"Jag hatade matte", Vuxnas berättelser om sina upplevelser av skolämnet matematik. "I hated maths", Adults Narrations about their Experiences of the School Subject Mathematics.

DSpace Repository

"Jag hatade matte", Vuxnas berättelser om sina upplevelser av skolämnet matematik. "I hated maths", Adults Narrations about their Experiences of the School Subject Mathematics.

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title "Jag hatade matte", Vuxnas berättelser om sina upplevelser av skolämnet matematik. "I hated maths", Adults Narrations about their Experiences of the School Subject Mathematics.
Author(s) Gustafsson, Rebecka
Date 2016
Swedish abstract
Förväntat kunskapsbidrag: PISA (Skolverket, 2012) och TIMSS (Skolverket, 2011b) visar att svenska elever presterar på en lägre nivå i matematik vid internationella jämförelser med jämnåriga i andra länder, samtidigt som flera vuxna har en negativ inställning till matematik. Som matematiklärare och blivande specialpedagog med ett stort intresse för matematik uppkommer frågan; vad är det som gör att så många elever och vuxna har en negativ inställning till matematik? I det här arbetet undersöks frågan för att öka kunskapen inom matematik och specialpedagogik. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vuxnas erfarenheter av, inställningar till och upplevelser av skolämnet matematik. Frågeställningar: • Vad är informanternas erfarenhet av skolämnet matematik? • Hur har denna matematikerfarenhet påverkat dem? • Vad hade kunnat göras annorlunda? Teori: Den teoretiska förankringen i det här arbetet är ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket är en övergripande beteckning på ett antal teorier om människans utveckling och lärande (Jakobsson, 2012). Många teoretiska ramverk som relateras till det sociokulturella perspektivet har sin grund i Vygotskijs arbeten. Vygotskij var intresserad av det sociala samspelet mellan människor och hur det påverkar individen, samtidigt som han lyfter fram att vi i det sociala samspelet har en möjlighet att ta över och ta till oss kunskap från våra medmänniskor (Dysthe, 1995; Säljö, 2000; Vygotskij, 1934b/1999). Metod: Genom kvalitativa intervjuer i form av livsberättelser intervjuas fem specialpedagoger. Valet föll på narrativa intervjuer i form av livsberättelser, då det är ett sätt att förmedla hur vi ser på världen (Ekman, 2004). Intervjumaterialet tolkades sedan hermeneutiskt, vilket innebär att på djupet förstå vad en händelse innebär känslomässigt och inte bara begripa vad som händer intellektuellt. Hermeneutik är lämpligt att använda när man vill få tillgång till informanternas egna upplevelser (Fejes & Thornberg, 2015; Thurén, 2007). Resultat: • I intervjuerna framkommer det att flertalet av informanterna upplever gruppindelning inom matematik som något negativt. Känslan av utanförskap nämns som en negativ faktor. Materialet visar också att indelning i grupper kan vara positivt. Det som omnämns är en bra känsla av att få vara i en mindre grupp där det är lugnare. • Under informanternas skoltid upplevdes att matematik var ett ämne där ett svar med dess uträkning antingen var rätt eller fel. Den känslan av rätt eller fel bidrog till uppgivenhet hos informanterna. • Majoriteten av informanterna tar upp matematiklärarens bemötande som en faktor som påverkat dem negativt. Om matematikläraren hade sett dem och bekräftat dem i det som de kunde inom matematik, istället för att påpeka det som de inte kunde, hade deras självbild i matematik varit annorlunda. • Informanterna uppger alla att de efter några års misslyckanden inom matematiken gav upp hoppet om att någonsin bli bra i matematik. De poängterar att de var lättare att ge upp och acceptera än att kämpa i motvind, där några informanter utvecklade matematikängslan. Specialpedagogiska implikationer: Efter arbetet med den här studien blir målet att som specialpedagog tillsammans med matematiklärarna skapa ett positivt klimat i klassrummet, där olika arbetssätt används för att öka inlärningen i matematik. Matematiklärarna och specialpedagogen bör arbeta för att matematikboken ska bli ett komplement till den laborativa matematiken och inte tvärtom. Vidare bör de verka för att matematik ska bli ett skolämne där samarbete är ett naturligt inslag under lektionerna, där eleverna hjälper varandra och på det sättet lär av varandra (Vygotskij, 1934b/1999). I rollen som specialpedagog arbeta med klassrumsobservationer för att identifiera de elever som bär på en negativ inställning till matematik och eventuell matematikångest, för att sedan med hjälp av matematiklärarna och elevhälsoteamet förändra elevernas syn på matematik och förändra deras självbild till det positiva. I yrkesrollen ingår även att handleda arbetslagen i bemötande, hur viktigt det är att alla vuxna i skolan bemöter eleverna som ett vem och inte som ett vad (von Wright, 2000). Nyckelord: Bemötande, livsberättelser, matematiksvårigheter, självbild, sociokulturellt perspektiv. 
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 52
Language swe (iso)
Subject(s) Bemötande
Livsberättelser
Matematiksvårigheter
Självbild
Sociokulturellt perspektiv
Handle http://hdl.handle.net/2043/20194 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics