Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Utskrift från Malmö högskola - mah.se
| Resursskolans uppdrag ur ett specialpedagogiskt perspektiv |
|
| Galbe, Rickard : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The task of resource shool from a special educational perspektiv. |
| Swedish abstract: | Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysa kärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger på halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter från två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjänsteområden. Respondenterna förväntas ha goda erfarenheter av elevstöd utifrån olika perspektiv, vilket förväntades klargöra en bredare bild av fenomenet resursskolans uppdrag. Studiens resultat grundas i tre vetenskapsteoretiska perspektiv, skolkod, sociokonstruktivistiskt- och sociokulturellt-perspektiv. För att söka korrelerande eller divergerande uppfattningar/attityder har sammanställningen av empirin bearbetats genom meningskodning i relation till kategorisering, för att utmynna i meningskoncentration. Tidigare forskning beskriver bl.a. att praxis i särskild undervisningsgrupp verkar oförändrad trots tidigare reformer och regleringar av skolans uppdrag. Kommuner är lämnade åt, att efter egen förmåga, reglera funktionen av verksamheter liknande resursskolan. Litteratur visar också att ett specificerat uppdrag för ”resursskola” inte existerar. Resursskola utgör en särskild undervisningsgrupp och är en specialpedagogisk angelägenhet. Studien visar att uppfattningar om resursskolans uppdrag varierar mellan de två undersökta kommunerna K1 och K2. Uppfattningen av resursskolans uppdrag varierar även inom den undersökta enheten K2. De problemområden som tydligast framkommer behandlar hemskolans behov av särskilda utredande enheter för att om möjligt kunna stödja de elever som uppvisar omfattande sociala- och beteende-avvikelser. Andra område som respondenterna genomgående beskrev är behovet av tydlighet och flexibilitet i det gemensamma elevansvaret vid slussning mellan resursskola och hemskola. Arbetet avslutas med specialpedagogiska implikationer följt av förslag till fortsatt forskning inom det specialpedagogiska området. Nyckelord: |
EX-Rickard Galbe 121115 MUEP.pdf
(1.069Mb)
| Hur gör specialläraren specialundervisning i matematik speciell? Elev... |
|
| Långberg, Irena : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan. I elevintervjuerna framkom förväntningar på speciallärarna om ämneskompetens, förmåga att förmedla matematikkunskap och elevfokus genom ett individanpassat arbetssätt i samråd med eleven som en förutsättning för specialläraryrket. |
EXAMENSARBETE.pdf
(516.7Kb)
| Våga undervisa! En kvalitativ studie om hur speciallärare resonerar k... |
|
| Björnstedt, Belinda; Eriksson, Åsa : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) |
bachelor STUDENT ESSAY |
| Swedish abstract: | Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material. Vår undersökning kring läs- skrivutveckling visar att i de tidigare årskurserna fokuserar speciallärarna framför allt på analytiska och syntetiska metoder. I de senare årskurserna fokuserar speciallärarna i synnerhet på användandet av alternativa verktyg som ett kompenserande arbetssätt för elevers läsning och skrivning. Vår slutsats innebär att speciallärare måste våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna och samtidigt lyfta in elevernas egen kultur till exempel musik, spel, film och leksaker i undervisningen. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande sätt till en alltmer växande teknik, såsom alternativa verktyg, inom skolans läs- och skrivundervisning. |
Examensarbete.pdf
(522.0Kb)
| Peripetin i berättelser om lärande av matematik - 29 röster från al... |
|
| Enquist, Barbro : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) |
2-year master STUDENT ESSAY |
| English abstract: | The purpose of this investigation is to increase the knowledge of adult learning of mathematics and to understand the importance of turning points in the learning of mathematics. In this study interviews from 29 students at two folk high schools (for adult education) have been analyzed using a hermeneutic inspired method. Many of the 29 that study the “general oriented education” at two folk high schools have a problematic relationship toward learning of mathematics. Many describe that they had “problems/concerns/anxiety” with the learning of mathematics already during the first years of elementary school, for some these “problems/concerns/anxiety” lead to illness. In this investigation it is shown that there are clear turning points when it comes to learning of mathematics, when an old pattern can be broken. Some of the reasons for turning points that are mentioned in these interviews are: a new social environment, a different type of education, common support from treatment centers and wise teachers in school, home schooling, newfound learning strategy, ended drug abuse, inner motivation, amongst others. Knowledge that these turning points exist gives hope and can facilitate when it comes to putting “requirements/demands” on qualitative measures when persons end up in difficult learning situations. . |
| Swedish abstract: | Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om vuxnas lärande av matematik och att förstå vikten av vändpunkter i lärande av matematik. I detta arbete har berättelser från 29 studerande på två folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. Många av de 29 som studerar på allmän linje på två folkhögskolor har ett problematiskt förhållande till lärande av matematik. Många beskriver att de hade bekymmer med matematiklärande redan under grundskolans första år, för vissa leder dessa bekymmer till ohälsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vändpunkter när det gäller lärande av matematik, då ett gammalt mönster kan brytas. Några orsaker till vändpunkter som nämns i berättelserna är: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning från behandlingshem och klok lärare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlärningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm. I samband med vändpunkterna sker en förändring av inställning till matematikämnet eller den egna förmågan, orsakerna till den förändrade inställning kommer inifrån den studerande själv eller utifrån via exempelvis en lärare. Kunskapen om att dessa vändpunkter finns ger hopp och kan underlätta när det gäller att ställa krav på kvalitativa åtgärder när personer hamnar i svåra inlärningssituationer. Nyckelord: berättelser, folkhögskola, matematik, specialpedagogik, vuxnas lärande, vändpunkter. |
Uppsats- Klar!.pdf
(396.0Kb)
| Intervjustudie om betydelsen av lärarnas bemötande av elever i matema... |
|
| Petersson, Kerstin; Regen, Anne : Malmö högskola/Lärarutbildningen (2012) | STUDENT ESSAY |
| English abstract: | How are students who have difficulties in mathematics treated in school? The purpose of our studies are to examine the view of how the teachers of mathematics meet and how they help students who are in need of special aid in mathematics and also what expectations the teachers of mathematics have on the special education teachers. With teachers of mathematics, we mean teachers who teach/or have thought mathematics in year six to nine. A Vygotskij theory on the significance of teachers for the students developing knowledge makes our theoretical framing. We have interviewed seven teachers of mathematics who teach students in mathematics in year six to nine. Examples on how they meet students who are in need of special aid in mathematics are, teaching in smaller groups, easier tasks, two teachers of mathematics in the group, individual testing and student support/help with homework. Most teachers would like some form of tutorial from the special education teacher but they do also want the special education teacher to help students in need of aid in mathematics. The introduction of a new curriculum has resulted in changes in the way teachers teach mathematics and have made them reflect on how they should execute their teaching in mathematics in order to make the students develop at their abilities. These changes have in many cases been favorable for the students in need of special aid in mathematics. The teachers´ views of the special education teacher´s assignment have changed in comparison to their earlier views of special education teachers´, thus they ask for more tuition and cooperation from the special education teacher. Keywords: Lgr 11, teacher of mathematics, difficulties in mathematics, special education teacher, teaching methods, views, Vygotskij |
| Swedish abstract: | Hur bemöter och hjälper skolan elever i matematiksvårigheter? Syftet med vår under-sökning är att studera matematiklärarnas uppfattning om hur de bemöter och hjälper elever i matematiksvårigheter samt vilka förväntningar matematiklärarna har på speci-allärarna. Med matematiklärare avser vi lärare som undervisar/har undervisat elever i matematik i årskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lärarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vår teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lärare som undervisar elever i matematik i årskurserna sex till nio. Exempel på hur de bemöter elever i matematiksvårigheter är undervisning i mindre grupp, enklare uppgifter, två matematiklärare i gruppen, individuella prov och studiestöd/läxhjälp. De flesta lärarna vill ha någon form av handledning av specialläraren men vill även att speciallä-raren ska ta hand om elever i matematiksvårigheter. Införandet av en ny läroplan, Lgr 11, har inneburit att lärarna har gjort förändringar i sin matematikundervisning och fått dem att reflektera över hur de ska lägga upp sin undervisning för att eleverna ska få möjlighet att utveckla samtliga förmågor. Dessa förändringar har i många fall även gyn-nat elever som är i matematiksvårigheter. Lärarnas syn på speciallärarens uppdrag har förändrats i förhållande till det tidigare specialläraruppdraget, eftersom de efterfrågar mer handledning och samarbete med specialläraren. Nyckelord: Lgr 11, matematiklärare, matematiksvårigheter, speciallärare, undervis-ningsmetoder, uppfattningar, Vygotskij |
Samlat dokument.pdf
(720.1Kb)