Makten över styrningen

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Makten över styrningen
Author(s) Lundgren, Oskar ; Steen, Tobias
Date 2016
English abstract
The Swedish teachers have for a long period been struggling with problems related to the profession’s status. Therefore, recurring problem areas in many research papers include how a profession actually gains status and how the teaching profession can regain a high status in society. One of the contributing factors mentioned in discussions regarding declining status is the importance of discretionary power. Most studies conducted within the field of professional studies in a Swedish context have focused on major structural issues regarding the status of the profession as a whole. In this study, however, it is instead individual teachers’ perceived discretionary power that is of interest. Michael Lipsky’s theories regarding street-level bureaucrats and Gunnar Berg’s curriculum space theory are fundamental to this study and thus different aspects of power and power relationships are of importance. Spatial power and power between street-level bureaucrats (teachers) and the school board are studied and it reveals a complex picture of the teacher and the teaching profession as both autonomous and bureaucratic. The method can be described as qualitative with semi-structured interviews. Five currently active teachers in civics in Swedish upper secondary education have been interviewed to find out how they regard their discretionary power in relation to current curriculum (Lgy11) and school management. School management and curriculum are examples of factors that have a direct impact on school governance and are therefore important to study through teacher's perceived understandings. The study also shows that students and their parents are influential actors and their ability to exercise power over school is something that teachers experience affects their discretional power. More importantly, this influence is something that has increased over time. Nevertheless, the teachers’ discretionary power is perceived as vast and many are reluctant to connect discretionary power with their professional status although there also seems to be some ambiguity to these answers.
Swedish abstract
Den svenska lärarkåren har under en längre period brottats med problem relaterade till yrkets status. Vad som ger ett yrke status och hur läraryrket kan återfå en hög status i samhället har varit ett återkommande problemområde inom framför allt professionsforskningen. En bidragande faktor som har nämnts i samband med diskussioner kring läraryrkets sjunkande status är lärares allt snävare handlingsutrymme. Studier som har fokuserat på detta begrepp i en svensk kontext har ofta haft stora strukturella frågeställningar kring yrkeskårens status som helhet som utgångspunkt, i denna studie är det istället det upplevda handlingsutrymmet hos den individuelle läraren som är av intresse. Michael Lipskys teorier kring närbyråkrater samt Gunnar Bergs frirumsteori ligger till grund för studien och därmed blir olika former av maktutövande också relevant för studiens innehåll. Makten över frirummet och maktförhållandet mellan närbyråkraten (läraren) och dess ledning studeras och här framkommer en komplex bild av läraren som både autonom och byråkrat. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet söker denna studie ge svar på hur dessa lärare upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till framför allt nuvarande läroplan (Lgy11) och skolledning. Skolledning och läroplan är exempel på faktorer som i hög grad påverkar skolans styrning och därför är viktiga att studera utifrån lärarens upplevda förståelser. I studien framkommer det att även elev- och föräldrainflytande är något som lärarna upplever påverkar deras handlingsutrymme och framför allt är något som förändrats över tid. Handlingsutrymmet upplevs, bland de intervjuade lärarna, överlag som stort och de flesta är tämligen överens om att ett ökat handlingsutrymmet inte har en direkt påverkan på yrkets status även om det här samtidigt råder viss ambivalens.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 52
Language swe (iso)
Subject(s) Autonomi
Profession
Handlingsutrymme
Handlingsfrihet
Frirum
Närbyråkrat
Status
Handle http://hdl.handle.net/2043/20853 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics