Browsing Reports /KS US by Title

Askåterföring till skog, vardande blir verklighet?
Bohlin, Folke; Mårtensson, Kjell : The Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Products and Markets Department of Forest Products and Markets Rapport;11 (2004)	REPORT

English abstract:	Executive summary Ash recycling is a means to safe guard nutrient availability while harvesting forest fuels. Research on the consequences of ash recycling started in the end of the 1970’s, definite results were presented in 1996. The National Board of Forestry presented guidelines on ash recycling in 1999 and 2001. Yet, there has been no large scale application of the technology despite improved economic incentives. A waste tax which also applies to ash was introduced in 2000, it has been successively increased and today amounts to 370 SwCr/ton. This is a systems study of ash recycling where the whole chain from district heating utility to individual forest owner is investigated. Case studies of three district heating utilities, Växjö Energi AB, Borås Energi AB and Falu Energi AB, indicate that the utilities have, generally, been satisfied with their activities on ash recycling and see the investment constantly improving while the tax is increasing. A nation-wide questionnaire shows that the greatest impediments to ash recycling have been that managements miss clear-cut rules, have not been able to buy the service and generally considered that they lack knowledge. About a third of the utilities actively tried to identify other means of disposing of their ash. Main driving forces for ash recycling have been environmental concerns and to create immaterial values. Under these circumstances ash recycling may equal the deposition costs. Previous research has indicated that non-industrial private forest owners consider that nutrient loss may render the harvest of forest fuels problematic. Our study on forest owners show a great need for knowledge, the forest owner frequently indicates that he/she does not know sufficiently to be able to evaluate ash recycling. Forest owners who reject ash recycling motivate this by saying that the forest residues should be left to decompose in the forest, that modern forestry depletes the soils, that payment for the forest fuels is insufficient, and that the spreading of the ash may result in damage on remaining trees and soil. Forest owners who accept recycling appreciate that the ash increases the pH, refer to a recycling perspective, consider that mechanical damage is very limited, and state that they have faith in the extension agent who proposed the activity. Legislation presently permits a simple administration of ash recycling under the auspices of local forestry boards. This lucidity in the legislation and the outspoken desire for this utilisation of wood ash at government level is a singular feat which does not apply to other uses. Two major impediments remain to a large scale recycling of ash to the forest. A general lack of knowledge on all levels and the alternative – usually much lower – cost for other utilisations such as road building, covering of old deposits and others. To be able to make any definite prognoses about the future for ash recycling to the forest a continued investigation of the pricing, sustainability and legal status of these other ways of utilising the ash must be carried out.
Swedish abstract:	Askåterföring är ett medel för att långsiktigt kunna ta ut en stor mängd skogsbränslen utan att därför utarma marken. Projektet som avslutades med en rapport år 2004 är en systemstudie där hela kedjan från fjärrvärmeföretaget till den enskilda skogsägaren undersöks. Projektet har två huvudsyften, dels att undersöka och tydliggöra drivkrafter och hinder för askåterföring ur ett dynamiskt perspektiv, dels ge underlag för rekommendationer för den praktiska utformningen av olika askåterföringssystem. Fokus ligger på formella och informella institutioner, dvs. såväl på utformningen av olika lagar och regelverk som på aktörernas, i huvudsak bränsleanvändarnas, bränslemäklarföretagens och skogsägarnas attityder och erfarenheter. För att optimera de totala förutsättningarna och undvika ”närsynthet” präglas projektet av en systemsyn som sträcker sig från den primära askproducenten, värmeverket, till den slutlige askkonsumenten, skogsägaren. Den empiriska delen består av tre fallstudier av tre energiföretag, Växjö Energi AB, Borås Energi AB samt Falu Energi AB samt en enkät som besvarades av nära nog samtliga relevanta energiföretag i Sverige.

Bioenergi för uppvärmning - hushållens perspektiv
Klintman, Mikael; Mårtensson, Kjell; Johansson, Magnus : Department of Sociology Lund University Research Report in Sociology;2003:1 (2003)	REPORT

English abstract:	Households base their choices of heating systems on subjectively dependent conceptions of heating sources, rather than on an understanding of a complex reality. Similar to other agents in society, households need to construct simplified frames to be able to make their choices possible to manage. Using in-depth interviews with households in Småland (in Sweden) with a few comparisons from Massachusetts (in the USA), the study has identified a number of frames through which households simplify the financial, practical and ecolological complexities of various heating systems. The households have been sampled strategically in order to generate a broad range of household responses. Various heating systems – based on bioenergi, electricity, and fossil fuels - are covered in the study. Objective household categories (e.g., age, generation, housing type or size), frequently covered in previous studies, have a weak connection to choices of energy systems. Instead, this study has elaborated on four subjective household categories more closely correlated with energy system choices: the energy implementors, the planners, the visionaries, and the resigned. The report argues that an understanding of subjective household categories and frame constructions are useful as various energy actors try to collaborate with households toward different heating systems. This understanding is especially important for the transition to and maintenance of bioenergy solutions. However, it is crucial that such collaboration not be reduced to “learning about misunderstandings and knowledge gaps among households in order to correct them.” Rather, the type of collaboration that we call for concern taking into account, and learning from, various types of priorities and experiences which are reflected in the frame constructions among the household categories.
Swedish abstract:	Syftet med studien är att belysa hur hushållen förhåller sig till olika energilösningar, i synnerhet bioenergiapplikationer. Hur gör olika hushåll den komplexa ekonomiska, miljömässiga och praktiska verkligheten hanterbar, exempelvis vid motstridiga signaler om huruvida å ena sidan biobränslen eller å andra sidan värmepump är det mest sunda uppvärmningssättet? Vad utelämnar hushållen när de är tvungna att välja ut vissa få aspekter inom de tre dimensionerna? Hur kan samhällets övriga energiaktörer bidra med att göra valet av uppvärmningssätt mer hanterbart så att de väsentligaste faktorerna för miljö, ekonomi och praktik kan inrymmas i hushållens val av energislag. Vi lägger särskild vikt vid att i vår undersökning även fokusera på handlings- och förändringsberedskapen hos olika hushållskategorier, snarare än att enbart jämföra attityder med faktiska energihandlingar. Konkret undersöker vi hur hushållen resonerar om möjligheter, fördelar och nackdelar med att gå över till – eller – bibehålla uppvärmningsystem med biobränslen jämfört med olika system som bygger på el, fossila bränslen eller konventionell vedeldning. Detta angreppssätt är avsett att lyfta fram bakgrunder till de olika förändringsprocesser som är möjliga.

Klintman Mårtensson Bioenergirapp utskrivbar.pdf (382.5Kb)

Ekonomiska effekter relaterade till åtgärder i bostadsområden - Två p...
Blomé, Gunnar Report in Socialt hållbar stadsutveckling : en kunskapsöversikt; : Boverket (2010) Rapporten är en separat bilaga till Boverkets rapport "Socialt hållbar stadsutveckling : en kunskapsöversikt"	REPORT

Swedish abstract:

Rapporten innehåller en beskrivning och analys av ekonomiska effekter relaterade till åtgärder i socialt utsatta bostadsområden. Utgångspunkten har varit att öka förståelsen för olika angreppssätt. I rapporten jämförs relationsförvaltning i Fisksätra, Nacka kommun med traditionell förvaltning i Lindängen, Malmö kommun. Därefter beskrivs och analyseras två strategiska val för några fastigheter i Herrgården på Rosengård, Malmö kommun som innebär (a) stora investeringar eller (b) inga nya investeringar. Rapporten beskriver/analyserar olika företagsindikatorer som hänger ihop med områdets sociala tillstånd för att exemplifiera företagsekonomiska effekter av åtgärder: reparationer vid flytt, grov misskötsamhet vid avflyttning, renhållning av utemiljön, sophantering, klottersanering, förstörda fönster, mekaniskt sabotage/generellt sabotage, städning, hantering av störningar, hantering av obetalda hyror, obetalda hyror och vakanser. För att beskriva områdesrelaterade problem omfattar rapporten även samhällsindikationerna: räddningstjänst- och poliskostnader. Resultatet ska i första hand ses som en vägledning för att förstå vilka effekter åtgärder har på intäkts- och kostnadssidan i en lokal områdesförvaltning samt öka förståelsen för olika strategiska vägval. Åtgärder relaterat till bostadsområdenas sociala situation har visat sig vara ekonomiskt lönsam. Relationsförvaltningen har bedömts ge en kostnadsbesparing på 5 procent av drift- och underhållskostnaden per år för Fisksätra och i Herrgården har sociala åtgärder i kombination med fysiska investeringar bedömts ge en besparing på 16 procent av drift och underhållskostnaden per år. Vid optimistiska antaganden om kostnader och intäkter anses områdesåtgärderna i Herrgården vara företagsekonomiskt effektiva i relation till värden som skapas, ägarens ambitioner och andra strategiska vägval. Bostadsföretagens viktiga roll som samhällsbyggnadsaktör har befästs i exemplet Herrgården. Uteblivna åtgärder har resulterat i en beräknad extra samhällskostnad på 10 000 kr per lägenhet/år för att hantera bränder och kriminalitet när området inte fungerar socialt. I exemplet Herrgården har det även visat sig att alternativ (b), inga nya investeringar kan motiveras ur ett kort företagsekonomiskt perspektiv vid stor efterfrågan på bostäder då en ansvarslös ägare kan ha kvar hyresgäster, lyfta ett positivt driftnetto och därmed få hög, snabb avkastning utan att motsvara fastigheternas behov vilket är förödande för bostadsmiljön och på sikt leder till att fastigheterna blir uttjänta. Av de slutsatser som lyfts fram i rapporten är det särskilt viktigt att påpeka följande: för att nå företagsekonomisk genomförbarhet och hållbar positiv områdesutveckling bör insatser i storskaliga bostadsområden främst inriktas mot att återställa bostadsmiljön istället för storskaliga förnyelseinsatser. Därtill måste de fysiska åtgärderna förenas med kontinuerliga sociala insatser med utgångspunkt i det lokala behovet. Nämnvärt att påpeka är att fastighetsägare som inte sköter (normalt för områdets situation) behov av drift- och underhåll, via en tydligare tillämpning av redan befintlig lagstiftning inte bör ha möjlighet att fortsätta på samma sätt. Ofta framställs områdesproblem som svåra att angripa men med företags-ekonomiskt effektiva åtgärder kan en till synes hopplös situation snabbt förändras.

Bilaga 3.pdf (171.1Kb)

Governance: att styra med insikt snarare än avsikt. : en studie om fl...
Elias, Kerstin; Forsemalm, Joakim; Gustafsson, Jan; Johansson, Elin; Johansson, Magnus; Montin, Stig; Lilled, Lars; Löf, Ylva : Mistra Urban Futures (2011)	REPORT

Swedish abstract:

Denna skrift diskuterar aktiviteter i och resultat av ett pilotprojekt inom Mistra Urban Futures, kallat Multi-level governance. Pilotprojektets fokus har varit flernivåstyrning eller, vilket kommer att diskuteras senare, kanske snarare sektorssamverkan. Mistra Urban Futures (fortsättningsvis MURF) är ett transdisciplinärt kunskapscenter, lokaliserat i Göteborg sedan 2010. Centret är ett konsortium med Mistra som huvudfinansiär, men där även SIDA, Göteborgs Stad, Chalmers, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgskommunens kommunalförbund och IVL Svenska Miljöinstitutet står för både finansiering och kunskapande. Kunskapscentret är således uppbyggt både av forskningsmiljöer och förvaltningar och myndigheter som på olika vis praktiskt arbetar med att genomföra hållbar urban utveckling. Centrets första år har präglats av en sökande verksamhet med olika öppna workshops och föreläsningar, med syfte att generera input till de kunskapsprojekt som skall prägla verksamheten under det kommande knappa decenniet. Pilotprojekten har varit fem stycken till antalet och har fokuserat olika problem eller möjligheter för hållbar urban utveckling, exempelvis klimatförändringar, medborgarinflytande och näringslivsfrågor. Pilotprojekten, som pågick mellan april 2010 till och med slutet av 2011, har inledningsvis tjänat som centrets huvudsakliga processer avseende input till den framtida kunskapande verksamheten.1 Varje pilotprojekt har haft ett delat ledarskap, med en forskare och en praktiker, som tillsammans lett en arbetsgrupp huvudsakligen – men inte uteslutande – bestående av representanter från konsortiets parter. Även arbetsgrupperna har varit bemannade av såväl forskare som praktiker. Utgångspunkten för detta är att Mistra Urban Futures har ett transdisciplinärt kunskapande som en grundläggande utgångspunkt.2 I MURF uttrycks detta allmänt som att alla är kunskapsbärare och att alla är kunskapsproducenter. Vetenskaplig kunskap och praktisk kunskap skall i det här sammanhanget arbeta tillsammans. Det är den förutsättningar för att skapa hållbar urban utveckling. I projektgruppen för det pilotprojekt som avrapporteras i denna skrift, har Lars Lilled (Göteborgs Stad, Social resursförvaltning/S2020), Kerstin Elias Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och White), Elin Johansson (Länsstyrelsen Västra Götaland och Kungsbacka kommun), Jan Gustafsson (Trafikverket), Ylva Löf (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret och GR) och Magnus Johansson (Malmö högskola, institutionen för urbana studier och institutet för hållbar stadsutveckling (ISU)) deltagit vid sidan av projektledarna Joakim Forsemalm (Göteborgs universitet, Göteborg Research Institute och Radar Arkitektur och Planering) och Stig Montin (Göteborgs- och Örebros universitet).

Governance+Att+ ... sikt+snarare+än+avsikt.pdf (693.0Kb)

Jämställdhet som en trygghetsfråga - utvärdering av Boverkets regerin...
Forssell, Rebecka; Listerborn, Carina; Andersson, Mats : Malmö högskola Malmö högskolas utvärderingsrapporter;5 (2010)	REPORT

Swedish abstract:

Boverket fick hösten 2008 i uppgift av regeringen att tillsammans med länsstyrelserna stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Utförandet av regeringsuppdragets samt upplevda effekter av satsningen har utvärderats av Malmö högskola. Genom dokumentstudier och intervjuer med projektgrupp, rådsgrupp, kontaktpersoner på länsstyrelserna samt några av de stödbeviljade projekten har slutsatser kunnat dras. Karaktäristiskt för uppdraget är att det har genomförts under tidspressade former samtidigt som det inkomna regeringsuppdraget lämnade stora utrymmen för tolkning. Uppdraget kom inte via regleringsbrev vilket påverkade möjligheterna att organisera projektet då mycket personal inom Boverket redan hade färdig tjänsteplanering för den närmsta perioden. Den inledande tiden, när uppdraget skulle tolkas och projekteras, skedde därför under snabba former. I samarbete med länsstyrelserna lyckades ändå Boverket att ta fram en struktur för hur uppdraget skulle utföras. Mycket talar dock för att de snabba processer som föranlett uppdraget har påverkat dess resultat. En viktig del av uppdraget är att stödberättigade aktörer1 har kunnat söka medel för att genomföra åtgärder som ökar tryggheten i städer och tätorter ur ett jämställdhetsperspektiv. Flera aktörer har fått medel genom regeringsuppdraget och flera projekt har genomförts i landet. Utvärderingen tyder dock på att jämställdhetskopplingen i en del av de stödbeviljade projekten är svag. När jämställdhetskopplingen är svag och kvinnors utsatthet i den offentliga miljön inte lyfts fram tenderar projekten att likna traditionella trygghetssatsningar. Ytterligare dras slutsatsen i utvärderingen att de stödbeviljade projekten behövt mer styrning och riktlinjer. Med anledning av den tidspress som följt uppdraget har det varit problematiskt att ge de stödbeviljade projekten input som ökat styrningen av projekten men också input som lett till högre grad av kunskapsutveckling om hur kvinnors upplevda otrygghet i den offentliga miljön bör angripas. Trots tidspress och ett svårtolkat uppdrag har Boverket och länsstyrelserna lyckats genomföra uppdraget. Engagemanget för uppdraget har varit stort hos båda myndigheter. Boverket och länsstyrelserna har nått ut med uppdraget, och på bred front i landet har en ökad uppmärksamhet getts åt frågor som rör kvinnors upplevda otrygghet i den offentliga miljön.

UtvRapport2010_5.pdf (2.226Mb)

Lönsamhetsanalys av Stena Fastigheter förvaltningsorganisation
Blomé, Gunnar : Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH Uppsats;51 (2009)	REPORT

Swedish abstract:

Studien innehåller en företagsekonomisk lönsamhetsanalys av Stena fastigheters relationsförvaltning som är en medveten strategi att satsa ”extra” resurser på sociala projekt i bostadsområden med en social problematik. Två likvärdiga bostadsområden inom Stena fastigheters fastighetsbestånd byggda under samma skede i miljonprogrammet belägna i utkanten av Stockholm (Fisksätra) respektive Malmö (Lindängen) jämförs. Fisksätra har en större satsning på sociala projekt (614kr/lgt) jämfört med Lindängen (146kr/lgt). Förvaltningen i Fisksätra upplever att satsningen på sociala projekt är lönsam och ger mjuka värden i form av förbättrad hyresgästrelation och ökad trivsel. En viktig del saknas dock i form av det ekonomiska utfallet av relationsförvaltningen. Uppföljningen består av en analys av två olika bostadsområdens förvaltningskostnader knutna till områdenas ”sociala tillstånd” kartläggs och sätts i relation till förändringar på intäktssidan. Kalkylerna visar att en satsning på relationsförvaltning leder till mindre förvaltningskostnader då Lindängen (5102kr/lgt) har högre förvaltningskostnader påverkade av området ”sociala tillstånd” än Fisksätra (3533kr/lgt) som i jämförelse har en betydligt mer omfattande satsning. Det betyder en skillnad på 44 procent. I en alternativ kalkyl då Fisksätra förväntas kunna öka hyresnivåerna med två procent ger Fisksätra nettokostnader på totalt (2583kr/lgt) jämfört med en oförändrad nivå för Lindängen. Summan av förändringar i kostnader och intäkter gör att Lindängen ligger 98 procent högre än Fisksätra i alternativkalkylen vilket motiverar en satsning på relationsförvaltning. Sociala projekt som har en direktkoppling till barn och ungdomar ger tydliga effekter för minskning av vandalisering och skadegörelse då kostnaderna för detta är mindre omfattande i Fisksätra jämfört med Lindängen. Det är viktigt att vid sidan om ekonomisk lönsamhet även väga in mjuka parametrar när man utvärderar relationsförvaltningen. En kartläggning av det här slaget innehåller inte enbart en lönsamhetsanalys utan ökar förståelsen för samband mellan åtgärd och utfall. Studien kan även vara ett första steg för en framtida mer detaljerad ekonomisk uppföljning.

Rapport51GB.pdf (127.3Kb)

Browsing Reports /KS US by Title

MUEP

Browsing Reports /KS US by Title

Search

Browse

All contents

This Collection

My Account

Att främja integration och social sammanhållning
Grander, Martin; Stigendal, Mikael : Sveriges Kommuner och Landsting (2012)	REPORT

English abstract:	The Act (2010:879) on allmännyttiga kommunala bostadsbolag (public municipal housing companies), which entered into force on 1 January 2011, gives Swedish municipalities the possibility to transfer the entire previous year's surplus from its public housing companies to the municipality’s cash balance if the surplus is used for measures aimed at integration and social cohesion. What these measures may be has not, however, been defined in the Act. This study has had the purpose to illustrate the concepts of integration and social cohesion, and to analytically study active measures within municipal housing policies that can be said to aim at integration and social cohesion. The study has been commissioned by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR).
Swedish abstract:	Enligt lagen(2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011finns det möjlighet för kommuner att föra över i princip hela föregående års överskott från sina kommunala allmännyttiga bostadsbolag till sin kassa om överskottet används till åtgärder som syftar till integration och social sammanhållning. Vad dessa åtgärder kan vara har emellertid inte definierats i lagen. Denna kunskapsöversikt har haft i syfte att belysa begreppen integration och social sammanhållning samt analytiskt studera verksamma åtgärder inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar som kan sägas syfta till integration och social sammanhållning. Kunskapsöversikten har gjorts på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Bioenergins nuvarande och framtida konkurrenskraft - föreställningar ...
Ling, Erik; Lundgren, Kent; Mårtensson, Kjell : International Institute for Industrial Environmental Economics at Lund University IIIEE Communications;1 (1998)	REPORT

Bioenergins nuvarande och framtida konkurrenskraft - strategier
Ling, Erik; Lundgren, Kent; Mårtensson, Kjell : International Institute for Industrial Environmental Economics at Lund Universtity IIIEE Communications;3 (1998)	REPORT