Nu ska alltid vara bra - En intervjustudie om formativ bedömning i träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program

DSpace Repository

Nu ska alltid vara bra - En intervjustudie om formativ bedömning i träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Nu ska alltid vara bra - En intervjustudie om formativ bedömning i träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program
Author(s) Olsson, Katrin ; Persson, Lena
Date 2015
English abstract
All pupils in Swedish schools are judged on their knowledge on basis of policy documents. There is on the other hand not much research on assessment of knowledge on pupils in elementary and secondary school with special needs. Swedish curriculums say that formative assessment should be used actively to shape the education. In this essay we aim to shine a light on how some pedagogues work with formative assessment. The essay is aimed at pupils with severe disabilities, both mental and physical, in the training school elementary for special needs and individual programs at secondary school for special needs. The goal is to contribute with knowledge of formative assessment in elementary training school for special needs and individual programs at secondary school for special needs. The essay describes, interprets and understands some pedagogues’ opinion on possibilities and obstacles when it comes to formative assessment of the pupils in question. The questions asked in the essay are on the following subjects: • Resources and tools at individual’s own level, • Clarification of assessment on group level, • Delegation of responsibility at organization level. Our theoretical borders originate from the sociocultural perspective, where the entire system of education is in focus. Dysthe (2003) states that all parts in the school system contributes and cooperates with each other. All parts includes every student, staff member, and the schools’ organization. Through half structured interviews, that took place in the pedagogues’ own workspace, data has been collected. The interviews have been transcribed and interpreted with a hermeneutic and qualitative aim. From the results from the schools represented in the essay we could see that several different combinations of assessment tools are used. Photo and sometimes film were used to make the formative assessment concrete. Some schools had created different templates of assessment, those were used only at the schools where they had been shaped. None of the schools had a digital and central working system of assessing.
Swedish abstract
Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrån styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning när det gäller kunskapsbedömning av elever i grundsärskolor och gymnasiesärskolor. I svenska läroplaner betonas det att formativ bedömning ska användas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur några pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning är mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsärskolan inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Syftet är att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsärskolan med inriktning träningsskolan samt gymnasiesärskolans individuella program. Föreliggande studie beskriver, tolkar och förstår några pedagogers uppfattning om möjligheter och hinder att utföra formativ bedömning i de aktuella elevgrupperna. Frågeställningar rör följande områden: • Resurser och redskap på individnivå. • Tydliggörande av bedömning på gruppnivå, • Ansvarsfördelning på organisationsnivå. Vår teoretiska ram utgår från det sociokulturella perspektivet, där hela systemet kring lärandet är i fokus. Dysthe (2003) påpekar att alla delar i skolsystemet medverkar och samverkar med varandra. Alla delar innefattar varje elev, personal och skolans organisation. Genom halvstrukturerade intervjuer, förlagda till pedagogernas arbetsplats har data samlats in. Intervjuerna har transkriberats och tolkats med en hermeneutisk och kvalitativ inriktning. Av resultatet från de skolor som är representerade i studien, kunde vi se att det användes många olika kombinationer av bedömningsredskap. Foto och delvis film användes för att konkretisera den formativa bedömningen. Några skolor hade utarbetat olika bedömningsmallar, som användes lokalt på skolan de var verksamma i. Ingen av skolorna hade något digitalt centralt fungerande system för bedömning. Vårt kunskapsbidrag och förhoppning är att studien ska ge insikt om de olika skolornas formativa processer. Pedagogerna hade en upplevelse av att de känner sig ensamma i hur bedömningsprocesserna kan åskådliggöras. De saknar stöd både från skolledning och skolverk. Några av pedagogerna som har varit med i undersökningen, efterlyste ett nätverk för personal som arbetar med den aktuella elevgruppen i studien. Mycket kunskap och idéer finns ute på skolorna och detta kan sammanföras och spridas i ett nätverk. Slutsatsen vi gör av studien, är att det saknas bedömningsredskap som skapar ett gemensamt diskussionsunderlag i arbetsgruppen.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 67
Language swe (iso)
Subject(s) Gymnasiesärskola,
Individuella programmet
Träningsskola
Utvecklingsstörning
Bedömning
Sociokulturellt perspektiv
Handle http://hdl.handle.net/2043/18982 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics