Immigration patterns, economic integration and residential segregation - Sweden in the late 20th century

DSpace Repository

Immigration patterns, economic integration and residential segregation - Sweden in the late 20th century

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Article, other scientific
Title Immigration patterns, economic integration and residential segregation - Sweden in the late 20th century
Author(s) Bevelander, Pieter
Date 2004
English abstract
This paper offers an overview of immigration to Sweden in the last decades of the twentieth century, including the labour market integration and residential segregation of immigrants. The character of immigration has gradually changed from primarily labour migration up to the middle of the 1970s to refugee immigration and family reunification during the last decades of the twentieth century. Since the 1970s economic integration of immigrants has gradually decreased while residential segregation has increased. This development reached its peak in the early 1990s, when refugee immigration increased considerably at the same time as the economy deteriorated. Integration policies have not blocked this negative process.
Swedish abstract
Den "mångkulturella" samhället finns i Sverige om vi bara ser till på antalet utlandsfödda i förhållande till födda i Sverige. När vi däremot undersöker två viktiga mått på integration, sysselsättningsintegration och boendesegregation, visas tydligt att stora grupper av invandrare är marginaliserade i det svenska samhället. Sett ur detta perspektiv har den svenska integrationspolitiken misslyckats de senaste decennierna. Hur har denna situation uppkommit? Såväl invandringen som arbetsmarknadsintegrationen och boendemönstret av nyligen anlända immigranter har över tiden fått en förändrad karaktär. Majoriteten av invandrarna som kom till Sverige under de första decennierna efter andra världskriget var från de nordiska och de andra europeiska länderna. Invandrarna kom huvudsakligen på grund av ekonomiska skäl. I Sverige ändrades invandringspolitiken under slutet av 1960-talet till stor del som en följd av påtryckningar från fackföreningsrörelsen (LO). En relativt liberal politik ersattes med en mer restriktiv politik som begränsade fri arbetskraftsinvandring från de icke-nordiska länderna. Under senare delen av 1900-talet har interna konflikter, krig och geopolitiska förändringar lett till ett ökat antal flyktingar i världen. Invandringspolitiken gentemot flyktingar och familjeåterförening var fortfarande relativt liberal i Sverige under denna period. Detta innebar att de flesta invandrare som kom till Sverige på 1970-talet, men framförallt under 1980- och 1990-talen var flyktingar från Östeuropa och icke-europeiska länder och familjer från tidigare invandrade flyktingar och arbetskraftsinvandrare. Statistiken visar att familjeåterförenare och flyktingar står för vardera hälften av dem som har fått uppehållstillstånd de senaste decennierna. Den ekonomiska krisen under första halvan av 1990-talet samt den dramatiska ökningen av asylsökare under samma period gjorde att flyktingpolitiken skärptes. Sveriges integrationspolitik förändrades också med tiden och är sedan mitten av 1970-talet baserad på kulturell pluralism och på honnörsorden, jämlikhet, valfrihet och samverkan. Arbetsmarknadsintegration och att motverka boendesegregation har varit högt prioriterade mål i denna politik. Bosättningspolitiken som implementerades under mitten av 1980-talet och som fördelar flyktingar som fått uppehållstillstånd över ett flertal kommuner kan ses som en sätt att förverkliga dessa mål. Under 50- och 60-talen integrerades arbetskraftsinvandrare relativt väl på arbetsmarknaden. Koncentrationen i boende av en del av dessa invandrargrupper sågs som ett sätt att behålla vissa kulturella särdrag i en ny omgivning. Den successivt minskande ekonomiska integrationen av senare invandrargrupper medförde för vissa grupper en mycket stark ökning av boendesegregationen. Human- och social kapital, överförbarhet av yrkesskicklighet, strukturella förändringar på arbetsmarknaden, olika typer av diskriminering, generell integrations- och arbetsmarknadspolitik kan ses som faktorer som ökar transaktionskostnaderna för att som invandrare lyckas på arbetsmarknaden i jämförelse med svenskar. Framförallt den strukturella förändringen inom den svenska ekonomin i en tjänsteekonomi som efterfrågar högre generella kunskaper och ökad tonvikt på språkkunskaper har ökat kostnaderna för nya invandrare att förvärva dessa färdigheter. Ökande rekryteringskostnader för potentiella arbetsgivare medför att vissa grupper löper risken att diskrimineras. Utestängningen från arbetsmarknaden ökar socialbidragskostnaderna. Svag arbetsmarknadsintegration påverkar på ett negativt sätt individens möjligheter att välja bosättningsort. Etnisk segregation är även ett problem för välfärdsstaten i och med att många sociala tjänster som skola, förskola, vård av olika slag och andra offentliga tjänster är organiserade enligt geografiska faktorer. Så, när segregerade områden väl har uppstått är risken stor att både social och ekonomisk ojämlikhet förstärker varandra.
Publisher Malmö högskola, Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)
Host/Issue Current Themes in IMER Research;2
Series/Issue Current Themes in IMER Research
ISSN 1652-4616
Language eng (iso)
Subject(s) international migration
economic integration
residential segregation
internationell migration
ekonomisk integration
boendesegregation
Handle http://hdl.handle.net/2043/1219 (link to this page)
Buy print http://webshop.holmbergs.com...1219 (print-on-demand service)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics