Högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige

DSpace Repository

Högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige

Show full item record

Files for download

Find Full text There are no files associated with this item.

Facebook

Simple item record

Publication BookChapter
Title Högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige
Author(s) Emilsson, Henrik ; Magnusson, Karin
Date 2015
Editor(s) Herzfeld Olsson, Petra; Calleman, Catharina
Swedish abstract
Frågan om högkvalificerad arbetskraftsinvandring är intressant av flera anledningar. För det första är allt fler överens om att den internationella konkurrensen för att locka till sig begåvningar tilltar, vad som brukar benämnas the global race for talents (Kuvik 2013). Till skillnad från andra kategorier av invandrare brukar högkvalificerade invandrare både ses som önskade och välkomna (Triadafilopoulos & Smith 2013). Med ökade möjligheter till mobilitet följer en ökad konkurrens om arbetskraften mellan EU:s medlemsländer, med traditionella invandringsländer som Kanada och USA och med nya konkurrenter som Kina och Indien. Den mest efterfrågade arbetskraften är just högkvalificerade personer, där det inte bara handlar om att locka till sig önskad arbetskraft utan också om att behålla den. Mycket tyder på att europeiska länder är mindre framgångsrika i detta avseende och de flesta OECD-länder är nettosändare av högutbildade personer. Vinnarna är engelskspråkiga länder som USA, Kanada och Australien. Även inom Europa finns det ett fåtal vinnare, bland dem Luxemburg, Sverige och Schweiz (Brücker, et al. 2012, s. 65).1 För det andra har dagens invandringspolitik i de flesta länder allt mer kommit att handla om att styra invandringen bort från en generell invandring till ett noggrant och hårt kontrollerat urval av invandrare. Dagens politik för arbetskraftsinvandring är inte som på 1960-talet utformad för att bemöta en generell arbetskraftsbrist utan för att bemöta specifika rekryteringsbehov och/eller för att stimulera ekonomisk tillväxt mer generellt (Menz & Caviedes 2010). För det tredje är de flesta yrken där det finns brist på arbetskraft högkvalificerade yrken, vilket inte minst är fallet i Sverige. Arbetsförmedlingens prognos för 2014-2016 visar till exempel att den största bristen på arbetskraft finns inom yrken som kräver högre utbildning: i offentlig sektor inom yrken som lärare och inom hälso- och sjukvård och i privat sektor yrken inom teknik och data (Arbetsförmedlingen 2014). Därutöver är bristen allt större för kvalificerade yrken inom bygg och anläggning. Det finns därför goda skäl att studera just den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen också i den svenska kontexten.
Link http://www.delmi.se/upl/files/123416.pdf (external link to publication)
Publisher DELMI
Host/Issue Arbetskraft från hela världen : Hur blev det med 2008 års reform?
Series/Issue Delmi Rapport;2015:9
Delmi Rapport;9
ISBN 978-91-88021-09-0
Pages 72-113
Language swe (iso)
Subject(s) arbetskraftsinvandring
Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Handle http://hdl.handle.net/2043/20033 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics