Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Now showing items 1-20 of 33
| Anknytningsteori i kriminologisk forskning. En litteraturstudie om an... |
|
| Rydlöv, Maja : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | I ett försök att återinföra samarbetet mellan tvärvetenskapliga discipliner och efterfråga ett mer holistiskt synsätt på vetenskap, är uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning på tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning på tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser. Artiklarna som väljs ut läses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning på tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar på anknytning som en oberoende variabel, dock är den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment än med tidig anknytning hos spädbarn. |
MajaUppsats.pdf
(242.7Kb)
| Barn som utsätts för våld i nära relationer: Fokus på behandling och ... |
|
| Carl, Hallström : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2013) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet. Slutligen beskrivs även att en ökad risk att utsätta andra för våld i vuxen ålder existerar för de barn som utsätts för våld i sin barndom. |
| Bedragares kännetecken |
|
| Börjesson, Mats : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en bråkdel av gärningsmännen upptäcks. Bilden av hur dessa ser ut är splittrad i det nuvarande kunskapsfältet. Denna studie bygger på en enkät som med utgångspunkt från andra källor än offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som påverkar risken för bedrägerier, samt kasta ljus på dem som av olika skäl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmärker sig och vissa kännetecken framträder. De mest utmärkande riskfaktorerna är anonymitet, allmän ekonomisk kris och otydliga regler. Anonymitet försvårar den sociala kontrollen och möjligheter till bestraffningsåtgärder och risken att frestas agera bedrägligt är överhängande. När det gäller experters perspektiv på bedragare framträder personer med ekonomiska problem, sociala problem och tidigare brottsbelastning. En traditionell bild som bekräftas av tidigare undersökningar. En annan bild visar på en uppfattning om att de flesta människor är beredda att utföra bedrägerier under vissa omständigheter och att de flesta bedrägerier utförs av vanliga människor. En ytterligare bild är att en bedragare är en person som har särskilda kunskaper, en person som har tillgång till konfidentiell information och vet hur man undkommer. Studien visar att vissa grupper anses undkomma kontrollsystemen och resultatet indikerar att högstatuspersoner utgör delar av denna grupp. En slutsats är att kontrollsystemen har en mycket bred insikt i de varningssignaler som förekommer och en klar samsyn på tydliga riskfaktorer. Samtidigt indikeras en bred och neutral inställning och en medvetenhet om att vissa grupper är svårurskiljbara vid kontroll. Studien ger insikt i att den offentliga lagföringsstatistiken inte ger en helt rättvisande bild av bedragaren. |
MatsB_Uppsats.pdf
(322.8Kb)
| Bygga bort brott - Är det möjligt? |
|
| Nygren, Niklas : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2011) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention. |
NiklasN_c-uppsats.pdf
(488.2Kb)
| En analys av situational action theory. En forskningsöversikt |
|
| Petrisson, Adam : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd. Det står dock klart att teorin bör vara föremål för framtida forskning för att kunna utvecklas och för att på ett förbättrat sätt kunna svara på frågan om vad det är som får individer att begå moraliska handlingar som i lagen definieras som brott. |
AdamP_Uppsats.pdf
(180.8Kb)
| Gärningsmannaprofilering- Konst eller vetenskap? |
|
| Halilovic, Melda : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Gärningsmannaprofilering (GMP) är en polisiär metod som används vid svårlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den såkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte är att förstå och förklara GMP som polisiär metod, samt undersöka metodens effektivitet, korrekthet och vetenskaplighet. Ett särskilt syfte är att testa inlärningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på den hermeneutiska teorin om tolkning av källor. Studien bygger på en omfattande systematisk litteraturstudie i kombination med två intervjuer. Sammanfattningsvis kan man säga att de slutsatser som analysen har är att GMP är en metod som i många fall tycks vara effektiv och som ofta genererar korrekta gärningsmannaprofiler. Dock behövs det mer kunskap om GMPs vetenskapliga förankring. Det har även visat sig att det finns ett samband mellan GMP och både rutinaktvitetsteorin och inlärningsteorin. Sambandet med inlärningsteorin är dock marginellt. |
examensarbete.melda halilovic.pdf
(343.2Kb)
| Hemlöshet och Kriminalitet, En kvalitativ studie utifrån ett livsförl... |
|
| Emma Nilsson : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2011) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this study is to study homelessness and crime in a life course perspective, and examining homelessness and crime related to each other. A further aim is to see whether drug abuse has a connection with homelessness, if it can possibly be a contributing factor to homelessness. Robert Sampson and John Laubs age-related theory of social control is the focus of the study. Interviews were conducted with individuals who are homeless now or who have been at some point in their lives, these were analyzed by a qualitative analysis of four steps to obtain results that could be compared with the theory. To provide a comprehensive picture of the situation regarding homelessness in Sweden and in other parts of the world, I have used a number of studies from both Sweden and other countries. My results demonstrate that a turning point can affect the course of life, both positively and negatively. The turning point can be about more than criminal behavior such as abuse or deviant behavior. Friends' lifestyles can also serve as a turning point in the negative direction, such as making it more difficult to distance from criminal behavior. Among all individuals who participated in the study came the drug abuse before the homelessness, but it is not possible to conclude that there is the abuse that caused homelessness. To determine this, further studies have to be done and additional factors have to be added in the analysis. |
| Swedish abstract: | Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder. Studiens resultat visar att en turning point kunde påverka livsförloppet, både i positiv och negativ riktning. Vändpunkten kan handla om mer än kriminellt beteende så som missbruk eller avvikande beteende. Kamraternas livsstil kan även fungera som en vändpunkt i negativ riktning, exempelvis göra det svårare att ta avstånd ifrån ett kriminellt beteende. Hos samtliga individer som deltog i studien kom missbruket för själva hemlösheten, men det är inte möjligt att dra slutsatsen att det är missbruket som orsakat hemlösheten. För att ta reda på detta måste vidare studier genomföras och ytterligare faktorer adderas i analysen. |
Emma Nilsson C-Uppsats Kriminologi.pdf
(506.5Kb)
| Interventioner mot antisocialt beteende på förskolenivå - väsentliga ... |
|
| Kronkvist, Karl : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2011) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Den rådande diskursen kring tidigt uppvisat normbrytande beteende som ökad risk för fortsatt antisocialt beteende i vuxen ålder, öppnar för en viktig diskussion gällande brottsprevention - vart ska fokus för brottsprevention ligga? Fokus i denna studie ligger vid just interventioner mot normbrytande beteende på förskolenivå för att avvärja eventuell utveckling av antisocialt beteende senare i livet. Studien syftar till att presentera tidigare social preventiva projekt som utförts på förskolenivå, utvärdera dessa projekt för att generera kunskap kring vilka de väsentliga delarna i ett dylikt projekt är samt presentera hur ett socialt brottspreventivt projekt på förskolenivå bör utformas framöver. Genom en litteraturöversikt av tidigare projekt som utförts på förskolenivå resulterar denna studie i tre huvudsakliga tabeller innehållandes ålder på interventionssubjekten, programmets intensitet, riktning och typ av intervention samt huvudsakliga resultat. Studien påvisar vikten av tidig intervention, redan på förskolenivå. Dessutom framhålls tre huvudsakliga riktningar av interventioner, nämligen mot empatisk träning, problemlösning samt känslohantering. Interventionerna bör appliceras genom främst dockteatrar, rollspel och videofilmer mot individen samt genom hembesök, föräldramöten och deltagande i klassrummen mot föräldrar. Interventionerna bör appliceras av utbildad personal oavsett interventionens riktning mot individ eller familj. Analysen av studiens resultat illustreras genom en arbetsmodell för interventioner mot normbrytande beteende på förskolenivå, vars användningsområde främst riktas mot vidare forskning inom ämnet. |
Kronkvist Karl C-uppsats.pdf
(368.5Kb)
| I wouldn't steal a car but I would download one if I could - En kvali... |
|
| Totting, Jakob : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet. Resultatet av studien visar bl a att man inte upplever risken för upptäckt och straff som stor. Gratis tillgänglighet av digitalt material på nätet i kombination med dagens snabba och smidiga bredbandsuppkopplingar inbjuder också till fortsatt fildelning. Två kriminologiska teorier; Situationell handlingsteori och Rutinaktivitetsteorin framkommer ur denna kvalitativa studie som förklaring till fildelarnas handlande. Utifrån fildelarna själva skulle illegal fildelning kunna fås att upphöra om det infördes fler lagliga alternativ för ”streaming” (strömning) av media eller om kostnaderna för digitalt material på Internet sänktes till en lägre och rimligare nivå. Studien visar således varför den illegala fildelningen fortfarande är vanligt förekommande samt redovisar också några alternativ till den illegala fildelningen. En handling som har gjorts straffbar och därmed en stor del av vår befolkning kriminell. |
JakobT_Uppsats.pdf
(354.7Kb)
| Kameraövervakningens effekt på brott. En studie om effekter på brotts... |
|
| Holgersson, Carl : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med studien är att studera vilka effekter kameraövervakning har på brottsligheten i Landskrona. Dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett område när kameraövervakning har avbrutits (kameraområde (1)) och dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett mindre område (kameraområde (2)) i Landskrona där det fortfarande pågår övervakning. Efter att övervakningskamerorna stängdes av i kameraområde (1) minskade brottsanmälningarna. Dock skedde det en generell minskning i hela Landskrona när hänsyn tas till kontrollområden under samma period. Våldsbrott tycks inte påverkas av kameraövervakning vare sig de är påslagna eller inte. En förklaring kan vara att kameraövervakning som en kapabel väktare kanske inte har den avskräckande effekten på gärningsmannens beslutsprocess i övervägandet att begå ett våldsbrott eller inte. Rån och stölder, låg kvar på samma nivå i kameraområde (1) medan de minskade i resten av Landskrona. Tidigare forskning visar att dessa brott kan påverkas av kameraövervakning vilket motsatsvis kan innebära att dessa brott ökar när kapabla väktare i form av övervakningskameror stängs av. I kameraområde (2) minskade brotten kraftigt det första året. Minskningen är även större än i resten av Landskrona. Dock ökar brotten något igen under resten av undersökningsperioden vilket kan tyda på att kameraövervakning, som situationell preventionsåtgärd, har en viss effekt inledningsvis men matts av något när nyheten om kameraövervakning har sjunkit in. Det är viktigt att bilderna används och det blir allmänt känt att bilderna hjälper polisen att lösa brott. |
CarlH_Uppsats.pdf
(939.7Kb)
| Kan matematik lösa serievåldsbrott? En metodtriangulerad studie om ge... |
|
| Sjögren, Sara : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The overall aim of this paper is to discuss how routine activity theory and rational choice theory can be used as basis for the investigative method geographic profiling. A particular aim is to apply geographic profiling on a sample of Swedish series of violent crimes in the program GeoProfile developed by Wesley English (2010). On the basis of my aim and question at issue, I have chosen to make a triangulating method study, by combining qualitative and quantitative methods, to make possible a broader data base and a more secure basis for interpretation (Repstad, 1987). This paper discuss the following questions: How can the routine activity theory and the theory of rational choice underlie for geographical profiling? How accurate outcome gives the geographic profiling in the Swedish series of cases of crime included in this study? What can be developed theoretically and practically for geographic profiling to make sure that the method will have a continued future as investigative methodology for the Swedish Police? In short, the main conclusions reached by the analysis made in GeoProfile in this study is that the mathematical formulas based on empirical data on natural human movement patterns can predict the starting point of the offender. With this method geographic profiling, which is based on an analyze of known crime scenes in a crime series with help from the decay function (mathematical formula) it is possible to produce a probable anchor point which can be the offender's home, work or other central places in his mental map. The method can, in turn reduce the search area and facilitate the criminal investigation for the Police. Keywords: Decay function, geographic profiling, GeoProfile, mental map, rational choice theory, routine activity theory, patterns of movement. |
| Swedish abstract: | Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret. Med denna metod, geografisk profilering, kan man alltså utifrån kända brottsplatser i en brottserie med hjälp av förfall-funktionen (matematiska formeln) få fram en sannolik ankareplats som kan vara gärningsmannens bostad, arbete eller annan central plats i dennes mentala karta. Metoden kan i sin tur minska spaningsområdet och underlätta brottsutredningen för Polisen. Nyckelord: Förfall-funktion, geografisk profilering, GeoProfile, mental karta, rationella valteorin, rutinaktivitetsteorin, rörelsemönster. |
| Kontroll genom lagstiftning. Vägen till den svenska prostitutionslagen |
|
| Costéus, Cindy : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2009) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet. I den svenska lagstiftningen och dess förarbeten har man fokuserat främst på den kvinnliga prostituerade. Man har belyst hennes roll som den svagare parten och därigenom poängterat hennes behov av att skyddas. Detta är den främsta anledningen till att man valt att inte straffbelägga säljandet av sexuella tjänster. I motiveringen till att straffbelägga köparen av sexuella tjänster poängteras även efterfrågans betydelse för förekomsten av prostitution. Man kan dock ställa sig frågande till vilka effekter den svenska lagen faktiskt får och hur den inverkar på prostitutionen. Har prostitutionen, genom lagen, minskat eller har den enbart förflyttat sig längre bak i kulisserna? Har kopplarna fått en mer betydelsefull roll och hur påverkas de prostituerades ställning av lagen? I lagen vill man värna om de prostituerade kvinnorna och behandla dem som skyddsobjekt. Är detta ett bevis för ökad jämställdhet eller undergräver man de prostituerades egen ställning genom att behandla dem som den svagare parten? Vidare kan man fråga sig om de positiva effekterna av lagen trots allt överväger i förhållande till de negativa effekterna. Det finns inget enkelt svar eller något helt rätt svar att presentera. Det viktiga torde vara att man ser på frågan med öppna ögon och ur flera olika perspektiv för att fatta så bra beslut så möjligt gällande såväl lagstiftningens utformning som nödvändiga åtgärder och insatser. |
C-uppsats, klar med omsag.pdf
(286.6Kb)
| Misshandel i Malmö. Om utveckling och möjliga förklaringsfaktorer |
|
| Chrysoulakis, Alberto : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Studien har undersökt misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan åren 2000-2009 utifrån olika informationskällor och i ljuset av främst två förklaringsfaktorer; anmälningsbenägenhet och alkohol. Även skillnaden mellan anmälningar om grov misshandel jämfört med annan misshandel har undersökts närmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingående. Här har främst sekundärdata använts i form av statistik från Brottsförebyggande rådet, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, men kopplat till anmälningsbenägenheten har en kvantitativ innehållsanalys av misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och därför inte med enkelhet kan kopplas till anmälningsbenägenhet. Att alkoholförsäljningen till viss del ökat, dock inte i samma takt som misshandelsanmälningarna, och att de grova misshandelsanmälningarna till stor del visar på en annan trend än de anmälningarna om annan misshandel. |
C-uppsats_AlbertoChrysoulakis.pdf
(646.1Kb)
| Narkotikasmuggling - organisationsmönster |
|
| Partyka, Joanna; Westerberg, Sara : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur narkotikaverksamheten är organiserad rörande narkotikasmuggling. Dels genom att ta del av resultat presenterade i BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, dels för att sedan jämföra dessa resultat med resultaten framtagna genom utvalda domar avkunnade mellan år 2007-2011 i Skåne. Därefter applicerades Webers byråkratiska organisationsteori på de framtagna resultaten. De centrala frågeställningarna som detta examensarbete bygger på är: ”Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan 2007-2011? ” samt ”Vad kännetecknar en organisation utifrån Webers organisationsteori och i vilken utsträckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling?”. Resultaten visar att de organisationsmönster som framtagits av BRÅ, i stor utsträckning stämmer överrens med resultaten från de utvalda domarna, dock har ny data tillkommit genom denna undersökning som kompletterar den ovannämnda BRÅ-rapporten. |
C UPPSATS 250612.pdf
(709.7Kb)
| Oro för mobbning bland intagna på en svensk kriminalvårdsantalt. Bety... |
|
| Vasiljevic, Zoran : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2011) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | För personal i kriminalvården är det av central betydelse, både ur ett behandlings- och säkerhetsperspektiv, att känna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fängelser. Det finns forskning som tyder på att en förhållandevis stor grupp klienter begår negativa handlingar för att de är oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmåga att hantera det upplevda hotet på kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna på en kriminalvårdsanstalt. I uppsatsen undersöks också vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förväntningar om hur man bör handla när man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare från en kriminalvårdsanstalt deltog i undersökningen. Samtliga deltagare fyllde i en översatt version av mätinstrumentet Threat Appraisal for Behavior Measure (TAB). Oro för mobbning kunde enbart delvis prediceras av individens hotvärdering. Förmågan att hantera det upplevda hotet kunde inte predicera oro för mobbning. Den copingstrategi som intagna ansåg vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning var att bli aggressiv mot den intagne som försöker kränka, vilket var konsistent med andras förväntningar. Arbetet avslutas med att redogöra för några brister som studien är behäftad med, praktiska tillämpningar och framtida forskning. |
PDF.pdf
(860.9Kb)
| Participation and Non-Participation in Relation to Psychological Mood... |
|
| Vasiljevic, Zoran : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2012) |
1-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | This study is a part of the research project Automated Phone Follow-Up in Correctional Services. The overall aim of the research project was to investigate if Interactive Voice Response can be used as tool to investigate, monitor and influence levels of stress, depression, anxiety, and use as well as urge of alcohol and drugs among paroled offenders. IVR is a technology based on automated phone interviews, which means that a computer has been programed to call up, ask questions, record answers and provide a feedback to the paroled offenders. Previous publication from the research project explored if it is possible to use automated phone interviews (IVR) to follow-up the development of stress, psychological mood, and use of alcohol and drugs in paroled offenders during the first 30 days following probation (Andersson et al, 2011). The main aim of this study was to investigate if there were any differences in psychological mood, substance use and personality between paroled offenders that participated in at least one automated phone follow-up and paroled offenders that did not participate in any automated phone follow-up. Another aim of this study was to describe the psychological mood, substance use and personality in the total sample group of paroled offenders. The only significant difference between participants and non-participants in the phone follow-up´s was found for the personality trait guilt. The paroled offenders that participated in the phone follow-up scored significant higher on guilt, a scale measuring feelings of guilt and shame after wrongdoing, cheating, of having bad thoughts. The results of the descriptive analysis showed high levels of substance misuse, depression and anxiety symptoms in the total sample group of paroled offenders. The paroled offenders also scored high on personality scales socialization, impulsivity and monotony avoidance compared to healthy subjects. |
| Swedish abstract: | Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom Kriminalvården. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillämpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvärdering, övervakning och påverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna från ett fängelsestraff. IVR är en metodik baserat på automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebär att en dator har programmerats för att ringa upp, ställa frågor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation från projektet undersöktes med hjälp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mående samt användande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011). Syftet med det här arbetet var att undersöka om det fanns skillnader i psykiskt mående, alkohol- och drogvanor samt personlighet mellan intagna som medverkade vid åtminstone en telefonuppföljning efter den villkorliga frigivningen respektive intagna som inte medverkade vid någon telefonuppföljning efter den villkorliga frigivningen. Ytterligare ett syfte med arbetet var att beskriva den totala undersökningsgruppen i projektet med avseende på psykiskt mående, alkohol- och drogvanor samt personlighet. Den enda signifikanta skillnaden mellan deltagarna och icke-deltagarna i telefonuppföljningarna återfanns för personlighetsdraget skuld. Individer som genomförde åtminstone en telefonuppföljning var något mer benägna att känna skuld- och skamkänslor än de som inte deltog vid någon telefonuppföljning efter den villkorliga frigivningen. Den beskrivande analysen av den totala undersökningsgruppen i projektet fann att klienterna utgjorde en problembelastad grupp intagna med avseende på psykiskt mående, alkohol-och drogmissbruk och personlighet; en hög andel av klienterna hade en möjlig missbruksdiagnos och depressions och/eller ångestrelaterade symptom samt skattade höga värden på personlighetsdragen socialisation, impulsivitet och monotoniundvikande. |
| Polisens Tystnadskod - Översikt kring yrkeskulturella normer och sank... |
|
| Gelin, Carl : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2011) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta måste bakomliggande faktorer så som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsättningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer även med hjälp av utkast från bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fått. Tystnadskoden är ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men också rättsligt. Det är sällsynt att åtal väcks mot poliser liksom lika sällsynt att poliser får några disciplinära påföljder när överträdelser begåtts. Svensk polisforskning är eftersatt internationell motsvarighet varför den svenska litteraturen är relativt knapphändig inom området med ett fåtal undantag. Få forskare som belyst tystnadskoden har belyst vilka indirekta följder den kan få utanför det kollegiala kollektivet liksom utanför polisorganisationen vilket måste tas hänsyn till när man studerar fenomenet tystnadskod. |
PolisensTystnadskod.pdf
(631.3Kb)
| Psykopati - en följd av dysfunktionella spegelceller |
|
| Christianson, Lilyana : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Bevekelsegrunden till psykopati är än idag en omdebatterat ämne. Miljöpåverkan, biologiska faktorer eller en förening mellan dessa två faktorer? Meningarna mellan forskare och teorietiker går än idag isär. Denna studie tar upp en helt ny och fortfarande obeprövad hypotes om att spegelceller som har förmågan att skapa resonans mellan människor, kan ligga till grund för psykopatins uppkomst. Vi har studier gjorda på personer med autism och autismspektrumstörning, där resultatet pekar på att störningarna beror på en defekt i speglingssystemet. Man har kunna se att hos dessa individer uppstår betydligt svagare signaler vid observationer av handlingar, från amygdala och insula där bl.a. känslor och språk finns lokaliserade i hjärnan. Liknande studier har gjort på psykopater men då man inte kunnat koppla samman den abnorma hjärnaktiviteten med en lägre eller avsaknad av spegelneuronaktivitet. Än så länge har vi faktiskt långt kvar innan vi fullt kan se dessa forskningar kring spegelneuronernas lokalisering och funktioner i hjärnan men denna teori, om än inte prövad på empirisk grund, är ett viktigt steg till att förstå uppkomsten av empati och inlärning hos människan. Med denna studies resultat, hoppas jag kunna bygga grunden för ny forskning inom ämnet psykopati som kanske kan ge oss svaren på varför vissa människor utvecklar denna störning. |
SkrivmallRapport2012_Gudmundsson.docx
(107.1Kb)
| Relationen mellan ungdomars delaktighet i brott, utsatthet för brott ... |
|
| Bildtse, Emma; Östergren, Ida : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2010) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman. Begår ungdomarna först brott och sedan blir de utsatta för brott eller utsätts de först för brott och sedan begår brott? Vad kommer först? Denna studie visar ett starkt positivt samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott när hänsyn tas till andra relevanta variabler. |
EmmaIda_Uppsats.pdf
(683.9Kb)
| Seved: Problembild, åtgärder och samverkan |
|
| Andersson, Birk : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och åtgärder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrån social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/åtgärderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan åtgärderna till största del inte överensstämmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrån social desorganisation och färre i broken windows-teorin. Mellan vissa nyckelaktörer finns motstridiga skillnaderna vilka kan resultera i att vissa verksamheters åtgärder motverkar andra verksamheters åtgärder. |
Now showing items 1-20 of 33