Hållbarhetsdilemman och platsbaserat arbete i förskolelärarutbildningen.

DSpace Repository

Hållbarhetsdilemman och platsbaserat arbete i förskolelärarutbildningen.

Show full item record

Files for download

NU2016 Abstrakt-p ...
Utvidgat abstrakt ...
Facebook

Simple item record

Publication Conference other
Title Hållbarhetsdilemman och platsbaserat arbete i förskolelärarutbildningen.
Author(s) Nordén, Birgitta ; Avery, Helen
Date 2016-06-16
Swedish abstract
Förskolelärares kompetens är strategisk för hållbarhetsarbete i förskolan. En kursuppgift om intressekonflikter kring hållbarhet för studenter på förskolelärarprogrammet presenteras här. Uppgiften tar sin utgångspunkt i en plats i närområdet. Studenter får därigenom både problematisera och använda sin erfarenhet och kännedom om den lokala platsen i utformandet av relevanta pedagogiska aktiviteter. Utvidgat abstrakt: Hållbar utveckling i högre utbildning är ett brett fält som inbegriper såväl formuleringar i övergripande måldokument som konkreta handlingsplaner på institutionsnivå, gällande allt från miljöanpassning av universitetet som fysisk verksamhet, till frågan om hållbarhetsperspektiv i utbildningarnas eller forskningens innehåll (ue4sd outcomes). Bland de utbildningar som ges har lärarutbildningarna (Rauch & Steiner 2013; UNESCO 2005; Wals 2014) ett särskilt intresse avseende att utveckla kompetenser för samhällets övergång till hållbarhet. Skolan når de flesta medborgare och bildar grund för ungas fortsatta utveckling, men påverkar även deras syn på kunskapsparadigm, värderingar och expertis. Medan utbildning och yrkesutövning efter grundskolan delas upp i olika specialiseringar, kan elever i skola och förskola bilda grund för en integrerad transdisciplinär syn på samhället och den värld vi lever i. Avseende förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer (Askerlund, Almers, Hyltse-Eckert & Avery, 2014). Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, eftersom denna syftar att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik (Thulin, 2011; Edwards & Cutter-MacKenzie, 2013). Ytterligare problem är att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper (Nilsson, 2012). En möjlig ansats för att undvika några av dessa risker är att arbeta praktiskt med lokala frågeställningar, och därigenom koppla reflektioner till lärarstudenternas erfarenheter. Relaterade till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet (Beery & Wolf-Watz, 2014), samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband (McInerney, Smyth & Down, 2011). Avgörande för utsträckningen i vilken lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även: kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar hållbarhetsfrågor; möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper; handlingsorienterad kunskap (Avery & Nordén, 2015). Som exempel presenteras här en uppgift som gavs till studenter på förskolelärarprogrammet inom kursen Naturvetenskap och teknik i förskolan. Uppgiften handlade om hållbar utveckling och intressekonflikter (Öhman & Öhman, 2012). Studenterna skulle utifrån en plats i närområdet med hjälp av omgivningen gestalta och problematisera en intressekonflikt kring hållbarhet. Uppgiften syftade att utmana studenternas och andras tänkande kring hållbarhetsperspektiv, eftersom värderingar av vad som ses som hållbart kan bero på vilket perspektiv som antas, och för vem det skall vara hållbart. Studenterna skulle också fråga sig vilka prioriteringar och bortprioriteringar vi kan bli tvungna att göra för att fatta beslut som på sikt kan ge ett mer hållbart sätt att leva för människa och miljö. Diskussion och problematisering var i fokus i uppgiften. Genom att studenterna kunde välja vilken intressekonflikt de ville arbeta med, hade de möjlighet att relatera till frågeställningar som de själva hade kunskap om. Övningen var placerad i en utomhusmiljö, vilket gjorde att syftningar och de naturvetenskapliga implikationerna blev konkreta och mer entydiga än om de hade enbart representerats verbalt. Flera element i uppgiftsupplägget skulle kunna användas för andra kurser för hållbarhet.
Publisher NU 2016. Nationell konferens om NÄTVERK OCH UTVECKLING [www.nu2016.se]. Konferensteman: Digitalisering - Delaktighet - Demokrati
Host/Issue NU;2016
Series/Issue ;18702
Language swe (iso)
Subject(s) förskollärarkompetens
strategiskt hållbarhetslärande
dilemman
intressekonflikter
förskollärarutbildning
platsbaserat lärande
relevanta pedagogiska aktiviteter
integrerad transdisciplinär syn
kopplingar till forskningsmiljöer
problematiskt högkomplexa hållbarhetsfrågor
lek-baserad pedagogik
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Note NU2016 (NÄTVERK OCH UTVECKLING). NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som anordnas vartannat år och vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. 2016 är den femte NU-konferensen i ordningen. Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning,
Handle http://hdl.handle.net/2043/20940 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics