Potentialer för tillväxt och sammanhållning : En studie av storstadsinsatserna inom regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge

DSpace Repository

Potentialer för tillväxt och sammanhållning : En studie av storstadsinsatserna inom regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication Book
Title Potentialer för tillväxt och sammanhållning : En studie av storstadsinsatserna inom regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge
Author(s) Stigendal, Mikael ; Jakobsson, Erik ; Sjöberg, Karin
Date 2013
English abstract
During 2011 and 2012, the authors of this report have carried out a scientific study, commissioned by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, on metropolitan initiatives in the European Regional Development Fund – ERDF – programmes for Stockholm, Västsverige and Skåne-Blekinge. Essentially these metropolitan initiatives aim on the one hand at increasing growth, and on the other decreasing segregation. Our study demonstrates the dilemmas and difficulties associated with the reconciliation of these two objectives. There is a duality in the policies that guide the programmes and projects through which these two objectives are to be realized. This duality is about two different approaches existing in parallel. One approach is consistent with the earlier national metropolitan policy and the so-called social investment perspective. Based on this approach, efforts to reduce segregation are seen as investments. The second approach is consistent with the revised Lisbon Strategy of 2005, where growth is regarded as superior to social cohesion. Based on this approach, efforts to decrease segregation are seen as costs. In our report, we call for a social investment perspective to reconcile the two objectives of increasing growth and decreasing segregation. Pursuing such a perspective, we have elaborated the concept of growth so that it can better capture both the different motives behind the various initiatives and the expected effects of the various initiatives. We distinguish between three different types of growth, namely, profit-driven growth, disposable growth and needs-driven growth. Profit-driven growth refers to activities that make businesses grow and employ more people or it may refer to activities that get companies to establish themselves in a certain geographical area. Disposable growth refers to activities that stimulate and support individuals to start companies. Needs-driven growth refers to the economic activity generated by the public and / or non-profit sector to make investments based on identified needs. It becomes clear that profit-driven growth and needs-driven growth interact in interesting ways in several projects. However, needs-driven growth should be used more proactively in relation to the profit-driven growth to promote cohesion and inclusion. Social cohesion, and especially what we in the report call collective empowerment, should be seen as a value in itself and considered on its own merits. When people are strengthened and empowered to jointly contribute to solving different problems, this is something which may also have a bearing on growth. However, projects working with such dimensions may not be able to exhibit short-term results in terms of new jobs and new businesses. Then, the possible success will not be highlighted by current performance measures and indicators. Therefore, a new approach is needed on the assessment of results. The current system is in danger of pushing projects in the wrong direction. As we see it, it is better to fully affirm that some projects will not generate any new jobs and businesses, but in the longer term perspective they can be very important in the interaction between social cohesion and economic development dynamics. In order to attain increased cohesion, the metropolitan efforts have to strengthen integration, as defined by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth. We have linked this definition to the sociological distinction between system integration and social integration. In other words, it must be possible for people to actually be involved but in forms in which they can also feel involved. Programmes and projects must improve their compliance with this definition and not narrow it to cover only ethnic relations. Our analysis of gender equality shows disappointing results. The majority of projects contribute to preserve the existing order. To change this, it is not enough to demand increased gender awareness. The quest for greater gender equality must also be connected to the other changes we propose, regarding for example the approach to cohesion and growth (see above) and the development of a potential and cause-oriented approach (see below). In addition, gender integration has to be linked to integration based on other categorizations as well, such as age, class and ethnicity. The report highlights the bipolar character of segregation. In our definition, segregation deals with processes as well as states of both exclusion and inclusion. A demarcated focus on the state of exclusion runs the risk of making the causes invisible. Exclusion implies a relationship, namely the one to inclusion. In the work to increase growth and reduce segregation, we believe that a potential and cause-oriented approach is required. This can be set against a problem-oriented approach. The former can be linked to the social investment perspective, and it urges us to pay attention not just to what seems to be the problem, but all that may be thought of as causes, positive as well as negative ones. This relates to using long-term, general initiatives, creating opportunities for development and growth, together with the idea that general welfare is of great importance for people to be creative, innovative and productive. The latter approach can be linked to the revised Lisbon strategy and involves tackling what seems to be the problem, and directing selective, more short-term initiatives to tackle this. We believe that there is a continuing need for specific metropolitan interventions in the ERDF programmes. Such interventions should have a particular focus on promoting the link between increased growth and reduced segregation. The duality in the policy that guides programmes and projects, we believe, has deteriorated the preconditions for promoting that link. Therefore, there is a need for metropolitan measures that can bridge the divisions that have arisen organisationally, geographically and politically.
Swedish abstract
Malmö högskola har i samarbete med APeL FoU haft i uppdrag att under två år (2011-12) vetenskapligt studera genomförande, resultatutveckling och effekter av den europeiska regionalfondens storstadsinsatser i Skåne-Blekinge, Västsverige och Stockholm. Den övergripande forskningsfrågan har varit vad man utifrån ett helhetsperspektiv kan lära av regionalfondens insatser för att befrämja sambandet mellan ökad tillväxt och minskad segregation. Projektbeskrivningar och beslut har analyserats av sammanlagt 28 projekt; två i Stockholmsregionen, fyra i Västsverige och 22 i Skåne-Blekinge. Av dessa valdes åtta projekt ut till fallstudier; nämligen Utveckling Nordost och Tillväxt Biskopsgården i Västsverige, HAMN i Stockholm samt SÖM Fosie, Malmö Nya Medier, Innovationsforum, Makten i vardagen och WHY NOT? i Skåne-Blekinge. Många intervjuer har gjorts. Dokumentationer, utvärderingarar och följeforskningsrapporterer har analyserats. Om några av projekten skrev vi även underlagsrapporter som sen skickades ut och diskuterades med de berörda. Under våren 2012 vidareutvecklades analyserna av projekten i dialog med företrädare för programkontoren och projekten. Tre lärkonferenser anordnades, den första i Göteborg, därefter i Nacka och sist i Malmö. Inför varje konferens fick deltagarna ta del av en underlagsrapport. Analyserna har därigenom utvecklats i en interaktiv process där företrädare för programkontoren och projekten har tagit del av, kommenterat och diskuterat det vi skrivit. Vår studie visar på dilemman och svårigheter som är förknippade med de dubbla syften som ligger på storstadsinsatserna, nämligen att å ena sidan öka konkurrenskraften och tillväxten och å andra sidan bryta segregationen och utanförskapet. Det finns en kluvenhet i politiken som är vägledande för de program och projekt genom vilka dessa båda syften ska förverkligas. Denna kluvenhet handlar om att två olika synsätt existerar parallellt. Det ena synsättet överensstämmer med den tidigare nationella storstadspolitiken och med det s.k. sociala investeringsperspektivet. Utifrån detta synsätt ses insatser för att minska segregationen som en investering. Det andra synsättet överensstämmer med den reviderade Lissabonstrategin från 2005, där tillväxten är överordnad den sociala sammanhållningen. Utifrån detta synsätt ses insatser för att minska segregationen som en kostnad. Vi har i studien utvecklat tillväxtbegreppet så att det bättre kan fånga upp både de olika bevekelsegrunder som ligger bakom olika initiativ och de effekter som kan förväntas av olika initiativ. Vi skiljer vi mellan tre olika typer av tillväxt, nämligen vinstdriven tillväxt, engångstillväxt och behovsdriven tillväxt. Vinstdriven tillväxt syftar på aktiviteter som får företag att växa och anställa fler eller får företag att etablera sig i det aktuella området. Engångstillväxt syftar på aktiviteter som stimulerar och stödjer individer som startar företag. Behovsdriven syftar på den ekonomiska aktivitet som uppstår genom att den offentliga och/eller ideella sektorn gör investeringar utifrån identifierade behov. Vi ser att vinstdriven tillväxt och behovsdriven tillväxt samspelar på intressanta sätt i flera projekt, men menar samtidigt att den behovsdrivna tillväxten kan användas mer proaktivt i förhållande till den vinstdrivna för att befrämja sammanhållning och inkludering. Social sammanhållning, och inte minst det som vi i rapporten kallar kollektiv empowerment, menar vi är ett värde i sig som bör uppmärksammas utifrån sina egna meriter. När människor stärks och bemyndigas för att gemensamt bidra till att lösa olika problem är detta något som också kan ha bäring på tillväxt. Projekt som arbetar med sådana dimensioner men kanske inte kan uppvisa resultat på kort sikt i termer av nya arbetstillfällen och nya företag kommer naturligt nog snett i förhållande till rådande resultatmått och indikatorer. Ett nytt synsätt behövs kring bedömning av resultat. Nuvarande system riskerar att driva projekten i fel riktning. Som vi ser det är det bättre att fullt ut bejaka att en del projekt på kort sikt inte kommer att generera några nya arbetstillfällen och företag, men att de kan vara mycket betydelsefulla i en växelverkan mellan social sammanhållning och ekonomisk utvecklingsdynamik i ett mer långsiktigt perspektiv. För att sammanhållningen ska kunna öka måste storstadsinsatserna stärka integrationen enligt den definition som Tillväxtverket anger i sin guide. Vi har kopplat detta till den sociologiska distinktionen mellan systemintegration och social integration. Med andra ord måste det göras möjligt för människor att vara faktiskt delaktiga men i former där de också kan känna sig delaktiga. Program och projekt måste bli mycket bättre på att följa upp det som står i Tillväxtverkets guide och inte snäva in definitionen till enbart det som gäller etniska relationer. Våra analyser av jämställdhet visar på nedslående resultat. Majoriteten av projekten bidrar till att bevara den rådande ordningen. För att ändra på detta räcker det inte med att ställa krav på ökad genusmedvetenhet. Strävan efter ökad jämställdhet måste också kopplas till de andra förändringar som vi föreslår, vad gäller bl.a. synen på sammanhållning och problematiseringen av tillväxtbegreppet (se ovan) samt utvecklingen av ett potential- och orsaksorienterat förhållningssätt (se nedan). Dessutom måste jämställdhetsintegreringen kopplas till integrering utifrån andra kategoriseringar som ålder, klass och etnicitet. I rapporten lyfter vi också fram att segregationen är tvåpolig – den handlar både om ett utanförskap och ett innanförskap. Risken finns att fokuseringen på utanförskapet osynliggör dess orsaker. Utanförskap förutsätter en relation, nämligen den till innanförskap. I arbetet med att öka tillväxten och minska segregationen menar vi att det krävs ett potential- och orsaksorienterat förhållningssätt, vilket kan ställas mot ett problemorienterat förhållningssätt. Det förstnämnda innebär att man inte bara intresserar sig för det som synes vara, utan allt det som kan tänkas vara orsaker, såväl det positiva som det negativa. Ett problemorienterat förhållningssättet bidrar, menar vi, till stigmatisering och utgör ett av de främsta hindren för att befrämja sambandet mellan ökad tillväxt och minskad segregation. Vi menar att det även fortsättningsvis behövs särskilda storstadsinsatser inom regionalfondsprogrammen för storstadsregionerna. Genom sådana kan särskilt fokus sättas på att befrämja sambandet mellan ökad tillväxt och minskad segregation. Kluvenheten i politiken som vägleder programmen och projekten har, menar vi, försämrat förutsättningarna för att befrämja sambandet. Därför behövs det storstadsinsatser som kan överbrygga de uppdelningar som har uppstått organisatoriskt, geografiskt och politiskt.
Link http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1888 (external link to publication)
Publisher Tillväxtverket
ISBN 978-91-86987-79-4
Pages 128
Language swe (iso)
Subject(s) Sammanhållning
Tillväxt
Integration
Jämställdhet
Följeforskning
Storstadsinsatser
EU
Välfärd
Segregation
Kritisk realism
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Handle http://hdl.handle.net/2043/16321 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics