"Paddor i praktiken" Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPads - från teori till praktik

DSpace Repository

"Paddor i praktiken" Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPads - från teori till praktik

Show full item record

Files for download

Examensarbete 2014, ...
Facebook

Simple item record

Publication Bachelor thesis
Title "Paddor i praktiken" Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPads - från teori till praktik
Author(s) Reuterskiöld, Christine
Date 2014
Swedish abstract
Sammanfattning/Abstract Reuterskiöld, Christine (2013). ”Paddor i praktiken”, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad – från teori till praktik. (”Toads in practice” School development in digital tools/iPads – from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde. Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske, skolutveckling och förändringsarbete även används till att ”släcka bränder” när akuta problem uppstår? Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg? I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur iPad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som bl a finns i detta verktyg – fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att iPaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades. Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, 20140120) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp och anpassa verksamheten efter det. SPSM (20140120) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka, hur man på olika nivåer i en kommun i södra Sverige, har kunnat införa digitala lärverktyg, från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå, på en grundskola, vilken har valt iPads som digitalt lärverktyg. Vidare undersöks grundskolans möjligheter för tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd, ingår. Frågeställningar. Här nedan redovisas de problemformuleringar som min studie bygger på. 1. Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer? 2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor? 3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun? Teori. Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows (1908-1970) teori om människans behov och motivation. Metod. I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkät och i en kvalitetsredovisning vid namn Qualis, tolkas ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39). Resultat. Det beslut som politikerna i kommunen för studien har tagit kring utbyggnaden av digital kompetens och implementering av digitala lärverktyg, har påverkat alla människor i organisationen. Budgeteringen för detsamma är det första steget mot möjligheten till skolutvecklingen. Att ta vara på människor förmågor, talanger, engagemang och kreativitet har också betydelse. En lärplattform, Vklass, har implementerats, vilket är viktigt för kommunikationen mot vårdnadshavare, kollegor och elever ska fungera väl, säger tjänstemän. När det gäller internet har det inte fungerat fullt ut tidigare. Nu ska nätverken däremot vara utbyggda på skolorna, vilket ska hjälpa till för större tillgänglighet. Kunskap och förhållningssätt till It, blir en viktig undervisningsuppgift för skolan, för lärare, elever och vårdnadshavare. Det behövs undervisning kring etik- och källkritik med eleverna samt att ge information kring hur eleven ska hantera internet, som skapar säkerhet och trygghet i användningen av it. Vårdnadshavare är viktiga att få med i en så stor skolutvecklingssatsning där eleverna ska använda ett digitalt lärverktyg, i sitt dagliga lärande. Det är vårdnadshavare som möter eleven hemma, när läxor och uppgifter ska göras. Om en elev dessutom, är under 18 år, har föräldrarna ansvaret för eleven och kan här, ha åsikter kring användandet av It. Kommunikation är ett ord som har återkommit i studien. Det har förts öppna diskussioner kring skolutvecklingsprojektet i kommunen. Detta visar på att man vill ha med alla ”på tåget”. Kommunen har startat ett Skoldatatek i kommun som projekt. Flera intervjuade anser att det behövs i kommunen. Skoldatateket har bl a startat en föräldrarutbildning för de föräldrar som har elever i behov av särskilt stöd. Här får föräldrarna lära sig hur eleverna använder iPads i sitt lärande. Det kan göra att det blir lättare att följa sitt barn hemma vid läxläsning och arbete hemma. Ett ledarskap bör bevara och förnya de långsiktiga målen, under tiden skolutvecklingen pågår. Både tjänstemän i kommunen samt personal på grundskolan för studien försöker arbeta utifrån denna princip. Att utvärdera är viktigt. Rektor har klara uttalade åsikter kring pedagogisk organisation, inkludering, tillgänglighet och satsning på digitala lärverktyg. Engagemang hos rektorer och personer i ledarställning skapar också engagemang bland övriga medarbetare på skolan. Rosenqvist (2013) beskriver en idéskiss, för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i ”varierande grupper och gruppstorlekar”. Utifrån denna modell, finns många av de idéer, som rektorn har, kring sin organisation av det inre pedagogiska arbetet på grundskolan för studien. Denna och annat arbete på skolan, har resulterat i en certifiering av skolans kvalitet. Enligt Qualis kvalitetsutvärdering har pedagoger, föräldrar och elever förtroende för ledningen på skolan. Eftersom organisationen av det pedagogiska arbetet endast, varit igång under en termin, så går det inte att uttala sig om det färdiga resultatet ännu. Den nya organisationen för det pedagogiska arbetet på GS bidrar, anser jag, till elevers möjligheter till tillgänglighet, inkludering och delaktighet i det dagliga arbetet på skolan. iPaden har gjort eleverna mer inkluderade, genom att alla elever har tillgång till lärverktyget. Tillgänglighetsmodellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Alla intervjuade i studien, har fått se och fundera över modellen vid intervjutillfällena. De konstaterar att modellen måste ses, utifrån varje enskild elevs specifika behov. Mer kompetensutveckling behövs kring arbetet med iPads, i funktionen och kurser i konkret lärande med lärplattan. Det finns ett behov av en kunskap, kring hur man använder iPads och digitala lärverktyg på ett annat sätt – ”att tänka utanför boxen”. Att arbeta utifrån Ruben R. Puenteduras modell, SAMR-modellen (www.hippasus,com/rrpweblog) är ett sätt. Genom det, ska fler elever kunna utveckla sitt lärande och få större måluppfyllelse via iPads. Specialpedagogerna kommenterar att elever i behov av särskilt stöd, inte blir så synliga, i och med att alla elever, har tillgång till iPad med individuellt sammansatta appar för varje elev, utifrån deras individuella behov. Elever i behov av särskilt stöd, använder sina alternativa verktyg mer idag än tidigare när de hade datorer, säger en specialpedagog. Det är dock inte bara själva iPaden, som har betydelse för elevers tillgänglighet och inkludering av utbildning, på skolan. Pedagogik, vuxnas närvaro med olika kompetens, organisationen samt vikten av den fysiska och sociala miljön spelar också roll. Maslows behovspyramid (Bolman, Deal, 2012) 1. Fysiologiska behov - behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande. 2. Säkerhet - behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot 3. Tillhörighet och kärlek - behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor. 4. Uppskattning och självkänsla - behov av att känna sig uppskattad och värdefull 5.Självförverkligande - behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potential Steg 1 och 2 har högst prioritet i Maslows behovspyramid. De fem stegen i behovspyramiden spelar roll i hela organisationen. Varje individ påverkar utvecklingen eller ”icke-utvecklingen” i organisation. Sammanfattningsvis kan det konstateras att grundskolan för studien, gör ett gediget arbete, med elever som är i behov av särskilt stöd. För en elev i behov av särskilt stöd, tror jag att det måste kännas skönt att bli självständig, genom att ha alla sina alternativa verktyg i en enhet, som iPaden, men att de också finns andra verktyg att använda. Att dessutom ha iPaden både i skolan och hemma för läxläsning och dylikt, skapar en frihet för eleven. Skolan ska ju lära för livet och skapa möjligheter till ett självständigt liv, i framtiden. Nu återstår, att alla pedagoger får kunskap i hur man arbetar med de enskilda eleverna utifrån deras specifika behov för att verktygets kapacitet ska komma till användning fullt ut. Det är lätt att uttrycka, men det krävs mycket tid och kraft från hela organisationen från kommun till pedagog, för att det praktiskt ska infrias. Nu gäller det att finna hur och med vad man ska arbeta vidare med, för att de digitala lärverktygen ska komma eleven till godo fullt ut, för att en likvärdig, tillgänglig och inkluderad skola ska bli verklighet tillsammans med all den kunskap som människorna i kommunen och på grundskolan för studien har. Specialpedagogiska implikationer. Kommunen och grundskolan GS, strävar efter en inkluderande och tillgänglig skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla ska ha tillgång till iPad som ett lärverktyg. Det pedagogiska arbetet på GS organiseras, utifrån en inkluderande syn. För en del elever kan tillgången till en dator eller en Ipad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning, eller inte.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Pages 76
Language swe (iso)
Subject(s) skolutveckling, digitala lärverktyg, iPad, strategier, inkludering, tillgänglighet
Handle http://hdl.handle.net/2043/16887 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics