Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Yngre elevers känslor och uppfattningar kopplade till matematikämnet |
|
| Bynke, Margareta : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgång i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det råder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och känslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka känslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men också att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever från årskurs 1 till och med årskurs 5 intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer användes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för två till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförändrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever. Det går också att se ett samband mellan förmågor och positiva känslor samt mellan oförmågor och negativa känslor medan eleverna löser matematikuppgifter. |
| Speciella utbildningsbehov i skolmatematiken |
|
| Karlsson, Ingemar : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur många elever i skolår åtta och nio i tre Skånekommuner som har särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebär att de inte uppnår nivån godkänd endast i ämnet matematik. Dessutom är syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för några av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhållande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer då jag intervjuat tio SUM-elever i skolår nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lägre andel elever som ej är godkända i matematik än såväl Skåne län som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolår nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nätverk ligger bakom de problem som orsakat deras låga resultat i matematik. |
| Gymnasieelevers upplevelser av möjligheter till identifikation med fy... |
|
| Åberg Sjöholm, Josefin : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihop med elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever upplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Min förhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändra fysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Mina forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de upplever exemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de upplever exemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och om genussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009) ens identitet inom fysiken. Denna påverkas av individernas olika maskuliniteter och genussymbolism. I min undersökning som bygger på enkäter och intervjuer med gymnasieelever undersöker jag hur elever kombinerar fysikinlärning till stor del sedd utifrån praktikgemenskapen på laboratoriet med sina identiteter och genus på sin resa med målet att lära sig fysik och kanske för vissa av dem även att så småningom kunna kalla sig fysiker. Jag undersöker också en möjlig genuskodning av fysikuppgifter och hur denna i så fall påverkar om en uppgift uppfattas som tilltalande att lösa och eventuell koppling mellan könskodningen, elevens kön och om eleven tror sig kunna lösa uppgiften. I uppsatsen diskuteras situerat lärande i klassrumsmiljö som Sadler (2009) beskriver den i kombination med det identitetsskapande som enligt Sadler (2009), Connell (1995), Paechter (2003a, 2003b) samtidigt sker där sett i ett genusperspektiv. Enligt Squire et al (2003) måste alla som vill bli en del av fysikpraktikgemenskapen som den beskrivs av Lave & Wenger (1991) hitta ett sätt att förhålla sig till denna. Det visar sig att det finns flera sätt att göra detta på om man vill inkludera sig själv i praktikgemenskapen. Vad gäller fysikuppgifterna visar det sig att elever upplever att dessa har en genuskodning. Anledningarna skiljer sig däremot. Tjejer menar att genuskodningen beror på vem som gör något i en uppgift eller vad som görs. Den genuskodning killar menar finns verkar mer slumpartad och beror på vilka associationer de gör. Det går att se en koppling mellan genuskodningen och hur tilltalande eller svår uppgiften anses vara att lösa, men denna koppling bygger på att genuskodningen inte beror på slumpartade associationer. |
| Bråk och proportion - En jämförelsestudie mellan svenska och japanska... |
|
| Helmertz, Tomoko : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This study analyzes and compares Swedish and Japanese mathematics textbooks through the whole compulsory schools in respect of rational numbers and proportion. The purpose is to give an insight of what important differences there are between the textbooks in order to offer pupils opportunities to acquire better conceptual understanding, and to give some suggestions for the improved conceptual understanding in the mathematics education. Various differences are found in how the textbooks treat an object between Sweden and Japan. In the Swedish textbooks, concepts of an object are presented and summarized in the beginning of a chapter, and tasks in the books play an important role in students’ conceptual understanding. In Japan an object is introduced with a problem, and discussions of the solutions are interwoven with definitions of the concepts. Generalization of the concepts and making connections are essential elements in the Japanese textbooks. |
| Swedish abstract: | I detta arbete granskas och jämförs svenska och japanska läroböcker genom hela grundskolan med avseende på bråk- och proportionsbegrepp. Syftet är att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan läroböckerna som är viktiga för elevers möjligheter att bättre förstå dessa begrepp, och att ge förslag till förbättrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska läroböcker angående på vilka sätt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska läroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna själva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invävda med begreppsdefinitioner. Generalisering och koppling till vad som behandlats tidigare är viktiga element i japanska läroböcker. |
Helmertz_magister.pdf
(1.053Mb)
| LÄRARSTUDENTERS MOTIVATION FÖR OCH MOTSTÅND MOT ÖKADE KRAV PÅ MATEMAT... |
|
| Andersson, Lena : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2008) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | In 2007 mathematics was made into a compulsory subject in Swedish Teacher Training and the resulting increased requirements in mathematics for all teacher students, regardless of major, offers an occasion to study the affective dimensions in mathematics. The aim is to investigate different reactions demonstrated by teacher students when confronted with the new requirements. Motivation and resistance and the dialectic relationship between them are reviewed in a quantitative and qualitative study. The results shows that learning for teacher students includes the emotional, social and societal dimensions of adult learning and that both motivation and resistance includes a potential for learning. |
| Swedish abstract: | Bakgrunden till min studie är statsmakternas ökade krav på matematikkompetens i lärarutbildningen och den tar sin utgångspunkt i forskning om vuxnas lärande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka på vilka olika sätt lärarstudenter reagerar på statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstånd hos studenter som tvingas återuppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkät. Resultaten visar att lärarstudenters lärande måste ses utifrån den vuxnes komplexa lärandesituation. Motivation och motstånd kan tas tillvara eftersom de båda rymmer lärandepotential. De bakomliggande orsakerna kan genom analyser och kategoriseringar synliggöra graden av förändringsbenägenhet hos drivkrafterna motivation och motstånd. |