Elevperspektiv på laborativt material, en studie om hur laborativt material används i årskurs 6. Students perspective on laboratory material, a study about laboratory materials used in sixth grade

DSpace Repository

Elevperspektiv på laborativt material, en studie om hur laborativt material används i årskurs 6. Students perspective on laboratory material, a study about laboratory materials used in sixth grade

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Elevperspektiv på laborativt material, en studie om hur laborativt material används i årskurs 6. Students perspective on laboratory material, a study about laboratory materials used in sixth grade
Author(s) Pajic, Ruzica
Date 2013
English abstract
A study of the laboratory material in fraction teaching based on students' perspective Author: Ruzica Pajic The purpose of this study is to achieve a deeper understanding of the laboratory material significance in school mathematics. In this master thesis has been examined how children's perspectives are affected in 6th grade based on how learning materials are used in mathematics education . In earlier research reported children's learning and how it is portrayed by the cognitive, cultural and socio-cultural perspective. These perspectives are presented and compared theorists ; Vygotsky and Bruner with each other. These theorists have been chosen because they present the basics of using the learning materials in schools . In this study, laboratory material for teaching purposes , the laboratory material that students can use is , fractions rods. Laboratory materials have been defined based artifacts according to Wartofsky (1979) can be divided into three categories : primary , secondary and tertiary . I have chosen to work from artifacts when I have interpreted and drew conclusions based on theory and research. During the observations in the classroom I could see the perspective of children affected depending on how they used the laboratory material. Students could use the material in three different categories. This was evident in the interviews held in the focus groups. The results showed that most children used the secondary artifact , there were some students who used both the tertiary and the primary artifact. The children came up with the teacher as an important factor if prima facie they learn and this came up clearly in the observations and interviews . It is the teacher's instructions and guidelines that affect the child's perspective , and it has great impact on how children learn fractions. How does the use of learning materials the children's perspective and what impact it has on how they learn ? The results turned out to students' perspectives from the three categories . Students who used the secondary and tertiary artifact experienced laboratory material positive and instructive. The students described in their interviews that they could be active, team-working, have a variety and get a greater understanding of fractions. The students who used the primary artifact did not understand how to use learning materials in teaching. The difficulties that students experienced when they would use laboratory material was primarily due to teachers' instructions . The students did not understand how to use the material and it was not sufficiently specific and clear to them. Some students thought that it is teachers who have the answers . The observation could interpreted in that some students had difficulty understanding the task when they did not actively participate . Mostly in the study experienced students when they assumed the secondary and tertiary artifact that fights the data became more concrete with the help of rods , leading to the sense of reality that also led to increased communication between students.
Swedish abstract
En studie om det laborativa materialet i bråkundervisningen utifrån elevernas perspektiv Författare: Ruzica Pajic Syftet med denna studie är att uppnå en djupare förståelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv påverkas i årskurs 6 utifrån hur laborativt material används i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lärande och hur den skildras utifrån kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jämförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för användning av laborativt material i skolan. I denna studie används laborativt material i undervisningssyfte, det laborativa materialet som eleverna får använda är, bråkstavar. Laborativt material har definierats utifrån artefakter som i enlighet med Wartofsky (1979) kan delas upp i tre olika kategorier; primär, sekundär och tertiär. Jag har valt att utgå ifrån artefakter när jag har tolkat och dragit slutsatser utifrån teori och forskning. Under observationerna i klassrummet såg man hur barns perspektiv påverkades beroende på hur de använde det laborativa materialet. Eleverna kunde använda materialet i tre olika kategorier. Detta kom tydligare fram i intervjuerna som hölls i fokusgrupper. I resultaten framgick det att de flesta barn använde den sekundära artefakten, det fanns några elever som använde sig av både den tertiära och den primära artefakten. Barnen tog fram läraren som en viktig faktor om hurvida de lär sig och detta kom fram tydligt i observationer och intervjuer. Det är lärarens instruktioner och vägledningar som påverkar barnens perspektiv och det har stor inverkan på hur barnen lär sig bråk. Hur påverkar användningen av laborativt material barnens perspektiv och vilken inverkan har det på hur de lär sig? I resultaten visade sig elevernas perspektiv utifrån de tre olika kategorierna. Eleverna som använde sig av den sekundära och tertiära artefakten upplevde laborativt material positivt och lärorikt. Eleverna beskrev i sina intervjuer att de kunde vara aktiva, arbeta i grupp, ha en variation och få större förståelse för bråk. De elever som använde sig av den primära artefakten förstod inte hur de skulle använda laborativt material i undervisningen. Svårigheterna som eleverna upplevde när de skulle använda laborativt material berodde framförallt på lärarinstruktionerna. Eleverna förstod inte hur de skulle använda materialet och det var inte tillräckligt konkret och tydligt för dem. Vissa elever trodde att det är lärarna som sitter inne med svaren. Vid observationen kunde det uttydas i att vissa elever hade svårigheter med förståelsen av uppgiften då de inte deltog aktivt. Övervägande i studien upplevde eleverna när de utgick ifrån den sekundära och tertiära artefakten att bråkuppgifterna blev mer konkreta med hjälp av stavarna, vilket ledde till verklighetsanknytning som också ledde till en ökad kommunikation mellan elever.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Pages 58
Language swe (iso)
Subject(s) artefakt, elevernas attityd, konkret material, laborativ matematik, matematikundervisning.
Handle http://hdl.handle.net/2043/16101 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics