Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-19 of 19
| Attityder till modersmålsundervisning bland barn med utländsk bakgrund |
|
| Zhou Nordling, Li : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll. |
| Att våga vara otraditionell - En studie av sex pedagogers upplevelse ... |
|
| Fransén, Erika : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik. Det undersöks även vilken betydelse skolgårdens utformning har för utomhuspedagogiskt arbete. Metoden för inhämtningen av empirin har varit kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på två olika skolor. Dessa skolor är belägna i två olika geografiska områden i Sverige. John Dewey, Gunilla Ericsson och Anders Szczepanskis är några av de teoretiker som jag använder som utgångspunkt i den här studien. Sammanfattningsvis belyser resultatet att de pedagogerna som jag intervjuat upplever utomhuspedagogik som ett förhållningssätt som gör abstrakta ämnen till konkreta. De intervjuade pedagogerna blir motiverade av att arbeta med utomhuspedagogik när de kan synliggöra positiva effekter på elevgruppens lärande. Det främsta hindret är pedagogernas osäkerhet och okunnighet i förhållningssättet. Slutligen visar resultatet att pedagogerna upplever att en varierad skolgård ger en varierad undervisning, men utformningen är inget som hindrar i vilken mängd pedagogerna använder sig av den. |
Examensarbetet.pdf
(476.0Kb)
| Barns lek- och beteendemönster Ändras det utifrån lekplats? |
|
| Andersson, Frida; Clewe, Agnes : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med detta arbete är att ta reda på hur elevers lek- och beteendemönster ändras utifrån lekplats och miljö. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Hur påverkas leken av lekplatsen, har utformningen någon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid ändrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gå igenom teoretiskt material som var relevant för våra problemställningar. För att ta reda på hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 års ålder på två lekplatser. Dessa lekplatser var ”hemmalekplats” och en närliggande lekplats, som vi döpt till ”borta lekplatsen”. Observationerna genomfördes för att se om lekmönstret ändrades utifrån vilken miljö barnen befann sig i. Vi gjorde även enkätfrågor till eleverna för att ta reda på deras åsikter om lekplatserna. Intervjuer gjordes med klassläraren och en resurslärare, som handlade om deras erfarenheter och kunskap om barnens lek. Det empiriska materialet sammanfattades och ställdes mot de teorier som vi tidigare har fördjupat oss i. Resultatet visade att de elever vi valde att observera ändrade sitt lek – och beteendemönster utifrån vilken miljö eleven befann sig i och vad lekplatsen erbjöd i materiella ting. |
Frida Andersson och Agnes Clewe.pdf
(1.006Mb)
| Children’s perspective on leisure time centers |
|
| Nguyen, Ai-Chinh; Salih, Diman : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig? I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem. Därtill har vi också beskrivit fritidshem och lärande utifrån styrdokumenten och vilka förväntningar som finns på fritidspedagogen. Med stöd av tidigare undersökningar har det visat sig att kompisar och lek är det mest centrala för barnen i fritidshem. Det stämmer väl överens med vår egen undersökning. Vi har valt att undersöka två skolor för att se om det finns några skillnader. Eftersom fritidshemmens verksamhet bedrivs på olika sätt så har barnens beskrivningar varierat. Barnen tycker om fritidshem för att det är fritt och att det finns mycket att göra där. Under sammanfattningen av resultat tolkar vi barnens svar. Därefter diskuterar och analyserar vi resultatet. |
ExamensarbeteDimanAiChinh21nov.pdf
(618.5Kb)
| Den ”vilda och förbjudna leken” – en del av barns dagliga lek |
|
| Svanberg, Cecilia; Jönsson, Lisa : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ”vilda och förbjudna lek” inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde. Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ”vild och förbjuden lek” men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv. Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp. Vidare visar studien på att pedagogernas förhållningsätt till denna ”vilda och förbjudna lek” bygger mycket på en ansvarsaspekt och att pedagogerna måste avbryta dessa lekaktiviteter på grund av det. |
Ex!.pdf
(4.243Mb)
| Det goda samarbetet – en organisationsfråga. Specialpedagoger om samv... |
|
| Ehrlow, Patrik; Olsson, Zahra : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov. Inom diskurserna finns även talet om styrning vilket visar på att styrningen kretsar kring tre krafter; den egna kompetensen, elevernas behov och styrdokumenten. Till sist finner vi talet om fritidshemmets verksamhet där specialpedagogerna ser fritidshemmets kompetens som viktig och där de gärna ser en ökad samverkan, men att det finns hinder i skolans organisation. |
Examensarbete Ehrlow & Olsson.pdf
(557.4Kb)
| Erfarna fritidspedagogers syn på sin yrkesroll - En undersökning om f... |
|
| Kvant Nilsson, Camilla : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas när det gäller dess förutsättningar liksom även hur stor möjlighet det finns till självbestämmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i två kommuner, Malmö och Eslöv, där fyra fritidspedagoger fick svara på hur det ser ut idag men också för tio år sedan. Resultatet visade på en brist när det gäller planeringstid för både fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte räcker till. Bristen på tid för reflektion och planering innebär en risk att yrkesrollen inte förbättras. En slutsats i undersökningen är att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen på fritidspedagog tycks mer komplicerad. Det uttrycktes att fritidspedagoger agerar mer kuratorer för barnen än pedagoger. Läroplanen har fått tydligare mål vilket lett till ändrad syn på aktiviteter och som fritidspedagog funderar man nu mer på vilka kunskapsmål en aktivitet uppfyller innan den planeras. |
Examensarbete_Camilla_Kvant_Nilsson.pdf
(265.0Kb)
| Fjortis, vem är du? |
|
| Larsson, Ann-Charlotte; Svärd, Gitte : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I examensarbetet har vi undersökt vilken betydelse ungdomarna lägger i begreppet ”fjortis”. Frågorna som arbetet har utgått från är: I vilken utsträckning är fjortis en vald eller en tillskriven identitet? Hur beskriver ungdomarna en fjortis? Vilken erfarenhet har ungdomarna av fjortisar? och Vilken kvinnosyn/kvinnoroll representerar fjortisen? Vår empiri består av intervjuer med sju ungdomar i åldern 12-18 år, två bloggares sidor på internet samt en genomgång av fjortisbegreppets användning genom att läsa forum och chattar på internet. De teoretiska utgångspunkterna har varit genus och identitet. Informanterna ser fjortis som en självvald identitet medan vi ser det som en tillskriven identitet. Vi har valt att problematisera det i analysen för att belysa informanternas tankar. Det är tjejer i den yngre tonåren som mest är fjortisar, det är beteende/attityder och utseende som har den största betydelsen. |
Fjortis vem är du.pdf
(421.4Kb)
| Fritidspedagogens roll i klassrummet- Förbereder lärarutbildningen st... |
|
| Fernö, Malin; Sköldeborn, Linda : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas. |
yrkesroll.pdf
(248.1Kb)
| Idrottens utrymme i skolan – Vem tar besluten? |
|
| Fredriksson, Linda; Isgren, Marina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
c-uppgift SJUNDE- slutliga2.pdf
(338.4Kb)
| Kompensatoriska hjälpmedel vid dyslexi – ur ett specialpedagogiskt pe... |
|
| Hultman, Siv; Lindstrand, Niklas : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med arbetet är att undersöka hur de fyra intervjuade specialpedagogerna, använder sig av kompensatoriska hjälpmedel, till elever med dyslexi. Likheter och olikheter granskas utifrån specialpedagogernas olika arbetsplatser. |
Dyslexins hjälpmedel.pdf
(586.3Kb)
| Let´s twist again: Elevers kollaborativa lärande på fritids |
|
| Zacharias, Herman : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt. Härigenom framstår det kollektiva som ett spelrum, inom vilket eleverna utforskar och förhandlar om identitet, normer, värden och betydelser. Undersökningens huvudsakliga slutsatser är för det första att den musikaliska aktiviteten inte har någon given innebörd eller riktning, utan att det snarare handlar om ett uppmärksammande av olika aspekter av ett kunskapsinnehåll, vilka blir meningsfulla utifrån elevernas förståelse av situationen. I denna process är det musikaliska en av flera språkliga och kroppsliga praktiker som definierar och ger mening åt aktiviteten. För det andra att elevernas lärande inte kan förstås oberoende av det kollaborativa samspelet i gruppen. Som konsekvenser av ett kollaborativt perspektiv på lärande framträder pedagogiska utmaningar. Dels när det gäller att lyfta fram och ta vara på lärandets många dimensioner, dels när det gäller hur den enskilda individens lärande ska betraktas i förhållande till kollektivet. Undersökningen kan ses i ljuset av pedagogisk dokumentation, med syftet att synliggöra, utveckla och förändra den pedagogiska praktiken och dess förhållningssätt. |
letstwistagain2.pdf
(401.7Kb)
| Lärares syn på de nya kunskapskraven inom musikämnet |
|
| Holst, Johan; Stålhammar, Maria : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan. Därefter fortsätter vi med musiken som socialisationsprocess och tar även upp begreppet ämnesintegrering där musikämnet skulle kunna ha en central roll. Under metoddelen redogör vi för vårt tillvägagångssätt. Vi har valt att intervjua fem respondenter som undervisar i ämnet musik och har varit verksamma i skolan under många år. Intervjuerna har varit kvalitativa och urvalet av respondenter har gjorts med snöbollsmetoden som grund. Under analysdelen redogör vi för svaren från intervjuerna, kopplar dessa till de teorier vi tidigare beskrivit och drar därefter egna slutsatser. Resultat av vår undersökning sammanfattas i slutsatskapitlet. Vi upplever att respondenterna varit uppriktiga, vilket bland annat framgår av ett antal kärnfulla uttalanden som vi valt att återge. Det visar sig att respondenterna är relativt eniga vad det gäller de nya kunskapskraven. Alla påpekar tydligt att för att kunna hålla en hög kvalitet på musikundervisningen behövs det ett utökat antal undervisningstimmar, utökade resurser vad det gäller instrument och lokaler och inte minst fler utbildade lärare. |
Examensarbete.pdf
(365.9Kb)
| Lärares åsikter om klassrumsundervisning och informella undervisnings... |
|
| Wester, Bobby; Thomaeus, Carl : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I vår undersökning genomför vi en empirisk undersökning på tre skolor där 47 lärare har fyllt i enkäter om hur lärare tänker kring klassrumsundervisning och informella undervisningsmiljöer. |
C-uppsats av Thomaeus och Wester.pdf
(874.7Kb)
| Modersmålsundervisningens betydelse för elevers utveckling, identitet... |
|
| Månsson, Johanna; Delbo, Josephine : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vår studie är att utifrån informanterna och den valde skolan undersöka modersmålets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lärande av det svenska språket. Vi vill även undersöka modersmåls- och svensklärarnas samarbete med varandra samt deras syn på modersmålsundervisning. För att besvara studiens frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med två modersmålslärare, en svensklärare, en svenska som andraspråkslärare och en rektor samt modersmålssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin från de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstaspråk underlättar lärandet av ett andraspråk, därför är modersmålsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgång. Det är även viktigt att de vuxna som är involverade i barnets utveckling är engagerade och motiverar barnet. Studien belyser även att om skolundervisningen har ett varierande arbetssätt så når man fram och främjar alla elever i deras lärande samt stärker deras identitet. |
Slutversion.pdf
(207.2Kb)
| Pedagogers syn på dramapedagogik |
|
| Elmström, Catrine; Elvström, Johannes : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik. Samtidigt framkom det genom undersökningen att pedagogerna använde sig av dramapedagogik främst när de skulle arbeta med emotionellt baserade kunskaper så som känslor och samspel. Många av pedagogerna pratade sig varma om att använda sig av dramapedagogik för att hjälpa och träna barnen att våga saker, oavsett om det var att redovisa någonting eller våga visa sina känslor. I stort sett kände pedagogerna att de kunde använda dramapedagogik i det mesta som kan göras inom skolans värld. |
Dramapedagogik.pdf
(712.5Kb)
| Svordomar ett vardagsspråk |
|
| Ström, Charlotte; Thuresson, Petra : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem. Slutsatsen i examensarbetet är att svordomarna är en del av ungdomarnas språk, det formar och skapar deras identitet för att kunna hitta sin plats i olika sociala grupper och sammanhang i skolan. Det är ett sätt för ungdomarna att uttrycka sig i känslor och attityder beroende på vem det är de talar med och i vilken situation de är i. Vi har använt oss av mycket litteratur och en bok som vi har haft stor nytta av är Magnus Ljungs Svordomsboken (2006) där han skriver om olika teorier utifrån svärandet. Två andra böcker som varit till stor nytta för oss har också varit Ove Sernhedes bok Ungdomskulturer- äger eller suger där vi framförallt hittade teorier om ungdomar, kultur och identitet. Samt en bok av Per Källström (1991) Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld där vi tagit med ett flertal teorier som varit till nytta för vår enkätundersökning. |
| Ungdomars identitet genom chatspråk |
|
| Dahlgren, Oksana (2009) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Abstract Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola This examination work describes the identity searching process among youths and in what way chat language forms the identity of the today’s youths. The purpose of the examination work is to describe the youth period and give a view of in what way chat forms the today’s youths identity. Further more this work aims to contribute to parents´ and grown-ups´ awareness about such a situation of life among youth, for them to be able to have understanding for the youths, accept their behavior and language and to support them. The work is based on the following questions: What may the identity searching process mean? In what way may chat and chat language form the youth’s identity? The methods which were used to get answers of the issues have been to interview the youths about chat, and chat language, and to make a research of extracts from the personal chat examples of the interviewed group. The theoretical background consisted of the I-identity definition, as well as the psychoanalytical theory and the social psychological theory, and the definitions of chat and language. The result indicates towards that chat and chat language is a part of today’s youth’s everyday life. The conclusion of the examination work is the following: chat and chat language form the today’s youth identity by means of giving them the feeling of belonging to a group and is a field for expression of their personality. Keywords: Youth, identity, chat, chat language, MSN, smiley, emotional icon. |
| Swedish abstract: | Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna. Den teoretiska bakgrunden bestod av jagidentitetsbegreppet samt den psykoanalytiska teorin och det socialpsykologiska perspektivet och begreppen chatt och språk. Resultatet pekar på att chatt är en del av den nutida ungdomens vardag. Slutsatsen i examensarbetet är att chatt och chatspråk formar dagens ungdomars identitet genom att ge dem tillhörighet till en grupp och är ett fält där de kan uttrycka sin personlighet. Nyckelord: Ungdomar, identitet, chatt, chatspråk, MSN, smiley, emoticon. |
Examensarbete PDF.pdf
(250.3Kb)
| "Dom är inte vi!" - En undersökning om barns upplevelser rörande elev... |
|
| Nilsson, Mattias : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ”vi och dom” bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? • Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet. Totalt 16 intervjuer med 24 elever gjordes, vilka sedan tolkades och analyserades utifrån en sociologisk och socialpsykologisk begreppsram. Det resultat undersökningen visar på är att ju äldre eleverna blir desto mer ökar medvetenheten om eleverna i den särskilda undervisningsgruppen samt att allt mer negativa värderingar används i beskrivningarna angående dessa elever. Det förekommer ett avståndstagande gentemot de elever som går i särskild undervisningsgrupp som med stor sannolikhet beror på skolans socialiserande effekt. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen anses vara bärare av ett stigma då de avviker från normen ”normalelev”. De stämplas som avvikare, vilket troligtvis är ett resultat av skolans kompensatoriska organisation. |
EXAMENSARBETE (Dom är inte vi).pdf
(438.0Kb)
Now showing items 1-19 of 19