Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen

DSpace Repository

Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication Student thesis
Title Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen
Author(s) Håland, Elisabeth
Date 2016
Swedish abstract
Sammanfattning- Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen. Receiving children seeking asylum into pre-school-¬the importance of cooperation in local government. Förväntat kunskapsbidrag Sverige har i många år tagit emot familjer och barn som fått fly från krig, förföljelse och andra katastrofer. I denna studie framkommer vilka kunskaper som är viktiga och på vilka olika sätt pedagoger kan arbeta med barn som upplevt krig och flykt. Studien visar även på vikten av kommunens betydelse när det gäller samverkan mellan de olika delarna i organisationen för ett bra mottagande av familjer och barn på flykt. Studiens fokus är på organisation, arbetssätt och förhållningsätt i kommuner och bland pedagoger på förskolan. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ur ett systemteoretiskt och KASAM (salutogent) perspektiv bidra med kunskap om förskolans mottagande och arbete med barn på flykt. Frågeställningarna som besvaras i studien är. • Hur organiserar förskolan mottagandet av barn på flykt? • På vilka olika sätt arbetar pedagogerna i mötet med barn på flykt? Teori Studiens teoretiska position som anknyts i analysen utgår från systemteori och KASAM. Beträffade frågor och analys som berör organisation, så som hur kommunen och förskolan arbetar med mottagandet av barn på flykt, används den systemteoretiska teorin med utgångspunkt från Von Bertalanffys systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. I de avsnitt som berör arbetssätt och förhållningsätt används Antonovskys KASAM begrepp utifrån ett salutogent perspektiv. Metod För att uppfylla studiens syfte har intervjuer använts som metod. Förskollärare, specialpedagoger, förskolechefer, barnskötare och barnläkare, som har lång erfarenhet av mottagande och arbete med barn på flykt, har intervjuats. För att få en kommunövergripande inblick i förskolans mottagande av barn på flykt har även utbildningschefer, flyktingsamordnare och verksamhetsutvecklare intervjuats. Alla har olika arbetsbeskrivningar i organisationen vilket har betydelse för mottagandet av familjer och barn på flykt. Resultat Att ta emot familjer och barn på flykt är en krävande process inte bara för den enskilda förskolan utan för hela kommunen. För att få en helhet i mottagandet av barn på flykt behövs ett kommunövergripande arbetssätt där alla nivåer i organisationen är delaktiga. I systemteori är information, kunskaper och erfarenheter viktiga att delge för att få en helhet. Hur kommunen organiserar mottagandet är beroende dels var Migrationsverket har sina boenden och dels kommunens storlek. Detta påverkar i sin tur den enskilda förskolan vilka barn som ska placeras på förskolan. Studien visar att det finns tre olika organisationsformer för förskolan i mottagande av barn på flykt; direktplacering, introduktion/flyktingförskola eller öppen asylförskola. Respondenterna ger sin syn på vilken organisationsform de upplever bäst, då det handlar om integration eller segregation. Studien visar att det finns två olika pedagogiska modeller som pedagogerna kan arbeta efter med barn på flykt. Dessa liknar varandra då de utgår från KASAM- begreppet, det salutogena, att se på det friska hos barnet och att arbeta med anknytningspedagogik. Att barnet får trygghet är A och O. Pedagogernas interkulturella förhållningssätt spelar också en stor roll. Implikationer Denna studie har visat på behovet av kunskap i mottagandet av barn på flykt och deras bearbetning av traumatiska händelser som flykt, nytt land och nytt språk. Utifrån det har specialpedagogen en roll i att handleda pedagoger, kartlägga barnets bakgrund, fokusera på det friska och titta på styrkor hos barnet. Helt enkelt att se barnet bakom krig, flykt och trauma. Det kan också innebära att samarbeta med andra aktörer och vara delaktig i att verksamhetsutveckla förskolans mottagande av familjer och barn på flykt. Nyckelord Barn på flykt, förskola, KASAM, mottagande, nyanländ, trauma, organisation, systemteori.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 70
Language swe (iso)
Subject(s) Barn på flykt, förskola, KASAM, mottagande, nyanländ, trauma, organisation, systemteori
Handle http://hdl.handle.net/2043/20903 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics