Intra-oral soft tissue expansion and volume stability of onlay bone grafts

DSpace Repository

Intra-oral soft tissue expansion and volume stability of onlay bone grafts

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication Doctoral Thesis
Title Intra-oral soft tissue expansion and volume stability of onlay bone grafts
Author(s) Abrahamsson, Peter
Date 2011
English abstract
Insufficient regeneration of missing bone and soft-tissue may present aesthetic or functional problems in patients indicated for dental implant surgery. Several techniques such as bone grafts, bone substitutes and guided tissue regeneration (GTR) have been described to rebuild a compromised alveolar ridge. Adequate soft-tissue coverage of grafted bone and titanium-mesh is important to avoid exposure which may result in loss of the bone graft. The general aim of this thesis was to evaluate use of an osmotic tissue expander for expanding intra-oral soft tissue – creating a surplus of soft tissue – in preparation for onlay bone grafting. An experimental rabbit model was used in studies (I), (II) and (III). In (I) an osmotic soft-tissue expander was placed bilaterally on the lateral wall of the mandible via an extra-oral approach. After two weeks of expansion the rabbits were killed and specimens were collected for histology. No inflammatory reaction and no resorbtion of the cortical bone occured. The periosteum was expanded and new bone formation was seen in the edges of the expander. In (II) and (III) the expander was placed under the periosteum in the same way as in (I): bilaterally in 13 rabbits in (II) and unilaterally in 11 rabbits in (III). After two weeks of expansion the expander was identified and removed. In (II) particulated bone was placed at the recipient site protected by a titanium mesh in one site and a bio-resorbable mesh on the other site. In (III), DBBM particles and bone particles collected from the lateral border of the mandible separated by a collagen membrane was placed at the recipient site. The graft was protected by a pre-bent titanium mesh covered by a collagen membrane. After a healing period of 3 months specimens were collected for histological and SEM examination. New bone was growing in direct contact with the titanium mesh and bio resorbable mesh. The newly formed bone had the same calcium content as the mature bone in the base of the mandible. In the clinical study (IV) 20 patients were consecutively recruited and randomised into two groups. The experimental group (ten patients) had an osmotic soft tissue expander implanted. After two weeks of expansion the expander was removed and a particulated bone graft protected by a titanium mesh and a collagen membrane was fixed to the recipient site. Titanium implants were installed after a healing period of 6 months. The patients in the reference group had a bone block grafted from the anterior ramus fixated to the recipient site with one or two titanium mini screws. Implants were installed after a healing period of 6 months. A three dimensional optical measuring device was used to measure alterations in the soft tissue profile before each surgical procedure. The three-dimensional changes were then analysed on a PC. The results from the clinical study in patients confirmed the results from the experimental rabbit studies. The osmotic tissue expander expanded the soft tissue. Expander perforations of the soft tissue occurred in two patients. The optical measurements demonstrated a positive volume gain after soft tissue expansion and bone grafting. The expanded tissue could be used to cover a bone graft. There still was a risk of mesh exposure, even after soft tissue expansion, which occurred in two patients. In both groups, implants could be installed in the grafted bone in positions that would allow the crowns to fit aesthetically into the dental arch.
Swedish abstract
Implantat är idag en väl etablerad behandlingsform. I många fall finns dock inte tillräckligt med käkben för att på ett optimalt sätt kunna rekonstruera patientens bett såväl ur funktionell som estetisk synpunkt. I dessa fall används olika tekniker för att tillföra käkben. Problemet med dessa tekniker är att benvolymen minskar under inläkningen speciellt om ben transplanteras till laterala och vertikala positioner. Vidare kan det vara svårt att få tillräckligt med mjukvävnad för att uppnå estetiskt tillfredställande resultat, speciellt i överkäksfronten. Avhandlingens övergripande mål är att introducera och utvärdera en ny teknik för mjukvävnadsexpansion för att optimera förutsättningarna för en efterföljande bentransplantation av tillräcklig volym för kommande installation av implantat. I de experimentella studierna har kanin använts som försöksdjur. I delarbete (I) placerades en osmotisk mjukvävnadsexpander bilateralt under benhinnan (periostet) på åtta djur via en extraoral entré. Efter två veckor hade periostet expanderat och en subperiostal ficka bildats. Djuren avlivades och vävnad togs för histologisk undersökning. Denna visade inga inflammatoriska reaktioner eller resorptioner av benet. Periostet hade expanderats och nytt ben hade bildats i periferin av expandern genom att periostet lyfts långsamt och stimulerat till bennybildning. På samma sätt som beskrivits ovan placerades expandern i delarbetena (II) och (III) på 13 respektive 11 kaniner. Efter 14 dagars expansion sövdes kaninerna på nytt, expandern avlägsnades och partikulerat käkben placerades på utsidan av mandibeln bilateralt (delarbete II). På ena sidan täcktes det med ett titannät och på andra sidan med ett resorberbart nät. Efter tre månaders inläkning hade benbildning skett under båda näten. Volymen under det resorberbara nätet var större (p<0.05) men inga skillnad noterades i mängden mineraliserat ben. Två resorberbara nät perforerade den orala slemhinnan. Detta berodde troligen på att det resorberbara nätet var svårare att konturera och anpass mot underkäken. I delarbete (III) placerades partikulerat ben och Bio Oss, separerat av ett kollagenmembran, unilateralt på mandibeln under ett titannät som i sin tur var täckt av ett kollagenmembran. Volymen nybildat ben i anslutning till autologt ben respektive Bio Oss registrerades efter 3 månaders inläkning. Inga skillnader i benvolym förelåg. Scanning Electron Microscopy (SEM) visade i båda studierna att ben växte i direkt kontakt med såväl autologt ben som bensubstitut. Till den kliniska studien (delarbete IV) rekryterades 20 patienter konsekutivt. De fördelades slumpmässigt i två grupper. I experimentgruppen opererades 10 patienter med en osmotisk mjukvävnadsexpander. Efter två veckor avlägsnades denna och benuppbyggnad gjordes med partikulerat ben täckt av ett titannät och ett kollagenmembran. Efter sex månaders läkning installerades implantat. I referensgruppen gjordes benuppbyggnad med benblock följt av en implantatoperation efter sex månader. Ett optiskt mätinstrument användes för att registrera förändringar i mjukvävnaden efter såväl subperiostal expansion som benuppbyggnad. Dessa förändringar lagrades i en PC där värdena kunde analyseras och jämföras. Resultaten från den kliniska studien stämde väl överens med de experimentella. Expandern expanderade periost och täckande mjukvävnad. Det föreligger dock en risk att expandern perforerar mjukvävnaden. Den optiska mätningen visade en volymsförbättring efter mjukvävnadsexpansionen. Den expanderade vävnaden kunde användas till att täcka ett bentransplantat som skyddades av ett titannät samt ett kollagen membran. Trots tidigare vävnads expansion exponerades titannätet genom slemhinnan i två fall. Fixturinstallation kunde utföras som planerat både i den experimentella gruppen samt referens gruppen. Det optiska mätinstrumentet (PRIMOS® optical 3D) var ett lättanvänt och repeterbart mätinstrument som levererade vävnadsförändringar med stor exakthet.
Publisher Malmö University, Faculty of Odontology, Department of Oral and Maxillofacial Surgery and Oral Medicine
Department of Oral and Maxillofacial Surgery Maxillofacial unit, Halmstad Hospital, Sweden
Series/Issue Swedish Dental Journal;Suppl. 211
ISSN 0348-6672
ISBN 978-91-7104-381-8
Pages 66
Language eng (iso)
Subject(s) Medicine
Research Subject Categories::ODONTOLOGY
Included papers
  1. Abrahamsson P, Isaksson S, Gordh M, Andersson G. Periosteal expansion of rabbit mandible with an osmotic self-inflatable expander. Scand J Plast Reconstr Surg Hand Surg. 2009;43(3):121-5.

  2. Abrahamsson P, Isaksson S, Gordh M, Andersson G. Onlay bone grafting of the mandible after periosteal expansion with an osmotic tissue expander: an experimental study in rabbits. Clin Oral Implants Res. 2010 Dec;21(12):1404-10.

  3. Abrahamsson P, Isaksson S, Andersson G. Guided bone generation in a rabbit mandible model after periosteal expansion with an osmotic tissue expander. Accepted Clin Oral Implants Res. 2010

  4. Abrahamsson P, Wälivaara D-Å, Isaksson S, Andersson G. Periosteal expansion before local bone reconstruction using a new technique for measuring soft tissue profile stability: a clinical comparative study. Submitted

Handle http://hdl.handle.net/2043/11681 (link to this page)
Buy print http://webshop.holmbergs.com...11681 (print-on-demand service)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics