Hur elevers sociala makt konstitueras i gymnasieskolans läroplaner - Från enhetsskola till entreprenörsskola

DSpace Repository

Hur elevers sociala makt konstitueras i gymnasieskolans läroplaner - Från enhetsskola till entreprenörsskola

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Hur elevers sociala makt konstitueras i gymnasieskolans läroplaner - Från enhetsskola till entreprenörsskola
Author(s) Norefalk, Christian
Date 2014
English abstract
In this essay I try to show that the curriculum for the Swedish upper secondary schools exercise of power on pupils has changed from a deontic regulative form of exercise to a much deeper and more sophisticated form of power exercise to effect a specific outcome which thus change the restriction of the pupils ability to effect their own specific outcome, but also that this form of exercise of power generates a construction of new hidden power-relations. The questions I will be asking is “How does the curriculum constitute the social power of pupils?” and “How has the constitution of the pupils rights, obligations and ideal goals changed thru the changing of curricula?”. Finally, “Can we state from the answers of these questions that the individual pupil´s ability to change a specific outcome has changed?” From my discourse analyses I draw two main conclusions: Firstly that the curriculums exercise of power on the student has become both broader and deeper. Secondly that the exercise of power also has become more inexplicit.
Swedish abstract
I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ”Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan?”, ”Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?” och ”Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?” Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 82
Language swe (iso)
Subject(s) demokrati
deontologi
entreprenöriellt lärande
gymnasieskolan
konsekvensteori
läroplan
målstyrning
social institution
social ontologi
social makt
Handle http://hdl.handle.net/2043/17787 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics