Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande hos unga

DSpace Repository

Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande hos unga

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande hos unga
Author(s) Lindqvist Gatti, Birgitta
Date 2010
English abstract
THE USE OF MUSIC TO PROMOTE MENTAL HEALTH AND WELL-BEING AMONG YOUNG PEOPLE Lindqvist Gatti, Birgitta The use of music to promote mental health and well-being among young people Examination paper in psychiatric care, 15 Credit Points. Program of Nurse Specialist in Mental Health Care. Advanced level. Malmoe University: Department of Nursing, 2010. Introduction: Music is an important part in the daily life of young people. During a very long time and in many different cultures, music has been used in many ways. The importance of music for the human being is considered to be sub cultural, cultural and universal. Although adolescents share their interest for music with each other, music preferences can be different because of factors such as ethnicity, youth culture, personality and social identity. Different kinds of music satisfy separate physical and psychological needs. The Aim of the present systematic literature review was to describe how the influence of music can affect the mental health and well-being among young people. The aim was also to describe how the music affects people physically and mentally and finally describe whether the music can help the individual to identify, regulate and express emotions. Result: The music affects people through complicated processes in the brain, for example through varied activities in hippocampus and amygdala. Different musical stimuli, such as harmonious or dissonant melodies, activate these structures in different ways. Various emotions can be mediated through and evoked by music, and can be used as a tool in identifying, regulating, strengthen and expressing emotions. The music has different purposes depending on in which context the individual is listening to or making music. The music can meet emotional needs, social needs, strengthen the identity and increase creativity and imaginativeness. The music is considered to prevent illness and promote health and well-being. Different kinds of music activities are able to make a satisfying outcome but it is the self-selected music that gives the best effect. The choice of music is controlled by, among other things, personal mood and social context. Conclusion: Different kinds of music activities and genres are able to give the individual a possibility to, with regard to personal history and preferences, in different ways use the music in purpose to strengthen the sense of health and well-being. Music in psychiatric nursing is recommended as an important complementary intervention to promote health and well-being. From a nursing perspective, more studies about music interventions are needed.Key Word: Children, emotions, coping strategies, music, mental health, adolescents, young adults, nursing, well-being.
Swedish abstract
MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010 Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell. Även om ungdomar har ett gemensamt intresse för musik, kan musikpreferenserna vara olika, bland annat beroende på faktorer som etnicitet, ungdomskultur, personlighet och social identitet. Olika val av musik tillfredsställer olika psykiska och fysiska behov. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att redogöra för hur musiken kan inverka på psykisk hälsa och välbefinnande hos unga människor, hur musiken påverkar människan fysiskt och psykiskt, samt om musiken kan hjälpa individen att identifiera, reglera och uttrycka känslor. Resultat: Musiken påverkar människan genom komplicerade processer i hjärnan, bland annat genom aktiviteter i hippocampus och amygdala. Olika musikstimuli, t ex välklingande eller dissonant, aktiverar dessa strukturer på skilda sätt. Olika känslor kan också förmedlas och väckas genom musik och musiken kan vara ett redskap för att identifiera, reglera, förstärka och uttrycka känslor. Musiken har olika syfte för den unge beroende på sammanhang och kan tillgodose känslomässiga, sociala och kreativa behov. Musik kan förebygga psykisk ohälsa samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Olika former av musikaktiveter har effekt, men det är den egenvalda musiken som har bäst effekt. Musikvalet styrs bland annat av personligt stämningsläge och socialt sammanhang Konklusion: Olika musikaktiviteter och genrer kan ge individen en möjlighet att utifrån sin historia och sina preferenser, på olika sätt använda musiken för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Musik i psykiatrisk omvårdnad kan rekommenderas som en viktig komplementär intervention. Fler musikinterventionsstudier behövs utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv. Nyckelord: Barn, strategier, hjärnan, känslor, musik, psykisk hälsa, ungdomar, unga vuxna, omvårdnad, välbefinnande.
Publisher Malmö högskola/Hälsa och samhälle
Language swe (iso)
Subject(s) Barn, strategier, hjärnan, känslor, musik, psykisk hälsa, ungdomar, unga vuxna, omvårdnad, välbefinnande.
Handle http://hdl.handle.net/2043/10602 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics