen är mellan tandläkare och tandtekniker och hur den kan förbättras. Tandtekniker upplever generellt att kommunikationen kan förbättras mellan tandtekniker och tandläkare, även om den har förändrats positivt under senare år på grund av den tekniska utvecklingen och bättre utbildning hos såväl tandläkare som tandtekniker. Tandtekniker är positivt inställda till en standardisering av arbetsordern och tror att kommunikationen skulle påverkas positivt av en sådan praktisk metod. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer. Intervjuformulär togs fram med relevanta frågor om ämnet vi belyser. Frågorna kan delas in i tre kategorier, dessa är: generell kommunikation med tandläkaren, kommunikation via arbetsordern och hur kommunikationen kan förbättras. Svaren som intervjuerna gav styrker hypotesen att kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker är bra men att det finns mer att önska. Samtliga intervjupersoner tycker att de har en bra kommunikation med sina kunder och att ett långt samarbete stärker kommunikationen mellan tandtekniker och deras kunder. Även den tekniska utvecklingen och dagens utbildning bidrar till underlättad kommunikation. Bristen på kommunikation beror främst på tidspress och att tandtekniker och tandläkare tar för mycket för givet på laboratorier och kliniker. Okunskap om hur man fyller i arbetsordern korrekt och att mycket information går via tredje part tror intervjupersonerna är en bidragande faktor till de kommunikationsproblem som de upplever. En standardiserad arbetsorder skulle underlätta kommunikationen och missförstånd skulle kunna undvikas mellan parterna. Dock har många tandtekniker idag en individuell arbetsorder för sin verksamhet vilket kan göra det svårt att skapa en arbetsorder som på ett effektivt sätt skulle kunna användas på laboratorium runt om i landet. -
Ytbehandlat protesbasmaterial - Ytförändringar av plasmabehandlad och...
Noltorp, Maria; Åkesson, Marie : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2010) STUDENT ESSAY
ÅkessonNoltorp FÖS 2010 orginal.pdf
(1.620Mb)
-
Forskningen kring flexibla partialproteser- En litteraturöversikt och...
Bladh, Terese; Larsson, Elin : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2010) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Dagens litteratur innehåller mycket åsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning av flexibla partialproteser finns inte mycket material om dem. Följande frågeställningar skulle i denna studie besvaras med hjälp av en litteraturöversikt och en enkätmodell: 1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser? 2. I vilket sammanhang och varför används de flexibla partialproteserna? En systematisk litteratursökning gjordes på databasen PubMed. 26 artiklar som behandlade olika aspekter av partialproteser i polymer användes i litteraturöversikten. En enkätmodell togs fram med ett informationsbrev och en enkät med sju frågor. En pilotstudie genomfördes där fyra tandläkare på Tandvårdshögskolan i Malmö fick kommentera eventuella oklarheter med enkäten. Tandläkaren har ett ansvar gentemot sin patient vid utlämningen av en flexibel partialprotes. Det krävs kunskap av tandläkaren om hur flexibla partialproteser används och fungerar. Patienten måste ha god munhygien och göra regelbundna återbesök. Flexibla partialproteser kan fungera bra, men kan orsaka stor skada om de används på fel sätt av både patient och tandläkare. Kanske har flexibla partialproteser fått dåligt rykte på grund av att de utformats på fel sätt och använts av personer som inte har klarat av dem. I första hand verkar de erbjudas på grund av att de många gånger är billigare. Fler studier där man jämför konventionella och flexibla partialproteser ur olika aspekter behövs. Även svensk forskning saknas. Kanske kan enkätmodellen i denna studie utgöra en början på vidare forskning inom området.
ElinL&TereseBFÖSvt-10.pdf
(648.9Kb)
-
Effekten av värmebehandlat silan på bindningsstyrkan mellan en litium...
Lewin, Ingela; Rydberg, Sara : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2011) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Vid adhesiv cementering, så kallad bonding, rekommenderar fabrikanter att glaskeramers cementeringsyta etsas innan applicering av silan. Att värmebehandla silan med respektive utan etsning, har i tidigare studier visat en höjning av bindningsstyrkan mellan olika material. Den litiumdisilikatbaserade glaskeramen IPS e.max® Press har funnits på marknaden sedan 2005 och få studier har gjorts på ytbehandlingar och dess effekter på materialet och bindningen till olika material. Syftet: att undersöka om ytbehandling med värmebehandlat silan ger en högre bindningsstyrka till adhesivt cement hos en litiumdisilikatbaserad glaskeram, jämfört med kombinationen etsning och silanisering. Material och metod: 12 litiumdisilikatbaserade keramiska block pressades. Blocken delades parvis in i sex grupper och ytbehandlades med etsmedel och/eller silan med eventuell påföljande värmebehandling. Blocken cementerades samman varpå mikrostavar sektionerades fram, som sedan termocyklades. 10 provkroppar ur varje grupp valdes ut för ett microtensile bond strength test. Frakturytorna bedömdes i mikroskop. Resultaten analyserades med one-way ANOVA, Tukey’s test samt Student’s t-test. Resultat: Resultaten visar ingen signifikans i bindningsstyrka mellan enskilda grupper oavsett ytbehandling. En statistisk signifikant skillnad (p=0,047) finns mellan grupperna med ytbehandlingen icke-etsad respektive etsad. Högsta medelvärdet uppmäter de etsade grupperna. Mellan de värmebehandlade grupperna, oavsett temperatur, uppmättes ingen statistisk signifikant skillnad på bindningsstyrkan. En höjning av temperaturen visar en numerisk ökning av medelvärdet. Slutsats: En låg signifikans kan utläsas mellan de icke-etsade och de etsade grupperna, där de etsade visar högre bindningsstyrka. Resultatet mellan grupperna gällande medelvärdet av bindningsstyrka och värmebehandling är ej av statistisk signifikans tillika jämförelse av grupper oavsett ytbehandling.
2011 Ingela Lewin och Sara Rydberg.pdf
(659.6Kb)
-
Dentala kompositmaterials inverkan på närliggande celler.
Nikolovska, Emilia; Rivera, Maria : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2011) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Inledning Implantatbehandlingar har blivit allt vanligare och material som associeras med implantat är oftast dentalt titan och dentala keramer. Även kompositmaterial förknippas ibland med implantat. Det är inte helt ovanligt att kompositmaterial förekommer vid submukösa implantatbehandlingar och få studier är hittills gjorda på kompositmaterials cytotoxiska påverkan på omkringliggande vävnad. Material och metod Sammanlagt tillverkades 24 stycken provkroppar till studien av två kompositmaterial (Crea.lign och SinfonyTM) och ett fältspatsporslin (Noritake). Tre provkroppar av varje material ytanalyserades med hjälp av optisk interferometri. En provkropp av varje material användes till pilotstudien och resterande provkroppar utsattes för två olika cellodlingsmetoder: Live/dead-metod och FISH-fluorescence in situ hybridization. Orala bakterier som användes i studien var Streptococcus oralis, Fusobacterium nucleatum och Actinomyses naeslundii, vilka odlades i en respektive sju dagar. Samtliga provkroppar autoklaverades före cellodlingen. Cellerna analyserades i mikroskop och värdena som framkom omvandlades till diagram och 3D-bilder. Resultaten jämfördes genom en statistisk analys med hjälp av two-way ANOVA, där signifikansnivån sattes till p=0,05. Resultat Samtliga celler var vid liv på samtliga provkroppsytor efter en respektive sju dagars cellodling, och en signifikant skillnad förelåg i % yttäckning av celler på provkropparna. Fältspatsporslin uppvisade en signifikant lägre yttäckning av celler med FISH-metoden, i jämförelse med kompositmaterialen. Med avseende på biofilmen, kunde det konstateras att detachment (lossning av celler från ytan) förelåg på samtliga provkroppar efter sju dagars cellodling. Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka (a) tre olika bakteriearters adhesion och koloniseringsförmåga (b) på fältspatsporslin och två olika kompositmaterial, materialens toxiska påverkan på de olika bakterierna samt (c) om materialens ytstruktur påverkar bakteriernas adhesion.
fös inför tryckning.pdf
(776.2Kb)
-
Förhållandet mellan tandfärg och hur människors karaktärsdrag uppfatt...
Abdallah, Al-Binni; Caroline, Strandberg : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2011) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Inledning: Att skönhet och attraktivitet ger fördelar i livet har bekräftats i många studier. Tänderna är en bidragande faktor till hur människor bedömer varandra. Vita tänder föredras i många fall och missfärgade tänder är minst önskvärt. En studie visar att endast skillnader i tändernas utseende kan påverka hur vi uppfattar en annan människa och vackrare tänder kan få en person att uppfattas som mer intelligent och mer framgångsrik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i bedömningen av personlighetsdrag utifrån ett blekt, ett missfärgat och ett omanipulerat bett, samt jämföra resultatet mellan hur tandläkarstudenter i Sverige och Sri Lanka bedömer detta. Material och metod: Ett fotografi på en man och en kvinna manipulerades till tre olika utseenden: Blekt, omanipulerat och missfärgat. En enkät för att mäta karaktärsdrag utformades. Enkäten, ett fotografi av sex möjliga och ett informationsblad delades ut till totalt 126 tandläkarstudenter på respektive universitet. Resultat: Signifikanta skillnader fanns i Sverige mellan kvinnan med det blekta bettet och kvinnan med det missfärgade bettet. I Sri Lanka fanns en signifikant skillnad mellan det omanipulerade bettet på kvinnan och det missfärgade bettet på kvinnan. Slutsats: Det fanns ingen signifikant skillnad mellan Sverige och Sri Lanka på hur bilderna bedömdes. Inom länderna fanns dock signifikanta skillnader på hur studenterna tolkade karaktärsdragen på de olika bilderna. I Sverige bedömdes det blekta bettet som mest positivt och det missfärgade som mest negativt. I Sri Lanka bedömdes det omanipulerade bettet som mest positivt och det missfärgade som mest negativt.
Fosny1.pdf
(613.1Kb)
-
Hållfasthet på lagat protesbasmaterial. Termoplast och varmpolymeris...
Billsten, Marie; Tudor, Eva : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2012) bachelor
STUDENT ESSAY
Swedish abstract: Syfte och nollhypotes: Syftet med föreliggande studie är att testa hållfastheten hos lagat varmpolymeriserad PMMA och termoplast med och utan monomervätning av ytorna som sammanfogas. Samt jämföra termoplast lagad med kallpolymeriserad PMMA och termoplast lagad med tillhörande lagningsmaterial. Nollhypotesen är att det inte finns en signifikant skillnad mellan material och tekniker. Material och metod: 30 stycken provkroppar i varmpolymeriserad PMMA och 40 stycken provkroppar i termoplast tillverkades. Varje grupp bestod utav 10 provkroppar. Som lagningsmaterial användes kallpolymeriserad PMMA och termoplasts egna lagningsmaterial. Provkropparna kapades och kanten fasades till 45°. En grupp i termoplast respektive varmpolymeriserad PMMA behandlades med monomervätska innan lagning. Alla provkroppar förvarades i destillerat vatten och termocyklades i 5000 cykler med temperatur mellan 5±2°C och 55±2°C. Trepunktsböjhållfasthetstest utfördes. Värdet registrerades och resultatet analyserades med hjälp av One-way ANOVA, Tukey. Signifikansnivån sattes till α=0,05. Resultat: Varmpolymeriserad PMMA utan monomervätning visade signifikant lägre hållfasthet än varmpolymeriserad PMMA med monomervätning, varmpolymeriserad PMMA kontroll och termoplast kontrollgrupp. Termoplast lagat med Qu-resin visade en betydlig lägre hållfasthet jämfört med termoplast lagad med kallpolymeriserad PMMA. Dominerande fraktur för alla grupper var kohesiv med brott i lagningsmaterialet. Slutsats: Vätning av varmpolymeriserad PMMA med monomervätska innan lagning ger en signifikant bättre böjhållfasthet än lagning av varmpolymeriserad PMMA utan vätning. Vätning med monomervätska på termoplast ger ingen signifikant effekt på hållfastheten. Lagning med kallpolymeriserad PMMA ger bättre böjhållfasthet än Qu-resin på termoplast. Därmed kan nollhypotesen förkastas.
Now showing items 1-12 of 12