Det är inget betyg, det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan.

DSpace Repository

Det är inget betyg, det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan.

Show full item record

Files for download

Examensarbete Johanna ...
Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Det är inget betyg, det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan.
Author(s) Midander, Malin ; Abelsson, Johanna
Date 2016
Swedish abstract
Abelsson, Johanna & Midander, Malin (2016), ”Det är inget betyg, det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan” – en studie om betygens betydelse i grund- och gymnasiesärskola (It's no grade, it's just proof of having been in special school”). Speciallärarprogrammet med specialisering mot utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Förväntat kunskapsbidrag Avsikten med föreliggande studie är att uppmärksamma vilka uppfattningar de olika aktörerna har, i relation till betygens vara eller icke vara i särskolan. Studien undersöker de olika aktörernas uppfattningar utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att ur ett systemteoretiskt perspektiv bidra med kunskap om betyg i grundsärskolan och gymnasiesärskolan genom att kartlägga och analysera olika aktörers uppfattningar om betygens betydelse. Frågeställningarna var följande:  Vilken betydelse har betygen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan under elevernas utbildning?  Vilken betydelse har betygen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan efter avslutad utbildning?  Hur många elever tar ut sina betyg i grundsärskolan och vilka mönster går att utläsa utifrån befintlig betygsstatistik beträffande betygsskalan? Teori Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Bronfenbrenner benämner de olika nivåerna i ett system för; mikrosystemet, mesosystemet, makrosystemet och exosystemet. Olika system är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna förstå helheten. I föreliggande studie ingår skolan i mikrosystemet, kommunen tillhör mesosystemet, staten finns med i makrosystemet och vårdnadshavarna ingår i exosystemet. Metod Ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv har använts det vill säga en metodtriangulering. Metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och statistikinsamling. Det insamlade statistikmaterialet behandlade antalet elever som väljer att ta ut ett betyg och vilka mönster som kan utläsas från betygsskalan. De intervjuade aktörerna i studien finns representerade på mikronivå, mesonivå, makronivå och exonivå utifrån den ekologiska systemteorin. Resultat Föreliggande studie visar att det råder stor okunskap kring hur information och betygssättning bör ske enligt skollagen och de statliga styrdokumenten. Däremot framgår det tydligt hur betyg används vid kunskapsmätning i relation till styrdokumenten. I intervjuerna framgår det att lärare inte anser betygsfrågan så viktig. Detta på grund av att betyg inte används efter avslutad utbildning, och att samhället inte frågar efter betygen. Det ser mycket olika ut från kommun till kommun hur många elever som väljer att ta ut ett betyg. Ett mönster som har kunnat utläsas utifrån betygsstatistiken är att de flesta eleverna är godkända i grundsärskolan men att det är få elever som erhållit de högre betygen A och B. Implikationer Vår roll som speciallärare innebär att hantera kunskapsbedömning och betygssättning i relation till elever med utvecklingsstörning. Specialläraren behöver också ha förmågan att se olika medicinska perspektiv. Vidare behöver vi som arbetar som speciallärare med elever som har en utvecklingsstörning, ta extra hänsyn till elevens ålder och mognad.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 83
Language swe (iso)
Subject(s) Betyg, grundsärskola, gymnasiesärskola, likvärdig utbildning, skollag, styrdokument och utvecklingsstörning.
Handle http://hdl.handle.net/2043/20912 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics