Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Reports /KS US
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Reports /KS US
Recent Submissions
-
Potential för regional utveckling med ett genusperspektiv? : analys a... 
Blom, Torbjörn; Scholten, Christina : Regionförbundet Södra Småland (2012) REPORT 
English abstract: This report describes and analyses a number of factors that are important for small-scale entrepreneurs in the food sector. The aim is to identify what small business owners perceive, as structural conditions seem prohibitive for their business development. The study is based on a survey of support structures and two in-depth interviews with entrepreneurs. It turns out that women’s entrepreneurship is rhetorically on the agenda, but in terms of gender equality and grassroots organizations such as Resource Centres’ for women are not perceived as important interlocutor for regional growth and development. For the entrepreneurs, they develop their businesses through their own network’s, with persistence and belief and creativity to combine new concepts. The enhancement the support structures might offer, the interviewed entrepreneurs finds administratively burdensome and based on short-term schedule. Regional growth and development programs focusing entrepreneurship and businesses needs to be organized by initiated people who are aware of the conditions to run businesses and have experiences of their own. Swedish abstract: Den här rapporten beskriver och analyserar ett antal faktorer som har betydelse för småföretagare inom livsmedelssektorn. Syftet är att identifiera vad småföretagare uppfattar som strukturella villkor som verkar hindrande för deras affärsutveckling. Studien bygger på en enkät till representanter för stödstrukturer som ALMI företagspartner, banker, universitet och utvecklingskonsulter och djupintervjuer med två företagare. Det visar sig att retoriskt finns kvinnors företagande på agendan, men när det gäller jämställdhetsfrågor och gräsrotsorganisationer som t.ex. Resurscentra för kvinnor uppfattas inte dessa som en viktig samtalspart för regional tillväxt och utveckling. För entreprenörerna själva handlar det om att genom egna nätverk hitta utvecklingsmöjligheter och med envishet och övertygelse driva sin verksamhet. De stöd som stödstrukturerna kan erbjuda upplevs av de intervjuade företagarna som administrativt belastande och kortsiktiga. Projekt som syftar till regional tillväxt och utveckling med företagande i fokus behöver initierade projektledare som vet företagandets villkor och helst har egen erfarenhet av att vara företagare. 
rrss_130109.pdf
(726.6Kb)
-
Makten över maten? : en fråga om perspektiv
Scholten, Christina : Skånes Livsmedelsakademi (2012) REPORT
English abstract: This report conclude the project Gender mainstreaming in the Skåne Food innovation Network. Swedish abstract: Detta är slutrapporten från projektet Makten över maten. I rapporten redovisas projektets ansats, utveckling, aktiviteter och resultat.
slutrapport_MÖM_20120323.pdf
(579.4Kb)
-
Malmö : från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad
Stigendal, Mikael : Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012) REPORT
Swedish abstract: Mitt uppdrag som kommissionär i Kommission för ett socialt hållbart Malmö har gällt hur sambandet mellan tillväxt och välfärd kan förändras för att minska skillnader i hälsa. Om detta har jag skrivit en första underlagsrapport, Malmö – de två kunskapsstäderna. Detta är min andra underlagsrapport till Malmökommissionen. Medan den första fokuserade på problemen handlar denna om lösningarna. Mina förslag på lösningar bygger på analyser av de särskilda storstadsinsatser som under de senaste decennierna har gjorts i Malmö för att lösa problemen med de ökande skillnaderna i välfärd och hälsa. Jag har satt in lösningarna i ett större sammanhang genom att ta hjälp av två aktuella publikationer, EU-rapporten Cities of tomorrow samt antologin Towards a social investment welfare state?. Lösningarna har tolkats utifrån ett sociologiskt perspektiv på social hållbarhet, vilket jag också redovisar. I min första underlagsrapport beskrev jag det som att Malmö har blivit en kvantitetskunskapsstad. För att problemen med de stora skillnaderna i hälsa och välfärd ska kunna lösas måste Malmö bli mer av vad som skulle kunna kallas en kvalitetskunskapsstad. Utifrån analyserna av de senaste decenniernas storstadsinsatser har jag dragit femton slutsatser om vad som då krävs. -
Att främja integration och social sammanhållning
Grander, Martin; Stigendal, Mikael : Sveriges Kommuner och Landsting (2012) REPORT
English abstract: The Act (2010:879) on allmännyttiga kommunala bostadsbolag (public municipal housing companies), which entered into force on 1 January 2011, gives Swedish municipalities the possibility to transfer the entire previous year's surplus from its public housing companies to the municipality’s cash balance if the surplus is used for measures aimed at integration and social cohesion. What these measures may be has not, however, been defined in the Act. This study has had the purpose to illustrate the concepts of integration and social cohesion, and to analytically study active measures within municipal housing policies that can be said to aim at integration and social cohesion. The study has been commissioned by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). Swedish abstract: Enligt lagen(2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011finns det möjlighet för kommuner att föra över i princip hela föregående års överskott från sina kommunala allmännyttiga bostadsbolag till sin kassa om överskottet används till åtgärder som syftar till integration och social sammanhållning. Vad dessa åtgärder kan vara har emellertid inte definierats i lagen. Denna kunskapsöversikt har haft i syfte att belysa begreppen integration och social sammanhållning samt analytiskt studera verksamma åtgärder inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar som kan sägas syfta till integration och social sammanhållning. Kunskapsöversikten har gjorts på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
SKL_rapport.pdf
(641.8Kb)
-
Vad innebär jämn könsfördelning på mellanchefsnivå för den kvalitativ...
Muhonen, Tuija; Liljeroth, Cristina; Lindqvist Scholten, Christina : Malmö högskola (2012) REPORT
Swedish abstract: Sammanfattning Malmö högskola har kommit relativt långt när det gäller den kvantitativa jämställdheten, vilket visar sig bland annat genom att könsfördelningen på den akademiska mellanchefsnivån har varit jämn sedan 2005 och även bland medarbetarna är könsfördelning jämn totalt sett. Vidare har högskolan den högsta andelen kvinnliga professorer i Sverige. Mot denna bakgrund väcktes frågan om det även rådde kvalitativ jämställdhet i organisationen. Syftet med det aktuella projektet var att undersöka hur den kvantitativa jämställdheten bland mellancheferna förhöll sig till den kvalitativa jämställdheten i organisationen. Den kvalitativa jämställdheten studerades i relation till olika aspekter av chefsarbete och utvecklingsmöjligheter samt till hur cheferna arbetade med jämställdhet gentemot sina medarbetare. I projektet undersöktes även hur medarbetarna uppfattade chefskapet och jämställdhetsarbetet samt deras upplevelse av arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen inleddes med fokusgruppssamtal med akademiska mellanchefer och därefter gjordes en enkätundersökning bland deras medarbetare. I samband med resultatredovisning av enkätundersökningen tog cheferna fram förslag på åtgärder för ökad jämställdhet. Genomförande av dessa åtgärdsförslag har sedan följts upp med hjälp av en enkät till mellanchefer och dekaner samt intervjuer med dekaner. En dialog om resultaten och det fortsatta arbetet har även förts med högskolans rektor. Resultaten visade att både kvinnor och män hade en ambivalent inställning till att arbeta som mellanchef eftersom de ansåg att uppdraget inskränkte på deras möjligheter att forska. Mellancheferna tonade ner betydelsen av kön och jämställdhet var för dem en fråga som enbart rörde kvinnor. Det framkom dock att kön spelade roll, även om medvetenheten om detta var låg bland cheferna. Bland medarbetare kom det fram att kvinnor i högre utsträckning än män hade både iakttagit och själva upplevt negativ särbehandling på grund av kön. Upplevelsen av sexistisk jargong hade ett samband med ohälsa för kvinnor men inte för män. Chefer som var män tolkade medarbetarnas upplevelse av negativ särbehandling som uttryck för personliga egenskaper och för att kvinnor var svagare eller mer lättkränkta än män. Det framkom även att män, både chefer och medarbetare, tog större utrymme i möten, medan däremot kvinnor ofta blev avbrutna i sina framföranden. Enligt mellancheferna fanns det en ”duktig flicka”-kultur vid högskolan, som beskrevs med att kvinnor tenderade att ställa höga krav på sig själva och ta på sig många arbetsuppgifter. Medarbetare som var kvinnor menade att männen inte hade samma krav på sig att delta i möten och utföra vissa administrativa arbetsuppgifter utan kunde istället ägna sig åt sin forskning och fick därmed större möjligheter till karriärutveckling än de ”duktiga-flickorna”. Studien visar att jämställdhetsarbetet inte har integrerats i verksamheten utan läggs vid sidan om den ordinarie verksamheten i speciella arbetsgrupper. Medan den kvantitativa jämställdheten beaktas i olika sammanhang, behövs det fortsatt arbete för att även uppnå en kvalitativ jämställdhet i organisationen. De flesta chefer gjorde ingen koppling mellan kön och makt utan gav uttryck för kulturellt präglade stereotypa föreställningar om kvinnor och män. Samtidigt betonade de att dessa var individuella egenskaper och inte handlade om kön. Förhållningssättet indikerar att det finns en förnekelse av att kön spelar roll för arbetsvillkor och karriärutveckling inom högskolan. Sist i rapporten diskuterar vi det fortsatta jämställdhetsarbetet vid Malmö högskola och återknyter till de områden som har identifierats under projektets gång som viktiga för att uppnå kvalitativ jämställdhet. De förslag som lyfts fram i rapporten förutsätter att den mångfacetterade mellanchefsrollen tydliggörs och cheferna får förutsättningar att leda på ett sätt som präglas av ett jämställt förhållningssätt. Ansvaret för att verksamheten ska uppnå kvalitativ jämställdhet ligger hos samtliga medarbetare, men cheferna har ett speciellt ansvar.
MAH_rapport_web.pdf
(2.595Mb)
Search
Browse
My Account
Statistics
Discover
-
Author
-
Date Issued
-
Subject Words