Fritidshemmets många ansikten. En etnografisk studie av fritidshemmets vardag. The many faces of the after school programs. An ethnographic study of the living in the after school programs.

DSpace Repository

Fritidshemmets många ansikten. En etnografisk studie av fritidshemmets vardag. The many faces of the after school programs. An ethnographic study of the living in the after school programs.

Show full item record

Files for download

Examensarbete från ...
Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Fritidshemmets många ansikten. En etnografisk studie av fritidshemmets vardag. The many faces of the after school programs. An ethnographic study of the living in the after school programs.
Author(s) Engström, Andreas ; Nilsson, Emil
Date 2014
Swedish abstract
Detta examensarbete undersöker hur eftermiddagsverksamheten på två fritidshemsavdelningar organiseras utifrån aktörer, regler, rutiner, rum och tid. Utgångspunkten tas i hur vardagslivet på fritidshemmet skapas av aktörernas interagerande. Fokus läggs på hur barnen styrs och regleras i tid och rum. Studien är aktuell i och med den debatt där det tvistas om de dåliga resultaten i olika kunskapsmätningar ska förknippas med oordningen i skolan. I kölvattnet av denna debatt har regeringen utlovat en utredning om ordning och reda i skolan. Sedan 90-talet då fritidshemmet placerades i skolans lokaler har fritidshemmet på olika sätt skolifierats. Fritidshemmet ska enligt styrdokumenten komplettera skolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en etnografisk ansats för att komma åt såväl aktörs- som institutionsperspektivet i vardagen. Kulturanalyser används för att se det välbekanta med nya ögon. Empirin placeras in i olika analytiska sammanhang med hjälp av kulturanalytiska verktyg för att hitta nya perspektiv och underliggande motiv för verksamheten på fritids som sedan problematiseras. Empirin är insamlad i huvudsak genom observationer men också via läsning av dokument och informella samtal med aktörerna. Goffman är en central utgångspunkt för att se på fritidshemmet ur en institutionell synvinkel. Foucault är betydande då vi ser hur verksamheten styrs och regleras via hans teorier om makt och styrningsstrategier. Resultaten för studien är komplexa. Fritidshemmet lägger stor vikt vid att verksamheten ska fungera smidigt utan hinder. Därför passar regler, rutiner och fördefinierade rum institutionens logik. Kollektivet prioriteras och individen kommer på så sätt ofta i skymundan trots styrdokumentens tydliga linje som pekar i motsatt riktning. För övrigt skapar institutionen egna regler som överskuggar styrdokumentens. Det ideala är när barnen blir en del av institutionen och styr sig själv. Strategier för styrning används för att nå dit. Samtidigt händer det att barn inte vill inordna sig i verksamheten. Konflikter uppstår. Det förhandlas. Regler och rutiner modifieras eller frångås av olika anledningar. Det visade sig också att den undersökta verksamheten i huvudsak bestod av ”oorganiserad” verksamhet. Samtidigt pågår denna ”fria” verksamhet i predefinierade miljöer och mellan på förhand angivna tidpunkter medan personalen övervakar barnen. Barnet har heller inte själv valt att vistas på fritids.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 60
Language swe (iso)
Subject(s) dold läroplan
fritidshem
Foucault
Goffman
immanent pedagogik
institution
styrning
styrningsteknik
Handle http://hdl.handle.net/2043/19241 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics