Att lära sig välfärdsstatens normer

DSpace Repository

Att lära sig välfärdsstatens normer

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication BookChapter
Title Att lära sig välfärdsstatens normer
Author(s) Axelsson, Thom
Date 2010
Editor(s) Qvarsebo, Jonas; Tallberg Broman, Ingegerd
Swedish abstract
I den svenska skolan har det under senare år blivit allt vanligare att eleverna får utvärdera sig själva. Denna utvärdering, som inte sällan sker med hjälp av föräldrar och lärare, mynnar ofta ut i mål som: ”att mungiporna ska vara uppe”, ”att inte ha en tråkig inställning”, ”att jobba på att bli en bättre kompis”, ”att vara trevlig mot alla” och ”att vara sig själv”. Denna, med Åsa Bartholdssons ord, vänliga maktutövning kan analyseras i termer av styrning (Bartholdsson 2008; se även Vallberg Roth 2009). Hur de framtida medborgarna ska styras i önskvärd riktning är ett problem som de flesta samhälle har att ta ställning till. Över tid har denna styrning tagit olika former och präglats av olika rationaliteter. Under de senaste två hundra åren, i samband med demokratins framväxt, har samhällena i väst fått en liberal styrningsform. Det är en styrningsform som inte ska blandas ihop med liberalism som en politisk filosofi eller som en samhällstyp. Istället ska det ses som en formel för maktutövning, en styrningsrationalitet, där styrningen flyttar fokus från stat till samhälle. Ett annat sätt att uttrycka det är att gränsen mellan stat, ofta förknippat med tvång, och samhälle, ofta förknippat med frivillighet, har blev allt mer otydlig. Staten har blivit en institution inom samhället som likt andra institutioner kan användas som styrmedel (Nilsson 2008:131–134; Rose 1995a:41). Demokratins genombrott beredde vägen för en rad olika sociala reformer, dessa var emellertid inte villkorslösa. Detta ställde samtidigt nya krav på medborgaren. Det var först under 1800- och 1900-talet som statens makt – via olika institutioner – blev grundmurad. I detta arbete var folkskolan liksom värnplikten en viktig kugge för att skapa enhet. Genom dessa fick folket – främst då samhällets oroshärdar: fattiga barn och unga män – en klar föreställning om sin nationella tillhörighet. Utan detta hade det varit omöjligt att genomföra den typ av demokrati som skedde i början av 1900-talet (Liedman 2003:422). Den liberala styrningskonsten fungerade bäst i demokratisk tappning. Maktens spridning krävde en befolkning fostrad i ett demokratiskt tankesätt, inte minst behövdes det för att motivera de fattiga att tänka och handla långsiktigt och moraliskt (Cruikshank 1999:49). I det här kapitlet diskuteras den liberala styrningsformen, i en svensk kontext under den tidigare halvan av 1900-talet. Diskussionen kommer att föras i relation till tre centrala områden: den tidiga välfärdsstaten, skolan och expertens ökade inflytande i formandet av den framtida medborgaren. Men först något mer om själva styrningsbegreppet.
Publisher Malmö högskola
Host/Issue Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning
Series/Issue Rapporter om utbildning;2
ISSN 1101-7643
Pages s 43-60
Language swe (iso)
Subject(s) skola
styrning
expert
välfärdsstat
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES::Social sciences::Education
Handle http://hdl.handle.net/2043/11457 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics