Film och andra rörliga bilder som läromedel?

Show full item record

Files for download

En undersökning av ...
Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Film och andra rörliga bilder som läromedel?
Author(s) Davor, Abazovic
Date 2013
Swedish abstract
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer – men i varierande grad – och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning. Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning – på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media. Undersökningens resultat visar att rörliga bilder av många olika sorter förekommer i hög utsträckning i undervisningen. Det rörliga materialet används för att skapa en känsla och intresse för ämnet samt för att visualisera processer, skeenden och begrepp. Några av lärarna producerar också eget material som läggs upp på internet och på så sätt blir tillgängligt för eleverna även utanför lektionstiden. Man ställer samma kvalitetskrav på rörliga bilder som på läroboken, men rätt återgivning av fakta är inte alltid det viktigaste eftersom ”fel” historieskrivning i en spelfilm kan användas för att träna elevernas kritiska tänkande. Lärarna hyser ingen misstro mot populärkultur, snarare ser lärarna den som ett sätt att närma sig eleverna på deras egna villkor. Lärarna jobbar kritiskt med medier. Lärarna arbetar också för att visa olika perspektiv och uppmuntrar olika tolkningar vid diskussioner av rörliga bilder, men upplever att det många gånger finns en kulturell friställdhet hos eleverna som göra att de inte vill eller inte kan diskutera det de ser. Det samma gäller frågor om källkritik. Lärarna är själva noga med vilka avsändare som finns bakom det de visar. Lärarna upplever att deras elever besitter en viss mediekunnighet men att de ofta väljer att inte använda den i skolsammanhang. Lärarna visar ofta rörligt material som de själva redan äger eller som de hittar via internet. Ingen av lärarna verkar låna materialet från någon officiell mediecentral. Lärarna bryter många gånger mot upphovsrättslagen, men de visar inte någon medvetenhet kring det i intervjuerna. Om lagbrotten sker på grund av okunskap eller ett medvetet val framgår inte. På grund av det låga antalet intervjuade lärare kan inte studiens resultat göra några anspråk på generaliserbarhet. Den breda representationen av ämnen innebär dock att undersökningens resultat skulle kunna användas som underlag för vidare diskussioner kring exempelvis utformningen av ett övergripande mediepedagogiskt arbete på den berörda skolenheten.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Pages 32
Language swe (iso)
Subject(s) läromedel
undervisning
källkritik
upphovsrätt
film
media
gymnasieskola
mediekunnighet
kulturell friställning
populärkultur
tutorials
Handle http://hdl.handle.net/2043/15538 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics