"Liksom man ser ju hur det har utvecklats nu och då utvecklas det ju mer i framtiden". En sociokulturell analys av barns historiemedvetande

DSpace Repository

"Liksom man ser ju hur det har utvecklats nu och då utvecklas det ju mer i framtiden". En sociokulturell analys av barns historiemedvetande

Show simple item record

Full item record

dc.contributor.author Rudnert, Joel
dc.date.accessioned 2010-03-01T12:06:54Z
dc.date.available 2010-03-01T12:06:54Z
dc.date.issued 2010 en
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/9859
dc.description Enligt den svenska läroplanen, LPO 94, är utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i ämnet historia. Det finns dock i forskningen ännu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande känns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mätas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 år på två skolor och en förskola. Barnen delades efter ålder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremål av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremålen. Samtalen i fokusgrupperna videofilmades och transkriberades. I analysen undersöktes framförallt om barnen i sina utsagor kunde foga samman föremålen i narrativa sekvenser och om de i dessa sekvenser använde sig av någon narrativ mall. Narrativa mallar är de socialt, historiskt och kulturellt framförhandlade strukturer kring vilka berättelser byggs upp. Därför kan narrativa mallar betraktas som kulturella verktyg med vilka vi agerar i verkligheten men som också genom internalisering förändrar vår varseblivning av densamma. Den teoretiska basen för analysen utgörs av Lev Vygotskijs sociokulturella teori och James V. Wertschs utveckling av denna. Jerome Bruners narrativa teorier är också centrala. Progression av historiemedvetande tolkas i studien som ett ökat kvalitativt användande av sociokulturella verktyg framförallt i form av narrativa mallar. Resultatet av studien visar att de fyra- och femåringar som omfattas av studien inte använde narrativa mallar. Sjuåringarna använde narrativa mallar i sina berättelser men inte på samma varierade och kritiska sätt som tioåringarna. Studien visar att sociokulturella analyser av barns berättande kan vara en framkomlig väg i sökandet efter en progression av historiemedvetande. en
dc.description.abstract According to the Swedish curriculum, Lpo 94, the development of students' historical consciousness is one of the major tasks in teaching history. There are, however, in research no accepted descriptions of how a historical consciousness is recognized in students' expressions and how a progression of this consciousness can be measured. This paper examines historical consciousness in 50 children ages 4 to 100 at two schools and one kindergarten. The children were divided by age into focus groups and presented a variety of old everyday objects of the same type, for example, three old phones. In conversations with the report's author and a teacher, the group discussed the temporal relationship between the objects. The talks in the focus groups were videotaped and transcribed. The analysis focused primarily if the children in their statements could put together objects in a narrative sequences and if they made any use of a schematic narrative template. Narrative templates are socially, historically and culturally negotiated structures around which stories are built up. Therefore, the narrative templates are considered cultural tools with which we act in reality but they also by internalization alter our perception of it. The theoretical basis for the analysis consists of Lev Vygotsky’s sociocultural theory and James V. Wertsch’s development of this. Jerome Bruners narrative theories are also important. Progression of historical consciousness is interpreted as an increased qualitative use of sociocultural tools especially in the form of schematic narrative templates. The study showed that the four- and five-year olds did not use narrative templates. The seven-year olds used narrative templates but not in the same varied and critical way as the ten-year olds. The study shows that sociocultural analysis of children's narrative constructs can be a way forward in search of a description of progression of historical consciousness. en
dc.language.iso swe en
dc.publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen en
dc.subject children’s historical consciousness en
dc.subject focus groups with children en
dc.subject narrative schematic templates en
dc.title "Liksom man ser ju hur det har utvecklats nu och då utvecklas det ju mer i framtiden". En sociokulturell analys av barns historiemedvetande en
dc.title.alternative "One can see how it has developed and then it will develop more in the future". A sociocultural analysis of childrens historical conciousness
dc.type H1 en
dc.setspec.uppsok HumanitiesTheology en
 Find Full text

Files for download

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record

Search


Browse

My Account

Statistics