Organisation and management of Public Dentistry in Sweden : Past, present and future

DSpace Repository

Organisation and management of Public Dentistry in Sweden : Past, present and future

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Organisation and management of Public Dentistry in Sweden : Past, present and future
Author(s) Ordell, Sven
Date 2011
English abstract
Professional organisations present challenges in management compared to producing companies, as control of the work lies within the professional groups themselves. Management in the Public Dental Health Service (PDHS) has an added difficulty in the two-tiered political governance in Swedish public dentistry. The aim of this thesis was to contribute to better understanding of the organisation and management of Human Service Organisations, especially the PDHS in Sweden, thereby contributing to long-term sustainability with due regard to the professionals. The aim was also to point to some future difficulties facing the PDHS and possible solutions to these. Four papers are included in the thesis. The first paper set out to define the professions in dentistry in Sweden from theories on professions. Dentists and, to a lesser degree; dental hygienists were the identified professional groups. The second paper scrutinised the external environment for dentistry in Sweden in the form of political decisions, i.e. laws and regulations. The findings were that there can be a gap between the formal objectives and the factual behaviour from the political level, and that certain politically attractive ideas might reoccur at a later time despite good scientific arguments against them. Also indicated in this paper were ways to influence the political processes, by active participation in the early stages of decision-making The third paper dealt with the heads (CDOs) of the PDHS in the Counties and is based on a questionnaire to them on management. It was found that ideas on management and organisation usually were embedded in the way the respective county council was organised. A strong belief in advantages of scale was noted, both for administration and also for dental care itself. The fourth paper compared overall job satisfaction among publicly employed dentists in Denmark and Sweden. A focus on size of clinic, on professional development and on influence at the work place was found to be important. The Danish dentists were generally more satisfied with their overall job situations than the Swedish ones. One explanation might be found in the environment for the respective service, with a much stronger element of competition in Sweden. Another aspect could be that the expectations of the Danish dentists might be more realistic when they entered the public service. In an appendix the history of the Swedish Public Dental Health Service is outlined. Conclusions Dentists in Sweden are an established profession and dental hygienists are an emerging profession; they and society would benefit from a clearer delineation and definition of their unique competences. Political decision-making is not necessarily rational, and garbage can models or similar can give a better understanding of political processes. CDOs have a widespread belief in advantages of scale in administration as well as in care, which may pose future problems for the provision of dental care in sparsely populated areas. Overall job satisfaction, as part of Good Work, is founded in an atmosphere at the clinic that is focussed on professional values. It is noteworthy that PDHS dentists not born in Sweden had a lower job satisfaction than those born in Sweden. Perhaps a closer cooperation between the dental colleges and the PDHS might give the newly qualified dentists a more realistic view of the professional challenges in public dentistry, as well as giving the colleges access to the vast material on patients in the PDHS. The future division of tasks between the general dentists, dental hygienists and specialist care dentists has a great impact on the future need for personnel, and needs to be carefully analysed. The future diminishing numbers of dentists and the difficulty for the PDHS to retain dentists may be met by adapting the organisations to a much greater flexibility by allowing different teams to organise their own work. The possibilities to give the patients good service quality will depend on continued democratisation and less managerial control. Producer cooperatives, franchising, or similar, could be revisited and tried. However, such forms will require carefully designed contracts where the objectives and the outcomes are possible to define and to evaluate. The balance between good work for dentists, an efficient organisation and perceived good service to the public will be objects for further studies.
Swedish abstract
Professionella organisationer innebär utmaningar i management och organisation jämfört med producerande företag eftersom kontrollen av arbetet ligger inom de professionella grupperna själva. Ledning i en politiskt styrd organisation som Folktandvården (FTV) innebär extra svårigheter. Syftet med denna avhandling var att bidra till bättre förståelse av organisation och ledning av människovårdande organisationer, i synnerhet FTV, och därmed bidra till en långsiktigt hållbar verksamhet med hänsyn till de professionella grupperna. Syftet var också att peka på vissa framtida svårigheter för FTV och möjliga lösningar för dessa. Fyra artiklar ingår i avhandlingen och i en bilaga beskrivs framväxten av svensk offentlig tandvård. Den första artikeln definierar de professionella kliniska grupperna i svensk tandvård; tandläkare och i viss grad tandhygienister. Den andra artikeln granskade den yttre miljön för tandvård i Sverige i form av politiska beslut, dvs. lagar och förordningar. Resultaten var att det kan finnas ett gap mellan de formella målen och de faktiska beteendena från den politiska nivån. Vissa politiskt attraktiva idéer kan återkomma trots goda argument mot dem. Möjligheterna att påverka de politiska besluten genom att aktivt deltaga i de tidiga skedena av processerna noteras även. Den tredje artikeln byggde på ett frågeformulär till folktandvårdscheferna om management och organisation i respektive FTV. Det konstaterades att idéer om ledning och organisation vanligtvis var inbäddade i hur respektive landsting var organiserat. En stark tro på stordriftsfördelar noterades också, såväl för administrationen som för själva tandvården. Den fjärde artikeln jämförde övergripande arbetstillfredsställelse bland offentligt anställda tandläkare i Danmark och Sverige. Det var viktigt för de svenska tandläkarna att det fanns kollegor på klinken. Professionell utveckling och inflytande på arbetsplatsen befanns också vara viktigt. Folktandvårdstandläkare som inte var födda i Sverige hade lägre arbetstillfredsställelse än andra. De danska tandläkarna var i allmänhet mer nöjda än de svenska. En förklaring kan finnas i klinikernas omvärld med mycket starkare konkurrens i Sverige samt i tandläkarnas förväntningar på innehållet i yrket. Slutsatser Tandläkarna i Sverige är en etablerad profession och tandhygienisterna är en framväxande profession; tandhygienisterna, och samhället skulle sannolikt gynnas av en tydligare avgränsning och definition av deras unika kunskapsområden. Politiskt beslutsfattande är inte nödvändigtvis rationellt och andra beslutsmodeller kan ge en bättre förståelse av politiska processer. Folktandvårdscheferna har en utbredd tro på stordriftsfördelar i administrationen och i vården. Detta kan utgöra ett framtida problem för tandvårdsservicen i glesbefolkade områden. Övergripande arbetstillfredsställelse, som en del av det goda arbetet, var baserad på en atmosfär vid kliniken som var inriktad på och grundad i professionella värderingar. Kanske kan ett närmare samarbete mellan tandläkarhögskolorna och FTV ge de nyexaminerade tandläkarna en mer realistisk syn på de professionella utmaningarna i offentlig tandvård, och ge skolornas forskare tillgång till folktandvårdens omfattande patientmaterial. Den framtida arbetsfördelningen mellan allmäntandläkare, tandhygienister och specialisttandläkare bör analyseras ingående. Den minskande tandläkarkåren och svårigheterna att behålla tandläkare i FTV kan mötas genom att anpassa organisationen och ledningen. Mycket större flexibilitet och möjligheter för tandvårdsteamen att själva organisera sitt arbete kan vara vägar framåt. Producentkooperativ, franchising och liknande former bör prövas på nytt, men sådana driftsformer kräver omsorgsfullt konstruerade kontrakt med goda uppföljningsmöjligheter. Möjligheterna för FTV att ge patienterna god servicekvalitet kommer att vara beroende av fortsatt demokratisering och mindre detaljkontroll på klinikerna. Balansen mellan det goda arbetet för tandvårdens personal, en effektiv organisation och bra service till befolkningen behöver studeras ytterligare.
Publisher Department of Oral Public Health, Faculty of Odontology, Malmö University
Series/Issue Swedish dental journal, Supplement;210
ISSN 0348-6672
ISBN 978-91-7104-382-5
Pages 92
Language eng (iso)
Subject(s) Medicine
Research Subject Categories::ODONTOLOGY
Note
Included papers
  1. Ordell S, Unell L, Söderfeldt B. An analysis of present dental professions in Sweden. Swed Dent J 2006;30:155- 64.

  2. Ordell S, Söderfeldt B. Understanding politics? Some lessons from Swedish dentistry. Community Dental Health 2009;26:239-43.

  3. Ordell S, Söderfeldt B. Management structures and beliefs in a professional organisation. An example from Swedish Public Dental Health Services. Swed Dent J 2010;34:167-76.

  4. Ordell S, Söderfeldt B, Hjalmers K, Berthelsen H, Bergström K. Organisation and overall job satisfaction among publicly employed, salaried dentists in Sweden and Denmark. Submitted for publication.

Handle http://hdl.handle.net/2043/11665 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics