Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Sjöström, Jesper
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Nature-Environment-Society (NMS).
    Nytta-risk-tänkande kring kemikalier som en del av medborgerlig bildning - varför och hur?2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I ett alltmer komplext, kunskapstätt och riskfyllt samhälle finns stort behov av fritänkande, reflekterande, ansvarstagande och handlingskompetenta medborgare, eller med andra ord: medborgerlig bildning (Stoltz & Olausson 2004). För mig handlar bildning om omvärldskännedom, personlig mognad och värdegrundad handlingsberedskap (Sjöström 2006). Som jag ser det genomsyras en bildningsorienterad NO-undervisning av en humanistisk dimension (Aikenhead 2006). Förutom filosofiska och historiska perspektiv är kontroversiella frågor där naturvetenskapen möter samhället, eller så kallade ”socio-scientific issues” (Ratcliffe & Grace 2003), viktiga i en sådan undervisning. Ambitionen att perspektivera naturvetenskapen i undervisningen måste brytas ner i olika delmål. Själv har jag valt att fokusera på hälso- och miljökonsekvenser av kemikalieanvändningen i samhället. Gemensamt för de flesta kemikaliefrågorna är att kemikalieanvändningen sker på gott och ont, vilket ger goda möjligheter att använda sig av nytta-risk-analyser i undervisningen. Exempel på kemikalieanvändning i vardagslivet och samhället är bensinförbränning, rödvinskonsumtion, livsmedelstillsatser, läkemedel, flamskyddsmedel och textilimpregnering. Området kemikalier, hälsa och miljö är också intressant eftersom ett av Sveriges miljömål handlar om en ”Giftfri miljö”. Undervisning härom blir alltså en del av lärandet för en hållbar utveckling och kan stimulera till medborgerlig bildning. Medborgerlig bildning kan stödjas genom en deliberativ pedagogik, vilken får ses som undervisning genomsyrad av en deliberativ demokratisyn (Englund 2007). Vad skulle då en deliberativ pedagogik inom de naturorienterande ämnena i skolan kunna innebära? Albert Paulsen (2006) har diskuterat NO-undervisning utifrån ett kritiskt-demokratiskt bildningsperspektiv och föreslår arbetsformer som konsensusprojekt och rollspel. Ytterligare en lämplig arbetsform är att på olika sätt använda sig av nyhetsmedia i NO-undervisningen (Jarman & McClune 2007). Detta är särskilt lämpligt när man vill arbeta med området kemikalier, hälsa och miljö, eftersom det så gott som dagligen i våra dagstidningar finns rapporter om olika kemikalier och deras påverkan på människors hälsa och/eller miljön. Här har jag skisserat svaren på de två didaktiska frågorna: Varför bör nytta-risk-tänkande kring kemikalier betraktas som en del av medborgerlig bildning? Och hur kan man arbeta med nytta-risk-tänkande kring kemikalier i undervisningen? För att göra sådan undervisning ännu bättre är det viktigt att man baserar utformningen på forskning kring allmänhetens förståelse av och tankar kring kemikalierisker. Vid konferensen tänker jag förutom bakgrunden som beskrivits ovan också presentera resultat från en pågående intervjustudie av yrkesverksamma förskollärares tankar kring kemikalier. Förskollärarna är en intressant grupp dels för att deras nytta-risk-tänkande kring kemikalier har direkt betydelse för handlingar som påverkar barn, dels för att resultaten från studien kan ha implikationer på utbildningen av förskollärare.

1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf