Kunskapen har inte försämrats men förändrats

DSpace Repository

Kunskapen har inte försämrats men förändrats

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Kunskapen har inte försämrats men förändrats
Author(s) Pernilla Granklint Enochson, Pernilla
Date 2005
Swedish abstract
Sammanfattning 1993 gjordes en studie i hur elever uppfattade olika genetiska och gentekniska begrepp. 2004 följdes denna studie upp. Båda undersökningarna är gjorda på samma skola och 186 elever deltog. Kunskapsmässigt var det inte någon större skillnad mellan de båda undersöknings tillfällena, vilket också visas i TIMMS- utredningen. Men man kan se att eleverna har förändrat sitt sätt att svara mellan de båda undersökningarna. 1993 fanns vardagsnära förklaringar till ord som DNA (Danska National Armen) och mutationer (muta). I de olika frågeställningarna fanns mer av miljörelaterade svar 1993, vid den här tidpunkten var den massmediala bevakningen av miljöproblemen mer grundligt. 2004 associeras DNA till en mänsklig identifieringskod vars främsta användningsområde var att användas att spåra upp brottslingar. Ord som kloning (ett ord som inte nämndes 1993) ges nu vardagsnära förklaringar som delning, kopiering. Kunskapen om DNA ökar med åldern och i årskurs nio vet 2/3-delar av eleverna vad DNA är. Mutationer är ett annat genspecifikt ord som eleverna har svårt att tolka korrekt naturvetenskapligt. Cirka 40 % av eleverna i årskurs nio vet vad mutationer är för något. Ca 16% av årskurs nio eleverna hade förstått innebörden av vad kloning går ut på. Hälften av alla eleverna oavsett årskurs tror att delning och kloning är synonymer, detta har sin grund i att uttrycken ofta används som just synonyma uttryck i icke naturvetenskapliga sammanhang. Flickorna har en större kunskap om att generna finns lokaliserade. Redan i årskurs sju visste en tredje del av flickorna i årskurs sju att arvsanlagen fanns i alla cellerna. Medan en tredjedel av pojkarna i årskurs nio hade den felaktiga uppfattningen att arvsanlagen endast fanns i könet. Att generna är orsaken till att vi liknar våra föräldrar till utseendet visste 3/4 av årskurs sju till nio eleverna. Ingen elev hade grepp om att arvsanlagen/generna ständigt är aktiva med t ex protein syntesen under vår livstid. Däremot trodde eleverna att man ibland hade användning för arvsanlagen vid vuxen ålder exempelvis vid reproduktionen, styra åldrandet, ärftliga sjukdomar. Eleverna hade inte förståelsen att mutationer är en av de grundläggande förutsättningarna för att en ny art skall bildas. Eleverna ansåg själva att de i årskurs nio fått sin kunskap i genetik och genteknik från skola TV och föräldrar.
Publisher Malmö högskola/Lärarutbildningen
Language swe (iso)
Subject(s) genetik, begreppsuppfattning, genteknik, elever år 7-9
Handle http://hdl.handle.net/2043/1824 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics