Hur användningen av språk kan göra skillnad i en förskoleverksamhet

DSpace Repository

Hur användningen av språk kan göra skillnad i en förskoleverksamhet

Show full item record

Files for download

Hur användningen ...
Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Hur användningen av språk kan göra skillnad i en förskoleverksamhet
Author(s) Andersson, Ulrika, Jonas Malmqvist
Date 2016
Swedish abstract
Sammanfattning/abstrakt Problemområde Syftet med arbetet är att synliggöra hur barn framställs muntligt och verbalt inom en förskoleverksamhet. I studien vill vi undersöka om samma barnsyn kan spåras i det skrivna och det verbala språket. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan det vara av nytta att se vilka olika sätt att betrakta barn som det kan finnas inom en verksamhet, samt hur man som specialpedagog kan arbeta med det. Vidare kommer studien att beröra hur barn och vårdnadshavare blir påverkade av denna barnsyn. Så vårt problemområde blir: - Hur framställs barn inom en förskoleverksamhet? Syfte Vi vill med detta arbete synliggöra hur barn beskrivs inom en förskoleverksamhet. I denna studie vill vi undersöka om samma barnsyn genomsyrar det skrivna, samt det verbala språket. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan det vara av nytta att se vilka olika röster om barn som lyfts inom en verksamhet och hur man som specialpedagog kan arbeta med det. Frågeställningar • Hur ser olika pedagoger på relationen mellan individ och dokumentation? • Hur framträder barns och vårdnadshavares delaktighet? • Hur görs bedömningar av barn och vilka olika synsätt framträder? Teoretiska utgångspunkter Den teoretiska utgångspunkten är en ansats till kritisk pragmatism. Inom kritisk pragmatism utgår man ifrån helheten och all verksamhet, samt hur konsekvenserna av verksamheten ska förstås ur ett helhetsperspektiv. Den kritiska pragmatismen tillsammans med diskursanalysen har gett oss möjligheten att se detta helhetsperspektiv i verksamheten som studien har utförts i. Även Foucaults maktteorier har hjälpt oss att se balansen mellan de olika aktörerna som verkar inom verksamheten. Metod Studien har en kvalitativ och hermeneutisk ansats och hermeneutiken har hjälpt oss att tolka det empiriska materialet, både utvecklingsplanerna samt att skapa en förståelse kring informanternas utsagor vid intervjutillfällena. Våra intervjuer har varit semistrukturerade, intervjuerna har transkriberats och med hjälp av diskursanalys har mönster hittats. Studien har genomförts i en förskoleverksamhet och sammanlagt har fem förskollärare och två specialpedagoger intervjuats. Sammanfattning av resultatet Resultatet i vår studie visar att det finns två olika sätt att se på barn i verksamheten där den ena är en verbal barnsyn och den andra är en skriftlig barnsyn. Den verbala barnsynen lutar sig överlag mot en sociokulturell utgångspunkt medan den skriftliga har inslag av konstruktivismen. Verbalt visade pedagogerna en medvetenhet om att verksamheten ska utgå ifrån det kompetenta barnet, medan detta synsätt inte lyftes lika tydligt i den skriftliga dokumentationen. Anledningen till att det kan ha uppstått två olika sätt att beskriva barn anser vi kan bero på att idag ska det sociokulturella perspektivet genomsyra förskolans verksamhet, men samtidigt finns en utvecklingspsykologisk tradition som lever kvar. Den sociokulturella medvetenheten finns med i det verbala språket och en generell slutsats till varför det sociokulturella inte lyser igenom utvecklingsplanen kan vara att pedagogerna inte är nöjda med utvecklingsplanens utformning. Vi kan i studien se maktens betydelse bland de olika aktörerna inom verksamheten. Pedagogerna gav uttryck för en strävan mot en jämnare maktfördelning där barn och vårdnadshavare ska få ökat inflytande. Samtidigt finns en ojämn maktfördelning som kan vara svår att bryta, då pedagoger besitter en legitim kunskap via sin yrkesprofession. Även specialpedagogerna beskriver två olika sätt att se på barn i de verksamheter som de besöker. Specialpedagogerna lyfter fram att de strävar efter att maktfördelningen ska bli jämnare mellan alla aktörer inom verksamheten. Nyckelord Barnsyn, Diskursanalys, Dokumentation, Förskola, Kritisk pragmatism, Makt
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 52
Language swe (iso)
Handle http://hdl.handle.net/2043/20700 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics