Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-19 of 19
| Modets identitet, en gestaltning om ungdomar, kläder och identitet |
|
| Larsson, Emma (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det färdiga resultatet, samt besvarar frågeställningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhållande till mode och kläder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehåller fotografier, illustrationer och citat och är i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. Frågeställningen som gestaltningen är baserad på har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkäter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik. Jag har kommit fram till att ungdomsmode och kläder har betydelse för identitetsskapandet framförallt på en social identitetsnivå, och inte lika framträdande på en personlig identitetsnivå. Ungdomarna i studien framförde dock att det är betydelsefullt att de har rätt att utrycka sin personlighet genom kläder, även om de väljer att inte ha en speciellt utmärkande stil. |
el_färdigtex[1].pdf
(1.088Mb)
| I skuggan av mannen |
|
| Lejtzén, Louise : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna projektredogörelse behandlar hur bildlärare på grundskolans senare år gör sitt urval när de undervisar om konstnärer, sett ur ett genusperspektiv. Genom enkät och intervju har jag undersökt hur 10 bildlärare i Skåne resonerar kring sitt urval, då jag ville undersöka vilken syn på konstnärer inom både äldre och samtida konst som förmedlas idag. I min undersökning har jag kommit fram till att det råder en stor avsaknad av kvinnliga konstnärer i bildundervisningen och att det är få lärare som problematiserar detta tillsammans med sina elever. Med utgångspunkt i konstfeministiska teorier har jag kommit fram till att det urval som bildlärarna gör går emot ett jämställdhetstänkande som enligt skollagen ska vara integrerat i alla ämnen. Jag har valt att gestalta mitt resultat via en installation med bilder på kvinnliga konstnärer inom både äldre och samtida konst, som kan fungera som utgångspunkt för diskussion kring framtida förändringar i bildundervisningen. |
I skuggan av mannen.pdf
(495.4Kb)
| Till Leonardo och tillbaka |
|
| Sivonen, Heikki : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan främja elevers visuella historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet. Genom det tematiska projektet och efterföljande undersökning har jag funnit att skapandet bidragit till att eleverna fått en personlig relation till det historiska fältet genom upplevelser. Resultatet av undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer gjorda med sju elever. Intervjuerna har transkriberats där sedan citat hämtats och kopplats till bildanalysen som grundar sig på semiotisk teori. .Nyckelord: historiemedvetande, bildskapande, kreativitet, fantasi, upplevelse |
Till Leonardo och tillbaka7.pdf
(406.2Kb)
| Konsekvens av konkurrens - Bildanalys av hemsidor ur ett konkurrenspe... |
|
| Stenbäck, Ellinor : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter. Syftet till denna undersökning kom att bli hur de två skolorna väljer att presentera sig via respektive hemsida, och att med ledord som varumärken, marknadsföringsstrategier och konkurrens på så sätt få reda på de valda hemsidornas funktion. Men jag ville även få reda på om det finns en konsekvens med konkurrens, och hur och vad beror den i så fall på? Till min hjälp för denna undersökning fann jag även relevant litteratur som behandlade både de bildanalytiska begrepp som har använts av tolkningen av hemsidorna, samt olika konkurrensperspektiv. Resultatet av denna undersökning visade att hemsidor som konkurrensverktyg inte var av samma slagkraftighet som jag trodde att de skulle ha. Hur elever väljer skolor beror på helt andra faktorer än om skolan i sig har en snygg hemsida. Jag har också i mitt resultat funnit både positiva och negativa aspekter på konkurrens mellan dels kommunala skolor och även kommunala skolor mot privata skolor. Jag har även upptäckt vad för sorts betydelse ett starkt varumärke har för den enskilda gymnasieskolan, och på vilket sätt skolor kan dra nytta av nämnda. |
Examensarbete.Ellinor.Stenback.pdf
(896.0Kb)
| Young people`s awareness of the influence of media photos |
|
| Fendi, Maria : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
Mariafendiexamensarbetet.pdf
(843.7Kb)
| Avvecklingen av Estetisk verksamhet som gymnasiegemensamt ämne |
|
| Andreasson, Sara : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning. De två stod antingen i konfliktställning eller samverkade med varandra. Jag kunde finna ett flertal olika bilder av samhällsmedborgare som kunde antas formas av ett Gy 2011 utan Estetisk verksamhet. Då jag gjorde ett försök att föreslå endast två bilder blev det följande skisser: Den första bilden var av en person som är framgångsrik i arbetslivet genom specialisering inom yrket och anpassning till näringslivet. Personen tillägnar sig ibland på fritiden kulturella företeelser för stimulans och rekreation. Denna bild framkom främst i texter där avvecklingen av Estetisk verksamhet förespråkades. Den andra bilden av en framtida samhällsmedborgare var av en person som saknar orientering och verktyg för att kunna tillägna sig och/eller ingå i det samtida medie- och kultursamhället. Personen är relativt isolerad i sin kulturella sfär och saknar intresse för en bredare bildning inom kulturområdet, vilket anses tillhöra en liten priviligierad elit. Denna bild framkom främst i texter där man motsatte sig avvecklingen av Estetisk verksamhet. |
examensarbete_sara.pdf
(499.7Kb)
| Bildens planering - Bildlärares tankar och motiveringar av det egna p... |
|
| Hallin, Tim; Nilsson, Charlie : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2011) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Med detta arbete ämnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlärares planeringsarbete. Under vår verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gång och i den rådande samhällsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mål. En konflikt som även berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen är att studera lärares uppfattningar med utgångspunkt i relevant forskning kring ämnet och därmed få utökad kunskap om relationen mellan lärares syn på bildämnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnå syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlärare i grundskolans senare år och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkät till samtliga lärare i vårt undersökningsområde (46 st.). Utifrån de svar vi fick in från enkäten gjorde vi ett urval där 5 lärare fick medverka i fördjupade samtal kring bildämnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar på att alla lärarna i undersökningen anser sig i någon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet. Det visar också att förutom styrdokumenten är det lärarnas egna intressen, elevernas intressen och skolledningen som är starka påverkan |
Bildens planering.pdf
(1.011Mb)
| En lärobok i ämnet bild |
|
| Axelsson, Anna : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs. Undersökningen utförs med hjälp av en kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod med en urvalsgrupp bestående av tio verksamma lärare i ämnet bild. Resultatet visar att lärare i ämnet bild inte använder sig av läroböcker och att detta kanske kan vara ett problem för ämnet att uppfylla kraven i grundskolans kursplan. Dessutom finns det en skillnad mellan de tio verksamma lärarnas, som intervjuats, uppfattning om läroboken. Undersökningen upptäckte att det finns ett behov efter en ny lärobok. Egenskaperna för en ny lärobok ska framförallt ha en stark koppling till Lgr11, ha ett tydligt och enkelt språk och på ett interaktivt sätt kompletteras med ett digitalt läromedel. Därtill efterfrågas en lärarhandledning för undervisningen i bild vid grundskolans tidigare år och därigenom få en rättvis ämnesgrund för alla elever, oberoende stad, skola och lärare. |
AX_EXAMENSARBETE.pdf
(2.351Mb)
| Kunskapsbedömning i bildämnet |
|
| Daun, Marcus; Forsmark, Ola : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vi har i denna undersökning valt att tittat på hur aktiva bildlärare i grundskolans senare del, ser på och praktiserar kunskapsbedömning i ämnet Bild. Kunskapsbedömning i allmänhet och kanske i bild i synnerhet är inte problemfritt. Det visar både litteraturen och vår egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lång tid setts som en kontroversiell fråga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn på de ämnesstoff bildämnet innehåller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svårighet att utföra adekvata bedömningar i ämnet. I Skolverkets Nationell utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03), framgår det att bild är det ämne i grundskolan där flest elever (ca 42 %) inte känner till vad som förväntas av dem för att de ska få ett visst betyg. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som lärare i grundskolan fokuserar på och relaterar till i sina beskrivningar av sitt arbete med kunskapsbedömning i bildämnet. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna ser svårigheter men också vissa förtjänster med kunskapsbedömning. Svårigheterna skiljer sig i vissa fall mellan lärarna och handlar dels om konflikten mellan bedömning av produkten kontra processen, att bedöma och dokumentera processen, om otydliga kunskapsmål, om ämnets praktiska natur samt tidsbrist. Förtjänsterna av kunskapsbedömningen visar sig dels i den formativa bedömningens positiva effekter på elevernas lärande och utveckling i ämnet, en statushöjande effekt, samt i en till viss del motiverande effekt. |
Kunskapsbedomning i bildamnet.pdf
(755.6Kb)
| "Vad är en bild" |
|
| Blom, Helena : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Det här arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever när de tänker på bild. Undersökningen representerar två olika åldersgrupper med elever på 13-14 respektive 15-16 år. Undersökningstillfällena har utförts vid två olika tidspunkter, den första gjordes våren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella påverkan av elevernas förkunskaper, ålder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrån tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. Utgångspunkten kommer att vara hur dessa påverkar deras syn på bild. Jag använder mig av redan existerande bildtyper i form av inre, yttre och teknisk bild och känslobegrepp i detta arbete för att redovisa, kategorisera, diskutera och analysera mitt arbete. |
Vad är en bild.pdf
(312.6Kb)
| Bild och historieämnet i integration |
|
| Björk, Michael : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The essay aims to find out if the education will be better if the subjects of history and arts were to be integrated |
| Swedish abstract: | Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration |
Bild och Hist. i integration.pdf
(845.2Kb)
| En studie om elevers upplevelse av bedömning i ämnet bild |
|
| Emma Ahlström Køster, Dobrica Dobricic : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ”Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?” och ”Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?” Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som har anpassats efter informanternas svar. Efter genomförda gruppintervjuer och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visar att eleverna är medvetna om de fysiska och psykiska skillnaderna och förutsättningarna, men upplever inte att de bedöms olika beroende på vilket kön de har. Slutsatser som kan dras är att både bild och kreativitet uppfattats som verksamheter ägnade för flickor som presterar bättre ämnet eftersom de har bättre kreativa förutsättningar. |
| I huvudet på bildläraren |
|
| Goddard, Emma; Green, Anna : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has an impact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded with more images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises the importance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describes art not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject. Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as a school subject. The purpose of this study is to illustrate art teachers’ conception of the aim of the subject of art. Through qualitative interviews with five art teachers, the study aims to review which areas of knowledge that are fundamental within the subject of art, as well as which abilities and qualities are of primary importance in art education according to the teachers. Furthermore, it is investigated how art teachers relate their teaching to the curriculum. Finally, in a larger perspective, the abilities and qualities are discussed in relation to what knowledge that is required within society. The results of the interviews are analyzed and compared with previous research. The results indicate that, although the creation of images is still in focus, there has been a visible development towards a new discourse where the process and communication is in focus. It emerged that teachers discuss the fundamental parts of their education in terms of creativity and autonomy. These are qualities that they aim for in their education and they envision that this reflects what modern society demands. |
i huvudet på bildläraren.pdf
(367.1Kb)
| En diskursanalys av bildämnet och Jan Björklund |
|
| Lodin, Max : Malmö högskola/Odontologiska fakulteten (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn, |
bildamnetochJanBjorklund.pdf
(730.3Kb)
| Förhållningssätt till plagiat inom bildämnet |
|
| Loredo, Aniela : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this study is to gain insight on how art teacher’s reason about what is “plagiarism” in the subject of art. This study focus on how different art teacher´s reason on the boundaries of plagiarism. What are the rules of duplicating an image before it is looked upon as plagiarism? The five interviewed teachers refer in its reasoning to the main curriculum and the rules of copyright; they also support the negative view of the plagiarism in the world of art. The theory of originality is a theory that deals with the vision of the originality in contemporary time. It is a theory that opposes the romanticism view on the original and question the traditional approach to the artist's ability to create out of nothing. This theory combined with the main curriculum and the rules of copyright are used in this study to analyze teachers' approach and way of thinking about the boundaries of plagiarism in art class in upper secondary level. The results show that the teachers consider this topic to be complicated, and think differently about the restrictions. Keywords: art |
Examensarbete2011.pdf
(1.952Mb)
| Visuell kultur - i ett läromedel för bild |
|
| Karlsson, Christina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning. I denna kontext menar jag att visualisera handlar om att synliggöra något som ännu enbart existerar som en idé. Utvecklingsmetoden är grundad på en kvalitativ metod med ett produktorienterat perspektiv. Urval av begrepp och källor är förankrade i den kurslitteratur som behandlats under utbildningens gång. Jag har kommit fram till att de centrala begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser ska prägla innehållet. Visuell kultur är den röda tråd som omsluter skolämnet bild och utgör tema för bokens innehåll. Bildanalys är det centrala begrepp och redskap som behövs för att orientera, tolka, kommunicera och uttrycka sig i visuell kultur. Den pedagogiska grundsyn som förmedlas i innehållet är estetiska lärprocesser. Boken bygger på en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen bygger på fördjupningsdelar av begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser. Den praktiska delen presenterar olika arbetsområden hämtade ur kursplanen för bild. Dessa presenteras utifrån samma grundmall med avsikten att vara användarvänlig och anpassningsbar till olika resurser hos elever, lärare och skola. Ämnet bild är ett etablerat forskningsområde som understödjs av bildteorier som ger avtryck i exempelvis kursplaner och jag menar att dessa bildteorier bör framgå tydligt via litteratur för bildlärare som arbetar i grundskolans senare år. Läroböcker kan betraktas som representanter som bekräftar ämnets kunskapsregim genom att upprepa och utveckla de sanningar som agerar utsagor i olika varianter av tryckta läromedel. Målsättningen med detta examensarbete är att inspirera och bidra till utveckling av mer litteratur för bildlärare. |
ChristinaKarlssonExam2012.pdf
(664.6Kb)
| ”En isolerad ö”- sex rektorers syn på bildämnet |
|
| Olsson, Cia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan. När det kommer till bild som språk i relation till det skrivna och talade så ses ofta bilder som ett hjälpmedel snarare än ett likvärdigt uttrycksmedel. Detta tas ofta upp som ett hjälpmedel eller verktyg när det kommer till barn och elever med olika svårigheter. När det kommer till frågor om bild och ämnesintegration så är flertalet rektorer positivt inställda. De ser dock problematik med planering, de flesta nämner bilden som en möjlighet att illustrera och visualisera de andra ämnena i ett sådant projekt, snarare som utsmyckning till en presentation än något annat, rent estetiskt. Jag har valt att fokusera på digitalisering, det är enbart ett redskap men när det kommer till en skollednings perspektiv blir det intressant för de är direkt delaktiga i hur bildläraren tillgodoses digital utrustning. De ser positivt på det och många nämner vikten av att följa samhällsutvecklingen. Däremot nämner de flesta av rektorerna ekonomin som en svårighet även den bristande kompetens som förutsätts. Jag anser mig få en tydlig bild av att ingen av bildlärarna tar till sig eller använder sig av digitala verktyg. Det finns en önskan och tro bland rektorerna att bildämnet har och kommer få bättre status. Vad som omedelbart tas upp av hälften av rektorerna är att ”De praktisk estetiska” ämnena aldrig kommer få samma status som kärnämnena där de nationella proven förekommer i. Här anser jag görs det en tydlig skillnad för vad man betraktar som teoretiska - och praktiska ämnen. |
Examensarbete 2013.pdf
(587.6Kb)
| Bilder i historieundervisning |
|
| Berg Trujillo, Rikard : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Jag har i den här undersökningen valt att genom en observerande fältstudie se på hur bilder används i historieämnet. Undersökningens problemformulering bygger på tron om att bildämnet har en låg status inom skolan. Jag vill visa på att bild kan användas i olika ämnen och öppna upp för ämnesövergripande skolarbete. Jag har utgått från teorier om hur information och då även bilder är styrda och påverkade av olika krafter så som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig på det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever. Detta för att se om bildanvändningen har skilt sig på något sätt i undervisningen. Meningen med undersökningen har varit att försöka besvara frågor om hur vida det talas om bilder, samt på vilket sätt bilder används i historieundervisningen. Jag har även försökt se huruvida det används någon form av visuelltspråk utöver bilder under lektionerna. Jag har kommit fram till att bilder används på flera olika sätt. I skolan med hög andel invandrar elever kan man säga att bilder ofta används som språkförstärkande verktyg, där de till exempel används för att koppla samman ett ord med ett speciellt föremål. I en skola utfördes också en bildanalys där bilder fungerar som källa för att skapa sig en bild av hur propaganda kunde användas under första världskriget för att spela på människors känslor. Jag har även skapat mig förståelsen att det inte talas om bilder så mycket som är möjligt. Och jag kan se hur bilder skulle kunna få mer utrymme i historieundervisningen samt att samarbete mellan historielärare och bildlärare skulle kunna vara givande. Nyckelord: Bildämnet, |
Rikard Berg Trujillo 11.pdf
(470.4Kb)
| Bildanalytisk undervisning |
|
| Andersen, Sara : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid. |
Examensarbete.pdf
(704.3Kb)
Now showing items 1-19 of 19