Blyga barn och det sociala klimatet på fritidshemmet

DSpace Repository

Blyga barn och det sociala klimatet på fritidshemmet

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Blyga barn och det sociala klimatet på fritidshemmet
Author(s) Nilsson, Emilia
Date 2015
Swedish abstract
Abstrakt Emilia Nilsson (2015), Blyga barn och det sociala klimatet på fritidshemmet- en intervjustudie om pedagogers upplevelser kring blyga barn och det sociala klimatet, (Shy children and the social climate in the after- school centre), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Syftet med följande studie är att belysa specialpedagogers, fritidspedagogers samt lärare i fritidshems upplevelser av blyga barn samt det sociala klimatets betydelse på fritidshem. Sammanlagt sex informanter från två skolor har medverkat i studien. Med hjälp av kvalitativa undersöks hur specialpedagoger, fritidspedagoger och lärare i fritidshem talar och upplever blyga barn, vilken betydelse det sociala klimatet har för det blyga barnets utveckling och lärande samt hur specialpedagogens roll och arbete med blyga barn kan se ut. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om blyga barn. Studien utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv med fokus på hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad. Det är angeläget att inte enbart se till det enskilda barnet, utan även barnet i samspel och interaktion med andra. Vygotskij, (red. Lindqvist, 1999) betraktar att lärande sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv där människor ingår i sociala sammanhang. Jag anser att den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och att de dessutom är relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Det relationella perspektivet, förankrat i det sociokulturella perspektivet, innefattar att barnet ses utifrån sitt totala sammanhang med fokus kring hur miljön och omgivningen påverkar dess förutsättningar. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att blyga barn upplevs utav informanterna som försiktiga, tillbakadragna barn som gärna tyr sig till likasinnade kamrater. Blyga barn anses kunna ha en ökad oro och ängslighet, vilket kan medföra att de tyr sig till pedagoger i första hand, något som kan bidra till ett visst utanförskap i barngruppen. Flertalet pedagoger framhävde upplevelser kring svårigheter i bemötandet av blyga barn, exempelvis kring hur mycket de ska uppmuntras till att synliggöras och ta mer plats. Av vissa informanter ses blygheten som ett hinder, då främst inom framtida studier och yrkesliv. Merparten lyfte dock att blyghet ska ses som en tillgång och är en positiv egenskap att inneha, då det medför en ökad lyhördhet och eftertänksamhet, där blyga barn tänker noga efter före en handling utförs. Blyga barn upplevs ingå som en naturlig del i det sociala klimatet och det poängteras vikten av ett tryggt och tillåtande klimat som är accepterande gentemot olikheter. Flertalet informanter uttrycker en önskan om att inkludera specialpedagogen i arbetet med att skapa ett positivt socialt klimat. Det sociala klimatet ses ur ett relationellt perspektiv ha en betydelsefull roll för blyga barns utveckling och lärande. Specialpedagogens roll i arbetet med blyga barn beskrivs kunna vara att erbjuda pedagoger handledning, utföra kartläggning och observationer samt tillhandahålla redskap, exempelvis kring bemötandet av blyga barn. En önskan uttrycktes av vissa pedagoger att ha ett ökat samarbete med specialpedagogen och elevhälsoteamet kring blyga barn för att säkerställa att deras mående, utveckling och lärande ska främjas. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv ses vikten av att uppmärksamma blyga barn i tidig ålder. Tidig upptäckt av blyghet gynnar barnets utveckling och lärande, kan förhindra att en psykisk ohälsa utvecklas för de barn som befinner sig i riskzonen för detta, samt motverka att blyga barn hamnar utanför i det sociala klimatet. Vid tidig upptäckt kan olika faktorer som är ett hinder för barnet undanröjas. Utifrån pedagogernas och specialpedagogernas svar synliggörs det faktum att informanterna är väl medvetna om att blyga barn på fritidshemmet behöver uppmärksammas, mötas, lyftas och synliggöras. Däremot ges en bild av att blyga barn inte alltid får det stöd de behöver och har rätt på grund av tidsbrist samt att de utagerande barnen får mycket av pedagogernas och specialpedagogernas uppmärksamhet. Jag ser ett behov av att verksamheten bör arbeta mer proaktivt, för att möta dessa barn så tidigt som möjligt. Pedagogerna och specialpedagogerna bör ha ett bättre samarbete, så att de kan se de blyga barnen utifrån sitt totala sammanhang gällande omgivning och miljö. Specialpedagogen bör handleda pedagogerna så att de kan skapa ett positivt socialt klimat på fritidshemmet som upplevs vara tryggt med acceptans för olikheter. Detta arbete bör bygga på samspel, interaktion, inkludering och goda relationer mellan pedagoger och barn samt mellan barn och barn. Nyckelord: Blyga barn, det sociala klimatet, lärande, relationer, utveckling,
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 56
Language swe (iso)
Subject(s) Blyga barn
Det sociala klimatet
Utveckling
Lärande
Relationer
Handle http://hdl.handle.net/2043/19672 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics