Stapelbädden och sex andra mötesplatser för Malmös unga : En studie av Malmö stads satsning på ”Mötesplatser för unga” 2007 – 2010

DSpace Repository

Stapelbädden och sex andra mötesplatser för Malmös unga : En studie av Malmö stads satsning på ”Mötesplatser för unga” 2007 – 2010

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Report
Title Stapelbädden och sex andra mötesplatser för Malmös unga : En studie av Malmö stads satsning på ”Mötesplatser för unga” 2007 – 2010
Author(s) Norberg Hansen, Camilla ; Lagergren, Lars
Date 2010
Swedish abstract
Bakgrunden till denna undersökning återfinns i Malmö Stads satsning på ”Mötesplatser för Unga” som startade 2007. Under våren 2010 har även Malmö stad antagit en ”Policy för mötesplatser för unga i Malmö” (gäller 2010-07-01 – 2012-12-31). Våren 2010 erhöll Fritidsvetenskapligt program, Malmö högskola uppdraget att undersöka sex av stadens mötesplatser för unga. Kriterierna var att de skulle vara profilerade, rimligt stora samt att de funnits en tid. Fritidsförvaltningen och Malmö Kulturstöd valde gemensamt ut följande mötesplatser: Flamman Ungdomarnas hus, Arena 305, Garaget, Lagret, Drömmarnas Hus, och Kraftstationen. Syftet med undersökningen var att beskriva och problematisera mötesplatserna ur tre perspektiv; (a.) inbördes förhållande; komplement eller konkurrenter, (b.) besökare samt (c.) framgångsfaktorer. Resultat Inbördes förhållande: Det finns inget i undersökningen som antyder att de olika mötesplatserna för unga konkurrerar med varandra på något sätt. I vad mån mötesplatserna kan ses som komplementära eller som separata öar utan kontakt med varandra. Det finns inget i undersökningen som pekar på att ungdomarna skulle välja mellan mötesplatserna eller vandra från den ena till den andra. Förr verkar det som om varje mötesplats har sina besökare (vilka naturligtvis byts ut över tid). Besökarna: De olika mötesplatserna uppvisar en variation i fråga om besökare. Flammans besökar är från närområdet, medan Kraftstationens kan, tack vare det fria skolvalet, komma från hela regionen. De övriga ligger mellan dessa ytterligheter. Konsekvent arbete med att få in fler tjejer i verksamheterna har visat sig framgångsrika. Två framgångsrika taktiker tycks föreligga, å ena sidan, vara att minska på ”grabbigheten” för att nå bättre blandning och å andra sidan att ge tjejerna möjlighet att vara aktiva helt separat från den ordinarie verksamheten. Ur ett klassperspektiv framstår Arena 305s taktik för att få in fler musikstilar som framgångsrik. I de berättelser de ansvariga ger oss om sina respektive mötesplatser framstår inte den svenske medeklasspojken som den givne besökaren. Framgångsfaktorer: Arena 305, tidigare Kajplats 305, har funnits länge och det är olika musikstilar och olika kulturer som möts under samma tak. Inte som på andra mötesplatser i Malmö där man delar upp musikstilar på olika ställen. De har fina lokaler och modern teknik. Arena 305 har varit helt befriade från skadegörelse. Det viktigaste, menar personalen, är att initiativen kommer från ungdomarna, att det är på deras villkor och det är deras arrangemang. Flamman upplevs som ett andra hem och verksamhetsledaren menar att förtroendet mellan ungdomar och personal är unikt. En av de första förväntningarna var att Flamman skulle vara ungdomarnas ”mark”. Det skulle inte få vara någon föräldranärvaro eller några föräldramöten. En annan förväntan var att Flamman skulle försöka lyfta ungdomarnas frågor. Det finns inga skriftliga regler som: ”här ska vi prata svenska” som verksamhetsledaren menar finns i andra fritidsverksamheter. Ungdomarna använder sitt eget språk och tillåts göra detta. Garaget har blivit lite av en mötesplats för unga tjejer. Tjejernas intressen är främst datorer, böcker och den kreativa verkstaden. Ett bibliotek är inte så hotfullt som en ungdomsgård, och det finns möjlighet för föräldrarna att se verksamheten. Många vuxna som besöker Garaget kommer hit eftersom deras barn besöker verksamheten. Lagret vill uppmuntra skapande och har utformat metoder så att det blir deltagardrivet. Att få de anställda ungdomarna att arbeta som individer, att arbeta som grupp, att ta ansvar, att genomföra, och att reflektera. Ungdomarna får arbeta fram egna projekt, och personalen arbetar metodiskt med att ställa frågor till ungdomarna för att höja svårighetsgraden på respektive projekt. Ungdomarna lär sig att bygga upp ett resonemang kring projektet vilket leder till att de känner sig säkra i vad de vill säga och vad de vill framföra. Kraftstationen är ett ungdomsdiakonalt socialt projekt. Den typiske besökaren är den som är sökande. Ungdomarna förväntar sig att de ska kunna komma hit, umgås, träffa vuxna, träffa varandra, och bara vara. Många ungdomar funderar över sin sexualitet. Därför har personalen arbetat mycket med det ”queera” temat. Bekräftat den unga människan utifrån den person som den är, inte utifrån den person som den tror att den måste vara eller inte får vara. Det som lockar ungdomarna till Drömmarnas hus är de många konstformerna och att man inte hela tiden upprepar saker. De unga förväntar sig att man kan delta i en stor produktion. Under 2010 har det varit ett större operaprojekt där teater-, dans- och cirkusungdomar har medverkat i en Wagneropera i Pildammsparken (Operaverkstaden och Sommarscen, ett samarbete med Malmöoperan).
Publisher Malmö högskola
Series/Issue Rapport från Fritidsvetenskapligt program;12
Pages 66 s
Language swe (iso)
Subject(s) Mötesplats
ungdomar
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Sociology
Handle http://hdl.handle.net/2043/11033 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics