Läxans vara eller icke vara i en skola för alla

DSpace Repository

Läxans vara eller icke vara i en skola för alla

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Läxans vara eller icke vara i en skola för alla
Author(s) Forss, Therese
Date 2015
Swedish abstract
Forss, Therese (2015) Läxans vara eller icke vara i en skola för alla (The Benefits of Homework in an Equal School), Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde: På skolverkets hemsida kan läsas att ”skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden” och att utbildningen ska vara likvärdig och därmed anpassas till ”elevernas olika förutsättningar och behov”. Ingenstans i styrdokument synliggörs läxans roll i skolan. Ändå verkar läxan vara en naturlig del av skolarbetet för de flesta elever på de flesta skolor i landet. En del forskare tycker sig se positiva samband mellan läxor och studieresultat, andra inte. Läxor anses ha flera olika egenskaper; de bidrar till att barn och föräldrar kommer varandra närmare när föräldrarna hjälper sina barn, men forskningen visar också att läxor skapar konflikter i familjen. Dessutom bidrar läxorna till större skillnader mellan elever eftersom deras föräldrar måste ta över rollen som pedagog på hemmaplan, vilket hanteras på olika sätt i olika familjer. För en del elever, som inte får tillräcklig hjälp hemma med läxorna, kan läxan istället bli en orsak till att de kommer efter i skolarbetet. Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur olika aktörer uppfattar läxors funktion och deras berättigande i en skola för alla. * Vilken syn har elever, föräldrar och lärare på läxor? * Vad kännetecknar en väl fungerande läxa enligt aktörerna? * Hur kan elevens förutsättningar påverka läxans funktion och effekt? Teoretisk ram: Studien utgår dels från ett sociokulturellt perspektiv enligt Vygytskijs lärandeteori och dels från lärandeprocessens tre dimensioner enligt Knud Illeris teori. Metod: Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på tjugo semistrukturerade intervjuer med elever, föräldrar och lärare inom både grundskolan och grundsärskolan. Utgångspunkten har varit ett antal huvudfrågor och ibland följdfrågor för att få mer nyanserade uttömmande svar. Under intervjuerna har det dels förts anteckningar, men även ljudinspelning har förekommit och materialet har transkriberats för analys. Resultat och analys: Studien har utgått ifrån sociokulturellt och lärotypologiskt perspektiv och i empirin finns både likheter och variationer i informanternas uttalanden om läxor. För elever i behov 4 av särskilt stöd ter sig läxor över lag mer komplicerat än för övriga elever. Dessa elever har svårare att strukturera sin läxläsning själva och vuxenstöttning behövs. Ofta är dessa elever trötta när de kommer hem efter en intensiv skoldag och läxor tar ofta längre tid att göra än för övriga elever. Bland mina intervjupersoner är det endast särskoleeleverna som vill ha läxor, och endast eleverna utan särskilda behov ser någon nytta med att ha läxor. Kunskapsbidrag: Jag hoppas kunna öka förståelsen för hur olika våra elever bemöter sina läxor. Liksom undervisningen måste individualiseras i klassrummet för att elevernas rätt till en likvärdig utbildning ska uppfyllas, måste även läxor individualiseras mer än det görs på många skolor idag, om läxan ens ska fortsätta att existera. Specialpedagogiska implikationer: Med studien vill jag bidra till att studenter inom lärarutbildningen och redan verksamma lärare ska reflektera mer över läxans vara eller icke vara. Specialpedagogen har ofta ett övergripande arbetssätt och ett helikopterseende på skolverksamheten och bör därför medverka i att utforma en slag läxpolicy för skolan. Genom att specialpedagogen tar reda på hur ofta och mycket läxor lärarna ger på en skola kan man kanske rent av undvika stora snedfördelningar och starta en dialog kring läxans funktion och utformning. Specialläraren har ofta en direkt kontakt med elever i behov av särskilt stöd och dessa kan därför fungera som handledare till klasslärarna och en extra länk till föräldrar med elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarens roll på skolan bör också vara direkt knuten till att individanpassa både undervisning och läxor för elever i behov av särskilt stöd. På de skolor där läxor förekommer hoppas jag att lärare ska sträva mot att bli bättre på att ge eleverna individuellt anpassade och genomtänkta läxor i framtiden och bli mer medvetna om att elever bemöter sina läxor med helt olika förutsättningar både på det personliga planet och omgivningsmässigt. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, lärandedimensioner, lärotypologi, läxor, sociokulturellt perspektiv
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 49
Language swe (iso)
Subject(s) Elever i behov av särskilt stöd
lärandedimensioner
lärotypologi
läxor
sociokulturellt perspektiv
Handle http://hdl.handle.net/2043/19671 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics