Vem blir medborgare och vad händer sen? : Naturalisering i Danmark, Norge och Sverige

DSpace Repository

Vem blir medborgare och vad händer sen? : Naturalisering i Danmark, Norge och Sverige

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item..

Facebook

Simple item record

Publication Book
Title Vem blir medborgare och vad händer sen? : Naturalisering i Danmark, Norge och Sverige
Author(s) Bevelander, Pieter ; Helgertz, Jonas ; Bratsberg, Bernt ; Tegunimataka, Anna
Date 2015
Swedish abstract
Den här studien undersöker två separata, men relaterade, frågor om naturalisering bland utrikes födda i Danmark, Norge och Sverige. Avsikten är såväl att belysa likheter som skillnader mellan de skandinaviska länderna vad gäller bestämningsfaktorerna för och konsekvenserna av naturalisering. I den första delen ställer vi frågan om varför utrikesfödda personer blir medborgare i ett nytt land. Detta gör vi genom att undersöka i vilken grad utrikes födda personer erhåller medborgarskap och i vilken utsträckning kontextuella faktorer i ursprungs- och destinationslandet påverkar individens benägenhet att naturalisera. I rapportens andra del ställer vi istället frågan om huruvida förvärvet av det nya medborgarskapet påverkar utrikesföddas ekonomiska integration. Data för studien är både på individ- och landnivå, det vill säga på kontextuell nivå. Våra individdata består av registerdata från respektive lands statistiska centralbyrå, där individer kontinuerligt följs under sin vistelse i respektive land, från mitten av 1980-talet och framöver. Resultaten visar, å ena sidan, tydliga skillnader i naturaliseringsfrekvens mellan Danmark, Norge och Sverige. I Sverige observeras en högre naturaliseringsfrekvens för samtliga grupper av ursprungsländer än i Norge och Danmark. Med undantag för utrikesfödda från Västeuropa och Norden, har Norge en högre naturaliseringsgrad för samtliga grupper migranter än Danmark har. Å andra sidan visar resultaten i alla tre länder att personer från Norden och Västeuropa har en relativt låg benägenhet att bli naturaliserade i sitt nya hemland medan Asien, Afrika och Östeuropa, har en mycket högre naturaliseringsgrad. Individer från Latinamerika placerar sig någonstans i mitten. Granskningen av kontextuella faktorer – som rör såväl sociala och ekonomiska förhållanden samt naturaliseringsregelverk i både ursprungslandet och destinationslandet – visar att skillnader mellan ursprungslandets och destinationslandets ekonomiska utveckling har ett genomgående samband med människors benägenhet att söka medborgarskap i det nya landet. Om en migrant kommer från ett land med en lägre ekonomisk utvecklingsnivå, är sannolikheten för naturalisering i Sverige, Norge och Danmark högre. Ett annat mönster som dock enbart framgår i Sverige är att migranter vars hemländer tillåter dubbelt medborgarskap mer eller mindre genomgående observeras med en förhöjd sannolikhet att naturaliseras. Att detta mönster enbart kan observeras i Sverige tolkas som ett resultat av att det formella förbud mot dubbelt medborgarskap som före 2001 existerade i Sverige tillämpades i mycket liten utsträckning. Detta till skillnad från Norge och Danmark som har sådana förbud som också efterlevs. I detta samband är det vidare en viktig observation att den nya lagstiftning som ägde laga kraft i Sverige 2001, som innebar ett formellt tillåtande av dubbelt medborgarskap, hade en överlag positiv effekt på migranters naturaliseringsgrad. I synnerhet är detta fallet för migranter från länder som typiskt kännetecknas av en låg naturaliseringsgrad. Analysen visar även att personer från mer ofria länder söker medborgarskap Bevelander, Helgertz, Bratsberg, Tegunimataka vi i sitt nya land i högre grad än andra. Även i Sverige finns detta samband, om än mindre tydligt. Vad gäller analysen av medborgarskapets effekter på sysselsättning och inkomster, är det främst bland migranter från länder som överlag präglas av sämre arbetsmarknadsintegration i Danmark, Norge och Sverige, där ett samband mellan naturalisering och bättre integration på arbetsmarknaden kan observeras. Naturaliserade individer från dessa länder är klart bättre integrerade på arbetsmarknaden än vad de icke-naturaliserade är. Det är dock endast i ett fåtal fall där det förbättrade utfallet på arbetsmarknaden direkt kan kopplas till naturaliseringstillfället. Därför finns det skäl att avstå från att dra slutsatsen att det finns ett kausalt orsakssamband mellan naturalisering och förbättrad arbetsmarknadsintegration för migrantgruppen i stort. Analysen har dock indikerat vissa undantag till denna mer generella slutsats, i Sveriges fall bland mer marginaliserade grupper på arbetsmarknaden. Den avslutande delen av rapporten diskuterar resultaten både i förhållande till tidigare nationella och internationella studier och i förhållande till dagens medborgarskapslagstiftningar i Danmark, Norge och Sverige.
Link http://www.delmi.se/demokrati#!/vem-blir-medborgare-och-vad-hander-sen-20156 (external link to publication)
Publisher Delegationen för migrationsstudier (Delmi)
Series/Issue Rapport / Delegationen för migrationsstudier;6
ISBN 978-91-88021-05-2
Pages 95
Language swe (iso)
Subject(s) Medborgarskap
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Handle http://hdl.handle.net/2043/19919 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics