Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-14 of 14
| Hållbara samtal. En studie om medarbetarsamtal och skolutveckling i g... |
|
| Landgren, Cecilia : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this essay is to get a picture of how school principals and teachers look upon the particular communication that is known as discussions about personal development and the connection with school development at upper secondary school in Sweden. The essay follows a phenomenological research concept, in which eight qualitative research interviews within an ethnographical model have been obtained with three school principals and five teachers, as a case study. The data has been analyzed by a narrative method and Critical Discourse Analysis (CDA) and shows that school principals and teachers talk about school development in different ways in their discussions about personal development, but also that preparations and feedback on the discussions differ. Discussions about personal development therefore have no impact on school development, according to the participants in this study. |
| Swedish abstract: | Syftet med den här magisteruppsatsen är att få en bild av hur skolledare och lärare ser på kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med åtta kvalitativa intervjuer av tre skolledare och fem lärare på två gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att skolledare och lärare talar om skolutveckling på disparata sätt i medarbetarsamtalet men också att förberedelser och feedback på medarbetarsamtalet skiljer sig åt och upplevelsen av medarbetarsamtalet är därför att det inte påverkar skolutvecklingen på de två gymnasieskolorna. |
Hållbara samtal.pdf
(943.6Kb)
| School development based on the experience of a few teachers from Swe... |
|
| Paulin-Rosell, Ingrid : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning. I undersökningen betonar lärarna vikten av att skolledarna tar på sig rollen som pedagogiska ledare och att de formulerar en gemensam vision som bygger på en pedagogisk grundsyn. För att främja lärarnas känsla av sammanhang och delaktighet krävs närvarande och lyhörda skolledare som leder och deltar i ett levande pedagogiskt samtal |
| Fritidspedagog under skoltid - en otydlig roll |
|
| Ahldén, Magnus : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger. |
| Läsförståelsekompetens. |
|
| Carleson, Trudi : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2009) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna uppsats utforskar ett par lärares och beslutsfattares tankar kring läsförståelse samt tankar kring ett specifikt läsförståelsetest DLS, men även tankar kring befrämjande arbete med läsförståelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008- 2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkätstudie och 3) gruppintervju. Jag har använt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lärarna i svenska upplever DLS som ett bra mätredskap och att resultaten från DLS överensstämmer med deras uppfattning om elevernas läsförståelse. Majoriteten av lärarna upplever att läsförståelsekompetensen sjunker och att de delvis arbetar mer med läsning efter de senaste årens DLS resultat. Det är vanligt att de flesta lärarna kompletterar sin undervisning med bilder och att texterna i läroböckerna upplevs som kompakta och svårbegripliga. |
magisteruppsats Carleson.pdf
(846.1Kb)
| För vuxna på vuxnas vis, men vart tar de vägen? Undersökning av studi... |
|
| Lupsa, Manuela-Adriana : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | Abstract The purpose of this study was to conduct a systematic documentation and analysis of reasons behind the frequent discontinuation of the nursing assistant training program by students at Komvux South and to increase knowledge about how the school can prevent the high frequency of dropouts. The method is both quantitative and qualitative. 36/80 dropouts and 78/91 control subjects answered questionnaires. To complement the quantitative data, eight interviews were conducted: four with those who have dropped out of the program and four with those who stayed and completed the training. The results show that more students have dropped out of the program during the past few years as compared to previous years; and that every fourth male student drops out of the program (cf. 13% of women); and also that there is good reason to dispute the validity of the statistical data provided by the school. The results also show that the main reason for dropping out of the training program is lack of goal-attainment; that a high percentage of students drop out during the first month of the program; that the dropouts are mainly adult learners in the age bracket of 31-40 years; and that the high level of the program plays a major role in the decision to dropout. The most affected, according to this small-scale study, are low-educated women adult-learners with dependent children. The interviews complemented and strengthened the causal picture with two additional factors: the adult student's family situation and language difficulties that many students have claimed they have. One factor that attracted considerable attention in the interviews is the very high pace of study at Komvux South. The result of the study both validates and suggests new angles of approach to the theoretical perspective to which the program is tied. The main measures the school must take to reduce the high incidence of dropout include the need to 1) identify what the language difficulties consist of, 2) differentiate the low-educated category of students from the rest and 3) adjust the pace of study to suit their needs and 4) give teachers opportunities to immerse themselves in those issues highlighted by the students in the survey. Keywords: Komvux, nursing assistant program, language difficulties, interruption of studies, adult learners |
| Swedish abstract: | Sammanfattning Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk dokumentation och analys av studieavbrotten från omvårdnadsprogrammet på Komvux Söder och att öka kunskapen om hur skolan kan motverka avhopp. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. 36/80 studieavbrytare och 78/91 kontrollpersoner har besvarat en enkät. Som komplement till de kvantitativa data har åtta intervjuer genomförts, fyra med dem som avbrutit sina studier och fyra med dem som har stannat kvar och fullföljt utbildningen. Resultatet visar att fler studerande har hoppat av de senaste åren jämfört med tidigare år samt att var fjärde man lämnar utbildningen (jmf. 13% av kvinnor), dock att det också finns fog att ifrågasätta de statistiska data skolan tillhandahåller. Resultatet visar också att bristande måluppfyllelse är främsta skälet till att man avbryter sin utbildning, att en hög andel studerande hoppar av redan inom första månaden på utbildningen, att de som hoppar av är mellan 31-40 år och att utbildningsnivån spelar stor roll i beslutet om avhopp. De mest drabbade, enligt denna småskaliga undersökning, är lågutbildade kvinnor med hemmavarande barn. Intervjuerna kompletterade samt förstärkte orsaksbilden med ytterligare två faktorer: den vuxnes studerandes familjeförhållanden och språksvårigheter som flera studerande uppger ha. En faktor som särskilt uppmärksammats i intervjuerna är den höga studietakten på Komvux Söder. Resultatet av undersökningen både bekräftar och bidrar med nya infallsvinklar till de teoretiska perspektiv som studien knyter an. De främsta åtgärderna skolan bör vidta för att minska avhoppen är att kartlägga vad språksvårigheterna består i, differentiera kategorin lågutbildade och anpassa studietakten till deras behov samt ge pedagogerna möjligheter att fördjupa sig i de frågor studerande i undersökningen har lyft. Nyckelord: Komvux, omvårdnadsprogrammet, språksvårigheter, studieavbrott, vuxen studerande |
Magisteruppsats_SOL_Manuela_Lupsa.pdf
(1.426Mb)
| Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning - rektor... |
|
| Ek, Gertrud : Malmö högskola/Centrum för teknikstudier (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Undersökningen av rektorers förståelse och strategier utgick från tre olika aspekter; lärarkompetens, skolmiljö och samarbete med hemmet. Undersökningen genomfördes i en större stad i södra Sverige. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie med fem rektorer och tre pedagoger med olika yrkeskompetens. Svaren analyserades i olika steg. resultaten av undersökningen visade att rektorers egen grundutbildning bidrar till skillnad i förståelsen av läs- och skrivsvårigheter. I undersökningens resultat anas också att samverkan med specialpedagoger sker på olika sätt. Beroende på grundutbildning prioriterar rektorerna olika strategier för att öka barnens måluppfyllelse. Skolledare med lärarbakgrund anger i högre grad kompensatoriska hjälpmedel och olika didaktiska metoder. Skolledare med förskollärarbakgrund anger betydelsen av ett språkförebyggande arbete. |
Malmö högskola slutversion 100531.pdf
(381.8Kb)
| Inte flickor och pojkar, det gäller ju barn överhuvudtaget… |
|
| Tuominen, Linda : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll. |
Magisteruppsats - Linda Tuominen.pdf
(184.6Kb)
| Lärande på arbetsplatsen - att undervisa praktiker eller? |
|
| Rankic, Slavica : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2010) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma |
| Pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv |
|
| Elfman, Eva-Britt : Malmö högskola/Kultur och samhälle (2011) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen. |
EBE arbete 2.pdf
(542.9Kb)
| Att leda i lag |
|
| Lasson, Lars-Torgny : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2011) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet med undersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts mot samhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar på hur omvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten. Teamets gemensamma arbete skapar trygghet för skolledarna i en komplex verksamhet och möjliggör ett erfarenhetsbaserat och reflekterande lärande för skolledarna. Teamet är också ett gemensamt forum för ett ständigt pågående tolkningsarbete av nationella och lokala styrsignaler som ska samordnas med den gemensamma visionen. |
Att leda i lag.pdf
(318.0Kb)
| Nivågruppering i matematik ur lågpresterande elevers perspektiv |
|
| Karlsson, Annika : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The aim of this study is to investigate the low-performing students in grades 6 perception of ability grouping in mathematics education. The study gives an overview of previous research on ability grouping. Using interviews and questionnaires, I wanted to see if the low-performing student’s experience mathematics teaching as more enjoyable in a homogeneous group, and on the possible impact of stigma in the end, will hamper their knowledge. The results indicate the individualization of instruction in the form of ability grouping gives the low-performing students an idea of their mastery of the field of knowledge and therefore experience mathematics as a more enjoyable and interesting and that it enhances students´ self-reliance. |
| Swedish abstract: | Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling. Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit. |
nivagrupperingmatematik.pdf
(306.8Kb)
| Lika barn leka bäst |
|
| Holmberg, Agneta : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning. |
| Vad händer i ett kooperativt lärande enligt barn och pedagoger |
|
| Wahlgren, Sofie : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of my research was to examine what happens in a cooperative learning environment. I have initiated a development project together with educators and children from a F-1class (an integrated preschool and grade one class). During a five week period, this class has worked in an interdisciplinary setting that included the subjects of math, dance and music, Swedish, drama, and art. The educators have documented what has happened with the aid of video, pictures and notations. Together our focus has been on the question: What happens in a cooperative learning environment? Results show that it is important that class work is organized on a small scale. A significant factor that results in good interaction is that the children work in small groups that are based on their individual interests and experiences. |
| Swedish abstract: | Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt. Att barnen får arbeta i liten grupp utifrån intressen och erfarenheter tycks vara en viktig faktor för att det ska uppstå goda samspel. |
kooperativt larande.pdf
(820.9Kb)
| Klassrumsobservationer som metod för ett ökat kollegialt lärande - en... |
|
| Hultén, Christina : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2013) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram. Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet |
Klassrumsobservationr 15 hp.pdf
(1.011Mb)
Now showing items 1-14 of 14