Design for all - ett perspektiv på inkluderingsbegreppet.

DSpace Repository

Design for all - ett perspektiv på inkluderingsbegreppet.

Show full item record

Files for download

Design for all - ...
Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Design for all - ett perspektiv på inkluderingsbegreppet.
Author(s) Dunér, Pia
Date 2014
Swedish abstract
Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ”Design for all” – ett perspektiv på inkluderingsbegreppet (“Design for all” - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Begreppet ”Design for all” kommer från forskningsfältet ”disability studies” och bygger på en förändring i synsättet hos de som arbetar med personer i behov av särskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rättigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara på individer med funktionshinder utan involverar alla individer som är i svårigheter utifrån exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att använda begreppet i min studie vid en föreläsning av Claes Nilholm där han nämnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ”Design for all” är intressant utifrån att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering. Begreppet handlar, enligt mig, om att ”tänka nytt” inte bara ”tänka vidare”. Jag menar att när det började talas om inkludering istället för integrering handlade det om att ”tänka vidare”, vilket i många fall inte ledde till någon förändring alls utan att det snarare handlar om ordklyveri. Detta framgår också av Persson och Persson (2012) som hävdar att ordet inkludering inte förekommer vare sig i den utbildningspolitiska retoriken eller i styrdokumenten. Syfte Syftet med studien var att belysa framför allt tolkningar, men även attityder och värderingar rörande ”inkluderingsbegreppet” och begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” bland aktörer inom förskolan. Jag ville även belysa hur tolkningarna kan påverka möjligheten att utveckla ett mer proaktivt arbetssätt ur ett ”Design for all” – perspektiv. Frågeställningar Mina frågeställningar var: Hur tolkar olika aktörer inom förskolan begreppen ”barn i behov av särskilt stöd” och ”inkludering” utifrån förskolans läroplan? Hur visar sig dessa tolkningar i praktiken? Vilka förutsättningar respektive hinder finns för ett utvecklingsarbete mot ett ”Design for all-perspektiv”. Teoretisk ram Jag utgick från systemteori då jag avsåg att belysa tolkningar ur organisations-, grupp- och individperspektiv, hur detta syns i praktiken, samt hur de olika delarna i systemet påverkar varandra utifrån dessa tolkningar. Metod Jag utgick i studien ifrån en kvalitativ ansats utifrån ett tolkande arbetssätt, närheten till datamaterialet och ett intresse av att gå på djupet. Eftersom jag avsåg att tolka människors handlingar och deras upplevelse av olika situationer så antog jag ett hermeneutiskt perspektiv. Mina metoder var intervjuer, fokusgrupper samt deltagande observationer och jag vände mig till olika aktörer inom förskolan. Intervjuerna spelades in via diktafon och transkriberades sedan. Resultat med analys Det visade sig att tolkningarna av olika begrepp och av läroplansmålen skiljer sig mellan informanterna. Det som skiljer sig mest är förhållningssätt och barnsyn. Tolkningar av begreppen inkludering och barn i behov av särskilt stöd skiljer sig också i olika grad mellan informanterna. Det framgår av resultatet att specialpedagogen har en framträdande roll som handledare och stöd för pedagogerna i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd och i utvecklandet av en inkluderande verksamhet. Konklusion Studien visar i likhet med både tidigare nationell och internationell forskning att det är långt kvar till ett fullt utbyggt inkluderande arbetssätt inom förskolan och ännu längre till det uppnås ett ”design for all-perspektiv”. Ganska överraskande visar dock min studie på att en av förskolorna kan sägas i hög grad arbeta ur ett ”design for all- perspektiv”. För att uppnå en förändring måste det ske en förändring i förskolans kultur, en förändring i, som Persson och Persson (2012) benämner som, tankekollektiv och tankestil. Inom systemteorin handlar det om en förändring av andra ordningen, enligt Öquist (2008). Specialpedagogisk implementering Öquist (2008) menar att det behövs det kopplingar mellan olika system och även mellan delar i ett system. Här anser jag att specialpedagogen kan ha en roll i att genom handledning och proaktivt arbete utgöra denna koppling. På så sätt kan successivt arbetet med en inkluderande verksamhet implementeras på förskolorna och förhoppningsvis också så småningom ett ”Design for all-perspektiv”. Dessutom kan denne förankra ett mer professionellt förhållningssätt ur ett barns perspektiv ute i verksamheterna.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Pages 68
Language swe (iso)
Subject(s) Design for all
Disability studies
Inkludering
barn i behov av särskilt stöd
systemteori
Handle http://hdl.handle.net/2043/16886 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics