“Why bother so incredibly much?” : student perspectives on PISA science assignments

DSpace Repository

“Why bother so incredibly much?” : student perspectives on PISA science assignments

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Article, peer reviewed scientific
Title “Why bother so incredibly much?” : student perspectives on PISA science assignments
Author(s) Serder, Margareta ; Jakobsson, Anders
Date 2014
Swedish abstract
Storskaliga kunskapsmätningar, såsom Programme for International Assessment, PISA, spelar en allt större roll i vår tids skolpraktik och skolpolitik. Samtidigt ifrågasätter alltfler forskare mätningarnas validitet, reliabilitet och i vilken utsträckning de utgör trovärdiga representationer av elevers kunskaper. I ljuset av sådana kritiska röster utgår denna artikel från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att undersöka mötet mellan elever och de provfrågor i naturvetenskap som deras kunskaper utvärderas utifrån. I studien är det av särskilt intresse att undersöka hur elever hanterar uppgifter som beskriver ”situationer från verkliga livet” (real-life situations) vilka vanligtvis presenteras som relevanta för att kunna mäta elevernas naturvetenskapliga allmänbildning. I enlighet med vår ansats har vi närmat oss elevernas meningskapande av naturvetenskap så som den framträder i uppgifterna. Ett viktigt fokus i studien är att undersöka situationer när elever samarbetar med PISA-uppgifter i små grupper, vilket möjliggör för oss att studera mötet mellan elev och prov in action. Datamaterialet består av videoinspelningar av 71 svenska 15-åringar som arbetar med tre frisläppta uppgifter från PISAs naturvetenskapliga del. Analysen visar att de ”situationer från verkliga livet” som beskrivs i provet framstår som problematiska eftersom eleverna positionerar sig gentemot de fiktiva elever som framträder i provtexterna. Det är framförallt de fiktiva elevernas användning av ett naturvetenskapligt och akademiskt språkbruk som skapar avstånd och motstånd till uppgifterna. Användningen av ett strikt naturvetenskapligt språk och vetenskapliga metoder i vardagliga situationer får de fiktiva eleverna i uppgifterna att framstå som ”små vetenskapsmän” och stereotyper i den naturvetenskapliga kulturen. Vi drar slutsatsen att denna typ av uppgifter egentligen riskerar att utgöra implicita mätningar av kulturell samstämmighet. Även om förståelse av den naturvetenskapliga kulturen är ett viktigt mål för skolans naturvetenskapsundervisning i sig, så blir det problematiskt att resultaten från OECD endast kommuniceras som ”elevers kunskap i naturvetenskap”. Denna studie, i likhet med flera andra, manar till försiktighet när det gäller att tolka resultaten från PISA-mätningarna och betonar att förståelsen av elevers “kunskaper” i naturvetenskap är betydligt mer komplex än vad som vanligtvis kommuniceras i dessa mätningar.
DOI http://dx.doi.org/10.1007/s11422-013-9550-3 (link to publisher's fulltext)
Publisher Springer
Host/Issue Cultural Studies of Science Education;
ISSN 1871-1502
Pages 21
Language eng (iso)
Subject(s) PISA
Interaction
science culture
meaning making
identity
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Handle http://hdl.handle.net/2043/17808 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics