Stadsdelsförnyelse i samverkan – processdesign för gränsöverskridande planering och förvaltning

DSpace Repository

Stadsdelsförnyelse i samverkan – processdesign för gränsöverskridande planering och förvaltning

Show full item record

Files for download

Essay and apendix
Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Stadsdelsförnyelse i samverkan – processdesign för gränsöverskridande planering och förvaltning
Author(s) Fehler, Joanna ; Lemberg, Jolanda
Date 2013
English abstract
This thesis examines how cross-administrative planning and administration can contribute to sustainable urban development, and how government and organization of urban renewal projects can promote governance and organizational learning. This is of interest when a discourse for sustainable urban development is applied on Swedish municipalities as organizations. It has long been known that Swedish municipalities are characterized by fragmented administrations and sectorization, which is described as a hindrance to sustainable urban development. A common administration of the city’s resources, which is necessary for urban development, requires a basis for cross-sectorial governance. There is also a need to create conditions which enable knowledge dissemination between different administrations and professions as well as between different urban development projects. The aim is to examine how urban development can be organized and managed in order to promote governance and learning between municipal administrations. The thesis answering the following questions: what are the obstacles for governance and organizational learning in urban renewal projects, and how can they be managed? How can urban renewal project be managed and organized to promote governance and organizational learning? The theoretical and empirical review in this thesis shows that the government and organization of Swedish municipalities both promotes and hinders cooperation and learning within urban development. Municipal administrations are characterized by result-oriented management, which does not always allow for the administrations to jointly undertake complex urban development problems. The discourse for sustainability shows that joint efforts are more efficient for creating a holistic approach to the city’s long-term challenges. In order to create a common understanding and knowledge about the challenges facing the city, idea-oriented government may aid in reaching a common concept of what defines a sustainable city. This creates a basis for negotiations concerning conflicts of interest and the dependencies that exist between the administrations. The review shows a lack of tools within the administrations for implementation of the knowledge and new processes developed within different ventures and projects for urban development. Projects and ventures may work as an arena where different administrations and other actors can meet. Such an arena may allow them to jointly reach an understanding and knowledge about how they can contribute to a sustainable development, both jointly and within their own fields. This requires a forum which acts across boundaries, and which aids organizational learning, which in turn requires an openness for new understanding and knowledge on different levels – for the individual, the group, and the organization. It comes down to questioning existing social structures, while also relating to them in order to be able to work for long-term change. But, most importantly, to be able to face the current challenges for the city. Network governance has been shown to be an ideal form of organization for city district renewal. This entails a network of participants who are mutually dependent on each other in terms of resources and strategies for implementation of development efforts. Through network governance as a coordinating institution, prerequisites are created for the participants to be able to jointly define the challenges they are facing, as well as the needed measures, from a holistic perspective. From the theoretical and empirical review, a set of normative principles for government and organization which benefit governance and organizational learning have been derived. The project plan outlined in the thesis illustrates how a city district renewal project may be government and organized in practice. The various stages of the project are further discussed in Samverkan och lärande – en processbeskrivning (see appendix 1). The project may serve as support and guidance for administration of knowledge through a governance network.
Swedish abstract
Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt. Syftet är att undersöka hur stadsutvecklingsprojekt kan organiseras och styras för att främja samverkan och lärande mellan kommunala förvaltningar. Uppsatsen besvarar följande frågeställningar: vilka hinder finns för samverkan och organisatoriskt lärande inom stadsförnyelseprojekt och hur kan de hanteras? Hur kan stadsförnyelseprojekt styras och organiseras för att främja samverkan och organisatoriskt lärande? Uppsatsens teoretiska och empiriska undersökning visar att svenska kommuners styrning och organisering både främjar och är ett hinder för samverkan och lärande för stadsutveckling. Kommunala förvaltningar utmärks av mål- och resultatstyrning, vilken inte alltid ger utrymme för förvaltningarna att gemensamt ta sig an komplexa stadsutvecklingsproblem. Hållbarhetsdiskursen visar på att gemensamma insatser är effektivare för att skapa ett helhetsgrepp om stadens utmaningar i ett långsiktigt perspektiv. För att det ska skapas en gemensam förståelse och kunskap för de utmaningar som staden står inför kan idéstyrning främja en gemensam berättelse om vad som är en hållbar stad. Då skapas en grund för förhandling om intressekonflikter och olika beroendeförhållanden som finns mellan förvaltningarna. Uppsatsens undersökning visar att det saknas verktyg för förvaltningarna att implementera den kunskap och de nya arbetssätt som skapas inom olika satsningar eller projekt för stadsutveckling. Projekt och särskilda satsningar på stadsutveckling kan fungera som arena för olika förvaltningar och aktörer att mötas. Där kan de gemensamt skapa en förståelse för och en kunskap om hur de kan bidra till en hållbar utveckling, gemensamt och i sin ordinarie verksamhet. Detta kräver forum som verkar gränsöverskridande och som främjar organisatoriskt lärande. Detta betyder att det behövs en öppenhet för ny förståelse och kunskap, på olika nivåer – hos individen, gruppen och organisationen. Det handlar om att ifrågasätta rådande samhällsstrukturer och samtidigt förhålla sig till dem för att kunna verka för en förändring på sikt. Men framför allt för att kunna ta sig an stadens utmaningar idag. En ideal form av organisering för stadsdelsförnyelse har visat sig vara samverkan genom nätverksstyrning. Vilken innebär att nätverkets deltagare är ömsesidigt beroende av varandra i fråga om resurser och strategier för genomförande av utvecklingsinsatser. Genom nätverksstyrning som koordineringsinstitution skapas förutsättningar för deltagarna att gemensamt formulera de utmaningar som de står inför och formulera åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv. Utifrån den teoretiska och empiriska undersökningen har normativa principer för styrning och organisering som främjar samverkan och organisatoriskt lärande formulerats. Hur ett stadsdelsförnyelseprojekt kan styras och organiseras i praktiken beskrivs i den projektplan som redovisas i uppsatsen. Projektets olika moment utvecklas ytterligare i Samverkan och lärande – en processbeskrivning (se Bilaga 1). Projektet kan fungera stöttande och vägledande i förvaltning av kunskap genom samverkansnätverk.
Publisher Malmö högskola/Kultur och samhälle
Pages 81
Language swe (iso)
Subject(s) hållbar stadsutveckling
samverkan
nätverksstyrning
stadsdelsutveckling
stadsdelsförnyelse
organisatoriskt lärande
Handle http://hdl.handle.net/2043/16236 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics