Från olja till halm

Show full item record

Files for download

main article
Facebook

Simple item record

Publication Bachelor thesis
Title Från olja till halm
Author(s) Albing, Stina
Date 2006-01-27
English abstract
The case that is described is about a private farmer that has the rest product, straw, and uses it as fuel. He connected some of his neighbours to the system to finance his system and therefore created a close by heating plant. The intention with the straw pan was not in the first place to create a heating plant, but to be able to use his straw as fuel. The farmer connected external users because of the fact that the pan would not be profitable otherwise. For me, as an environmental student, to investigate which motives there are when a heating plant is about to be created by a private person is an interesting study. Because people act different in different situations and have different background knowledge, a study from the reality could give me information about what happens practically. The investigations are often not in theory as they are in practice. Therefore it was important for me to study a complete case. Through interviews with the farmer and with people living in the village, where the pan is, I got a lot of information about feelings, choices and mistakes. The study also presents alternative ways for the establishment of a similar common heating plant in other villages. This paper will be based on a qualitative interview method, an interview with the initiator to the building of the pan and the heating system. To get a broader picture about the emotions towards the straw pan, some of the locals were interviewed. The study is also based on continuous contacts with the authorities in the current community.
Swedish abstract
Fallet som beskrivs i studien handlar om en privatperson, tillika lantbrukare, som använder restprodukten halm och utnyttjar den som bränsle. Han anslöt några av sina grannar för att finansiera sitt system och skapar därför ett närvärmeverk. Avsikten med halmpanna var inte i förstahand att skapa ett närvärmeverk, utan att själv utnyttja sin halm som bränsle. Lantbrukaren anslöt externa användare på grund av faktorn att han annars inte fått pannan att bli lönsam. För mig, som miljövetare, var att undersöka vilka drivkrafter som fanns då ett värmesystem ska skapas hos den privata personen, en intressant studie. Eftersom människor handlar olika i olika situationer och har olika kunskap i bakgrunden, kunde ett verkligt fall ge mig information om vad som förekommer i praktiken. Undersökningar blir ofta inte i teorin som de blir i praktiken, därför var det viktigt för mig att titta på ett fullbordat fall. Genom intervjuer med lantbrukaren och med boende i byn där pannan finns, fick jag mycket information om känslor, val och misstag. Studien presenterar dessutom alternativa vägar till ett upprättande av ett liknande gemensamt värmesystem i andra byar. Uppsatsen kommer att baseras på en kvalitativ intervjumetod, en intervju med initiativtagaren till byggnationen av pannan och värmesystemet. För att få en bredare bild av känslorna kring halmpannan, intervjuades även några av de närboende hushållen. Studien baseras också på ständiga kontakter med miljöförvaltningen och statsbyggnadskontoret i den aktuella kommunen.
Publisher Malmö högskola/Teknik och samhälle
Language eng (iso)
Subject(s) miljö
energi
förbränning
förändringsprocess
lantbruk
halmpanna
Handle http://hdl.handle.net/2043/1939 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics