Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län

DSpace Repository

Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 2-year master student thesis
Title Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län
Author(s) Fransson, Maria
Date 2015
English abstract
Background: Periodontitis is a common inflammatory disease caused by an imbalance between bacteria in the oral biofilm and the host’s immune system. There is no uniform classification of severe chronic periodontitis in epidemiological studies, which makes international data on prevalence of severe chronic periodontitis difficult to interpret. To our knowledge no study has examined whether and how much the variations of classifications affect the outcome, that is the prevalence of severe chronic periodontitis. Objective: The aim of this study is to evaluate differences in the classification of severe chronic periodontitis according to the following classifications: (i) the Consensus Conference in 1999 classification, (ii) the American Academy of Periodontology and United States Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC) classification, (iii) the European Federation of Periodontology (EFP) classification, (iv) the Jönköping study classification and (v) the Skåne study classification. Materials and Methods: To compare the five classifications the prevalence of severe chronic periodontitis in a population in the Swedish county of Kalmar is evaluated. The study is based on an epidemiological study conducted in 2010-2012 in a representative adult population in the Swedish county of Kalmar. Three hundred and eighty randomly selected individuals were included in the study. The current paper is based on 90 randomly selected samples from the Kalmar study. One observer assessed the marginal bone loss on the mesial and distal site of teeth on digital panoramic radiographs. The individuals’ periodontal status was classified according to the different classifications criteria and based on this different prevalences were calculated. Results: Based on the different classifications the prevalence for severe chronic periodontitis in the patient sample from the Kalmar study was 20,0 % according to the Consensus Conference in 1999 classification, 28,9 % according to the AAP/CDC classification, 21,1 % according to the EFP classification, 3,3 % according to the Jönköping study classification and 21,1 % according to the Skåne study classification. Conclusion: The criteria for the different classifications differ and there is an actual difference in the prevalence of severe chronic periodontitis based on the various classifications. In order to compare data from global epidemiological studies and to avoid confusion, it would be preferable to have a universal classification of periodontitis.
Swedish abstract
Bakgrund: Parodontit definieras som en inflammationssjukdom orsakad av en obalans mellan bakterier i den dentala biofilmen och värdens immunförsvar. Det saknas en enhetlig klassificering för allvarlig kronisk parodontit i epidemiologiska studier; internationell data avseende prevalens och utbredning av kronisk parodontit är därför svårtolkade. Det saknas studier som har undersökt huruvida och hur mycket variationerna av klassificeringar påverkar utfallet, det vill säga prevalensen av allvarlig kronisk parodontit. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera skillnaderna mellan fem olika klassificeringar av allvarlig kronisk parodontit: (i) Konsensuskonferensen 1999, (ii) American Academy of Periodontology and Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC), (iii) European Federation of Periodontology (EFP), (iv) Jönköpingsstudien samt (v) Skånestudien. Material och Metod: För att kunna jämföra klassificeringarna studerades prevalensen av allvarlig kronisk parodontit utifrån en population i Kalmar län. Studien baseras på en epidemiologisk studie som genomfördes under 2010-2012 i en vuxen population i Kalmar län, Sverige. Trehundraåttio individer som var representativa för populationen valdes slumpmässigt ut att ingå i studien. Materialet i föreliggande studie utgjordes av ett randomiserat urval på 90 individer från Kalmarstudien. En observatör uppskattade den marginala benförlusten runt tänderna på de digitala panoramaröntgenbilderna. Allvarlig kronisk parodontit hos individerna klassificerades utifrån de olika klassificeringarnas kriterier. Resultat: Utifrån klassificeringen enligt konsensuskonferensen 1999, AAP/CDC, EFP, Jönköpingsstudien och Skånestudien hade 20,0 %, 28,9 %, 21,1 %, 3,3 % respektive 21,1 % allvarlig kronisk parodontit i patienturvalet från Kalmarstudien. Konklusion: Kriterierna för de olika klassificeringarna skiljer sig åt och det föreligger en faktisk skillnad i prevalensen för allvarlig kronisk parodontit mellan de olika klassificeringarna. För att kunna jämföra data från globala epidemiologiska studier samt undvika begreppsförvirring är det nödvändigt med en universell klassificering.
Publisher Malmö högskola/Odontologiska fakulteten
Pages 36
Language swe (iso)
Subject(s) Allvarlig kronisk parodontit, klassificering, prevalens
Handle http://hdl.handle.net/2043/18820 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics