Inkludering ur ett huvudmannaperspektiv

Show full item record

Files for download

Facebook

Simple item record

Publication 1-year master student thesis
Title Inkludering ur ett huvudmannaperspektiv
Author(s) Andersson, Carina ; Malmsjö, Cecilia
Date 2016
Swedish abstract
Sammanfattning Andersson, Carina och Malmsjö, Cecilia (2016), Inkludering ur ett huvudmannaperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Studien undersöker om det finns en gemensam förståelse av inkluderingsbegreppets betydelse och innebörd på huvudmannanivå i de utvalda kommunerna, samt hur man implementerar det ner i organisationen. Den synliggör kommunernas arbete med att kvalitetssäkra och utveckla en skola för alla. Syftet med vår studie är att undersöka huvudmannens visioner och implementering av en likvärdig skola, de intervjuade informanternas syn på begreppet inkludering och kommunens målsättning gällande en inkluderande lärmiljö. I arbetet jämförs två olika kommuners tillvägagångssätt. Syftet med arbetet är att få en inblick i eventuella likheter respektive olikheter mellan två kommuner, för att se om ett deltagande i ett riktat projekt medfört en förändring av förhållningssättet. Studien utgår från följande preciserade frågeställningar:  Hur har implementeringen av de nationella styrdokumentens direktiv gällande en likvärdig skola i de utvalda kommunerna har genomförts?  Vad kan känneteckna en gemensam förståelse av begreppet inkludering, på de olika huvudmannanivåerna?  Vilka system och redskap förekommer, för att samla in och analysera information om hur verksamheter fungerar och vad som behöver utvecklas i en inkluderande lärmiljö? Studien utgår från ett systemteoretiskt synsätt och tolkningar görs utifrån ett organisationsperspektiv, för att belysa huvudmannens visioner kring en likvärdig skola och implementering av de nationella styrdokumenten gällande inkluderande lärmiljöer. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör skolverksamheten ses ur ett helhetsperspektiv som sedan delas upp i termer av system och delsystem, enligt von Bertalanffy (Ahrenfelt, 2001). Vi har genomfört en fallstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med chefer inom skolförvaltningen och verksamhet i två kommuner. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har genomsyrat de intervjuer vi genomfört med informanterna – dvs. den intervjuade var i centrum, ägde sin berättelse och vi fick en möjlighet att söka information, samt att delarna bildade ett helhetsperspektiv. En genomgående uppfattning hos informanterna är att eleven inte är problembäraren, utan att olikhet ska uppfattas som en tillgång för verksamheten. Den empiriska studien har belyst både informanternas personliga uppfattningar och den övergripande kommunpolicyn gällande begreppet inkludering och en inkluderande lärmiljö för alla elever. Vi har inte funnit en större divergens gällande synen på inkluderingsbegreppet, men samtliga informanter har gett uttryck för att det kan förekomma tolkningsskillnader av ordet inkludering. Vår tolkning av ett deltagande i ett riktat projekt är att det har möjliggjort en mer verksamhetsnära utveckling av begreppet inkludering, genom att alla nivåerna har varit involverade i uppbyggnaden. Vi undersökte hur implementering och säkerställande av de nationella styrdokumentens direktiv hade förankrats i styrkedjan. En olikhet som framkom, enligt vår tolkning, var att den ena kommunen hade ett mer managementorienterat förhållningssätt, vilket innebar att beslut och arbete delegerades till den ansvariga förvaltningsorganisationen. Vår uppfattning är att i den andra kommunen fanns ett mer bestämt rangordningssystem som stödjer sig på en byråkratisk organisationsmodell, vilket innebär att den politiska styrelsen hade ett större inflytande över de beslut som fattas i den dagliga verksamheten (Jarl, 2012). Skolutvecklingsarbete kring inkludering och inkluderande lärmiljö behöver förankras i hela styrkedjan från huvudman till pedagoger. I vår funktion som specialpedagog har vi en betydande roll i ett målmedvetet kvalitetsarbete som medför att inkludering och anpassningar blir en självklarhet i skolan. Framtida forskning kring begreppet inkludering behöver fortgå, för att skapa en ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt inom hela utbildningsväsendet.
Publisher Malmö högskola/Lärande och samhälle
Pages 51
Language swe (iso)
Subject(s) exkludering, huvudmannaperspektiv, inkludering, lärmiljö, särskilt stöd
Handle http://hdl.handle.net/2043/20979 (link to this page)

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search


Browse

My Account

Statistics